Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Revolutionssolidum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstituerande församlingen och sattes till ordförande
i komitén för den högre undervisningens ordnande. Död
1863. – Han skref bl. a. Considérations sur l’esprit
de la Gaule (1847; ny uppl. 1864), med märkliga
teorier om druidväsendet och keltiska stammens
betydelse, samt Terre et ciel (1854; 4:de uppl. 1864),
i hvilken bok han sammanfattade sin halft realistiska,
halft mystiska lifsåskådning. R:s »Oeuvres choisies»
utgåfvos 1865.
Reynier [ränie], Jean Louis Ebenezer, grefve,
fransk krigare, född i Schweiz 1771, blef först
civilingeniör, men ingick 1792 vid franska
artilleriet. Efter att hafva utmärkt sig i
Nederländerna steg R. 1795 till brigad- och 1796 till
divisionsgeneral. Sedermera kämpade han i Egypten
och Syrien samt på nästan alla krigsskådeplatser
i Europa. Under fälttågen 1812–13 förde R. den
delvis af sachsare bestående 7:de armékåren, blef
illa åtgången vid Grossbeeren (d. 23 Aug. 1813)
och såg sina sachsare vid Leipzig öfvergå till de
förbundne. Sjelf råkade han der i fångenskap. Död i
Paris 1814. C O. N.
Reynolds [renålds], Sir Joshua, engelsk målare,
f. i Plympton, Devonshire, 1723, d. i London 1792,
anses hafva lagt grunden till det målningssätt, som
genom färgens djup och saftighet gaf den engelska
skolan den riktning, hvari hon gått i spetsen för
de moderna skolorna och särskildt haft inverkan på
konsten i Frankrike och Tyskland. För öfrigt var
han en eklektiker, som sökte sammansmälta äldre
mästares olika företräden till ett. Han var af fadern
ämnad till läkare, men fördes till måleriet genom ett
teoretiskt arbete, Richardsons »Treatise on painting»,
och kom 1741 till London i lära hos porträttmålaren
Hudson. Efter att en tid hafya vistats i Devonport
som målare slog han sig 1746 ned i London. År 1749
reste R. till Italien, hvarifrån han 1752 återkom
till London, der han inom kort blef den utmärktaste
porträttmålaren. 1768, då Royal academy of arts
stiftades, valdes han enhälligt till dennas president,
och af Georg III utnämndes han till knight. – R. hade
sin förnämsta storhet i porträttet, hvari han såväl
genom sin fina känsla för formen som genom sin färg
står oöfverträffad bland sina landsmän. National
gallery i London eger 22 arbeten af honom, bland
dem 17 porträtt, af hvilka särskildt må nämnas
det berömda hufvudet af The banished lord (Den
landsförviste). Deremot var han mindre betydande i
sina historiska stycken, såsom Kardinal Beauforts
död (för Shakspeare-galleriet), Ugolinos och hans
söners död i hungertornet i Pisa, bägge gräsliga
framställningar, och Amor lösande Venus’ gördel,
en maniererad reminiscens efter Tizian. Han anses
hafva utfört icke mindre än omkr. 700 arbeten.
C. R. N.
Reyscher, August Ludwig, tysk rättslärd, f. i
Würtemberg 1802, d. 1880, blef 1837 professor i tysk
och würtembergsk rätt vid Tübingens universitet,
men afsattes 1851 till följd af sin oppositionella
hållning i ständerkammaren och egnade sig sedermera åt
advokatverksamhet. 1871–72 var han ledamot af Tyska
riksdagen. R:s förnämsta verk är Das gemeine und
würtembergische privatrecht (2:dra uppl., 3 bd,
1846–48). Han utgaf vidare bl. a. en samling af
Würtembergs grundlagar (3 bd, 1828–30) jämte en
historik af detta lands författning.
Rez-de-chaussée [redösjåsse], Fr. (»jämnhöjd med
landsvägen»), jordvåning, bottenvåningen i ett hus.
Rezonville [rösångvi’l], by i tyska Lothringen,
13 km. v. om Metz, vid vägen Metz–Verdun. Efter
R. uppkalla fransmännen vanligen slaget d. 18
Aug. 1870. Se Gravelotte.
Rhabanus. Se Rabanus Maurus.
Rhabdomanti. Se Rabdomanti.
Rhachitis. Se Rachitis.
Rhadamanthys (Lat. Rhadamanthus), Grek. mytol.,
en son af Zevs och Evrope, broder till Minos. Likasom
denne var han högt berömd för vishet och rättrådighet
och blef enligt Homeros i likhet med några andra
gudarnas utkorade älsklingar lefvande förflyttad till
Elysion, de saliges hemvist. Andra sagor insätta
honom i underjorden till domare öfver de aflidne
vid sidan af Minos och Aiakos. Från Kreta säges
han hafva invandrat till Okaleia i Beotien och der
äktat Alkmene, konung Amfitryons efterlemnade gemål,
hvaremot andra sagor låta henne först i Elysion blifva
hans brud. Under sin lefnad på jorden säges han hafva
lärt menniskorna de äldsta rättsskicken. Blodshämdens
lag och eden såsom rättsligt bevisnings-medel
troddes vara införda af honom. A. M. A.
Rhadames. Se Gadames.
Rhaeticus (Rheticus), Georg Joachim, tysk
matematiker, född i Feldkirch i Vorarlberg 1514,
blef 1537 professor i matematik i Wittenberg,
begaf sig 1539 till Frauenburg för att studera
under Copernicus, återvände till Wittenberg 1541,
men lemnade för alltid detta universitet 1542 och
vistades sedermera i Nürnberg, Polen och Ungern, der
han afled i Kaschau 1576. Genom sin skrift De libris
revolutionum Nicolai Copernici narratio prima (1540)
blef R. den förste, som i tryck meddelade grunddragen
af det copernikanska systemet. Hans förnämsta arbeten
utgöras af trigonometriska tabeller, på hvilkas
uträknande han nedlade ett oerhördt arbete, och för
hvilka han i 12 år underhöll flere räknebiträden,
samt i hvilka för första gången sekanttabeller
äro upptagna. R. utgaf ett prof på tabellerna
under titel Canon doctrinae triangulorum (1551),
men hann ej sjelf upplefva deras fullbordande. De
afslutades af hans medhjelpare Valentin Otho och
utgåfvos under titeln Opus Palatinum de triangulis
(1496). Här finnas de trigonometriska funktionerna
beräknade för hvar 10:de sekund med en radie =
10,000,000,000, d. v. s. enligt modernt uttryckssätt
med 10 decimaler. R. efterlemnade äfven i handskrift
ännu noggrannare tabeller, der sinus voro uträknade
med ända till 15 decimaler. Dessa fortsattes och
utgåfvos sedermera under titeln Thesaurus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
