Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhodope ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att passera förträngningar frambringar pipande och
hvisslande ljud. F. B.
Rhône [rån], Lat. Rhodanus, flod i Schweiz och
Frankrike, uppstår i nordöstligaste delen af
schweiziska kantonen Valais på 1,753 m. höjd vid
foten af Rhôneglacieren, som är inbäddad mellan
Gelmerhorn (3,200 m.) och Gerstenhorn (3,185 m.) i
v., Galenstock (3,598 m.), Rhônestock (3,603 m.) och
Dammastock (3,633 m.) i ö. samt har en längd af
14,5 km. och en bredd af 975 m., men som i förfluten
geologisk tid fyllde hela nuv. öfre Rhônedalen ända
till Jura. I vestsydvestlig riktning strömmar floden
genom den 120 km. långa, i bottnen 3 km. breda, mellan
Penniniska alperna i s. och Bernalperna i n. nedsänkta
längddalen i öfre Valais, hvars sidodalar tillföra
den en mängd från trånga klipportar nedstörtande
glaciärbäckar. Nära Martigny (460 m.) vänder R. sig
mot n. v., genombryter vid S:t Maurice det smala
passet (Porte du R.) mellan Dent du Midi och Dent du
Morcles, hvarefter den såsom gränsflod mellan Valais
och Pays de Vaud flyter genom en bred alluvialslätt
samt genom ett delta utfaller i Genèvesjön. Längden
dit utgör 162 km. Vid Genève lemnar R. som en klar,
blå ström åter sjön, upptager fr. v. den brusande,
våldsamma Arve och slingrar sig i sydvestlig
riktning genom kant. Genèves bergland. Sedan den
inkommit på franskt område genom en trång klyfta
vid Fort de l’Écluse, banar den sig väg mellan
Grand Credo, Juras ändbastion, och Mont Vuache,
tillhörigt Savojens alper. Omkr. 5 km. längre ned,
vid Valserines inflöde, befinner sig det ryktbara
Perte du R., en delvis underjordisk passage, som genom
sprängningar numera utvidgats. R. vänder sig tvärt åt
s. i Jurabergens riktning, bryter sig väg genom bergen
mot s. v. ända till Montagne d’Izieu och bildar der en
spetsig vinkel, i det den vänder sig mot n. v. Sedan
floden genombrutit de vestra Jurakedjorna, inträder
den på Bresses tertiärbäcken, der den flere gånger
förändrat riktning, upptager från h. Ain, delar sig i
flere armar, men samlar åter sitt vatten i en bädd,
innan den vid foten af Cevennerna på 162 m. höjd
förenar sig med Saône och antager dennes riktning
mot s., som den sedan bibehåller till sitt utlopp
i Lionbukten. Innesluten till h. af Cevennerna,
till v. af Alpernas sista afsatser, öppnar sig
nedre Rhône-dalen först vid Pont S:t Esprit, sedan
den med sig förenat Isère och Drôme fr. v. samt
Ardèche fr. h., och vid Avignon vidgar den sig till
en bred slätt, i hvilken den dittills snabba och
djupa strömmen mellan låga stränder sakta flyter
fram i sin genom aflagringar grunda bädd. De nämnda
bifloderna äro, med undantag af Durance, i allmänhet
obetydliga, men blifva stundom fruktansvärda genom
de vattenmassor de kunna nedföra från bergen. Vid
Fourques, straxt ofvanför Arles, 40 km. från hafvet,
på 2 m. höjd, börjar deltat, i det floden der delar
sig i två hufvudarmar, en vestlig, Petit R. l.
Rhodanet, som åter delar sig i R. vif (kanaliserad)
och R. mort, och en östlig, Grand R., som förer
6/7 af vattenmassan och åter delar sig i
6 armar. En mängd sumpiga och igengrundade laguner,
dammar och döda flodarmar såväl i den mellan de
båda hufvudarmarna belägna ön Camargue som i Crau
på östra sidan och på slätten kring Aigues-Mortes
v. om Petit R. vittnar om att floden ofta vexlat
bädd. Flodområdet omfattar 98,670 qvkm., deraf mer
än 90,000 qvkm. tillhöra Frankrike. Flodlängden
utgör 812 km., deraf 550 km. i Frankrike. Såväl
bredden som fallet är mycket olika. I Jurabergen
är floden flerestädes mindre än 50 m. bred, vid
Valence 670, vid Arles 1,600 m. bred. Fallet är
ofvanför Genèvesjön i medeltal 8 m. pr km., mellan
Genève och Lyon 1 m. pr km.; från Lyon till Isère
(98 km.) faller den 55 m., från Isère till Drôme
(29 km.) 17 m., från Drôme till Ardèche (61 km.) 50
m. och från Ardèche till Durance (55 km.) 27 m. Vid
årets lägsta vattenstånd förer floden vid Arles
endast 550 kbm. vatten i sekunden, i medeltal under
året 2,603 (enl. andra endast 1,718) kbm. i sekunden,
men vid högvatten, som genom sin våldsamma framfart
ofta anställer stor skada, ända till 10–12 tusen
kbm. Likväl skulle de skador R. kan anställa vara
ofantligt större, om ej Genèvesjön vore en icke
ovigtig regulator och om alla bifloderna hade sitt
högvatten samtidigt. Trots sin stora vattenmassa bär
R. få fartyg. Flodbädden är alltför ojämn, strömmen
för häftig, och nedanför Arles afsätter den alltför
mycket alluvium, för att fartyg med lätthet kunna
passera densamma. På romarnas tid stod Arles, som då
låg närmare hafvret än nu, i förbindelse dermed genom
strandsjöar, genom hvilka Marius gräfde en kanal,
Fossae Marianae. Försök att upprensa en segelbar
hufvudkanal genom deltat rakt fram till hafvet hafva
misslyckats, dels emedan bankarna ej förts nog långt
ut, dels emedan Medelhafvets tidvatten ej är starkt
nog att bortföra flodens alluvium. 1802–32 byggdes
en 47,4 km. lång kanal från Arles till Bouc på östra
sidan af Fos-viken (som har sitt namn efter Fossae
Marianae), men den har nu endast 2 m. djup. 1871
fullbordades en 4 km. lång, 6 m. djup och 60 m. bred
kanal från Tour S:t Louis på venstra stranden af Grand
R. till Anse de Repos vid Fos-viken. Från Beaucaire
utgår en kanal till Aigues-Mortes och från Arles och
S:t Remy kanaler till nedre Durance. Äfven med andra
flodsystem är R. förenad medelst kanaler. Med Rhen
är Rhône-området förenadt genom Rhen–Rhône-kanalen,
(363 km., deraf på franskt område 189,8 km.), som går
från Saône till Ill, med Loire genom Canal du Centre
(Chalon-sur-Saône–Digoin), med Seine genom Canal
de Bourgogne, som går från Saône till Yonne. Andra
kanaler tjena dels industrien, såsom den lilla
kanalen vid Perte du R., dels till torrläggning eller
bevattning af strandlandskapet och till korrektion
af strömmen.
Rhône [rån], departement i sydöstra Frankrike,
bildades 1793 och omfattar delar af Lyonnais
och Beaujolais. Areal 2,859 qvkm. 772,912
innev. (1886). Saune och Rhône bilda departementets
naturliga gräns i ö. mot depart. Ain och Isère, i
n. gränsar det till Saône-et-Loire,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
