- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
1047-1048

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ribbing ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fastlagssöndagen 1552, tjenade redan 1580 vid Johan III:s
hof och stod högt i denne konungs ynnest, hvilket
framgår bl. a. deraf att han af honom fick flere
förläningar i Vestergötland, der han äfven 1588
skötte lagmanstjenst. 1591 utnämndes R. till Johans
hofmarskalk. I de följande inbördes striderna synes
R. i enlighet med sitt lynne till en början förhållit
sig, så vidt sig göra lät, neutral och användes 1594
af Sigismund att i Vestergötland mottaga allmogens
skriftliga trohetsed. Senare ställde han sig dock på
hertigens sida. Man finner hans namn under ständernas
beslut i Jönköping 1599, och han lär varit en af
dem, som utsagos till domare öfver rådsherrarna i
Linköping 1600, ehuru man saknar hans namn under
domen. 1604 blef han medlem af lagkommissionen och
representerade i henne det konungska elementet. På
sommaren s. å. fick han, dock utan att ännu vara
medlem af riksrådet, fullmakt att vara »rickzens
öffwerste rentemästare», med uppdrag att hålla god
»politieordning» och tillse att med »riksens inkomst
må desto upriktigere och troligare tillgå». Vid 1605
års riksdag i Stockholm utsågs han till bisittare
i domstolen öfver Hogenskild Bielke, men har icke
häller undertecknat denna dom. Mot slutet af året
mottog han i förläning åtskilliga gårdar, som förut
tillhört den dömde. Vid denna tid inkallades han
äfven i rådet. Under konungens frånvaro hösten 1605
skall R. varit medlem af den då tillförordnade
regeringen. 1606 var han en bland den våldsamme
ärkebiskopen Abraham Angermannus’ domare. Följande
år utnämndes han till lagman i Vestergötland. Vid
Karl IX:s kröning 1607 officierade R. såsom
riksskattmästare, på hvilket ämbete han 1612 efter
Gustaf Adolfs tronbestigning fick bekräftelse. Genom
Karl IX:s testamente insattes han till medlem af
Gustaf II Adolfs kortvariga förmyndareregering. Såsom
riksskattmästare i de mest bekymmersamma tider
måste han ofta genom försträckningar ur egen kassa
fylla hvad som fattades i kronans. R. dog d. 29 Juni
1613. Han synes hafva varit en något långsam, men
redbar och ärlig man, om hvars juridiska kunskaper,
att döma efter de många befattningar af sådant slag,
som åt honom anförtroddes, samtiden synes haft höga
tankar. – Hans dotter Elisabet (född d. 28 Juni
1595) trädde 1620 i hemligt gifte med hertig Karl
Filip, Gustaf Adolfs broder, hvilken hon skänkte
en dotter (se Gyllenhielm 4). Efter hertigens
död (d. 25 Jan. 1622) ingick hon nytt gifte,
med sedermera landshöfdingen Knut Lilliehöök.
P. S.

3. Ribbing, Bo, riksråd, den föregåendes broder, född
på Fästerid d. 21 Okt. 1560, var 1584 i hoftjenst
hos hertig Karl, blef 1590 häradshöfding i Vadsbo
härad samt skall 1592 hafva blifvit hertig Karls
»furstliga råd» och 1593 hans lagman i Värmland. Åt honom
såsom en af hertigens trognaste och pålitligaste
män anförtroddes det vigtiga Kalmar efter eröfringen
1599. 1600 undertecknade han ständernas dom
öfver de anklagade herrarna i Linköping.
Vid 1602 års riksdag var han en af de
nyutnämnda 6 »hofråden», hvarjämte han
tillika blef kansliråd. 1604 var han ståthållare i
Värmland. 1605 var han en af Sveriges kommissarier
vid underhandling med ryssarna om fredens bekräftelse
och kallades s. å. till riksråd. 1606 utnämndes han
till ståthållare i Nerike och höfvitsman på Örebro
slott, en befattning, som han beklädde under en
följd af år. 1608 var han en af de till gränsmötet
med danskarna i Wismar förordnade sändebuden. I
Jan. 1612 fick han jämte Nils Andersson Lilliehöök
uppdrag att afdöma alla rättegångssaker, som från
underrätter inkommo, men blef s. å. ståthållare
öfver Värmland och Dal samt Vadsbo och Valla härad
i Vestergötland. 1619 var han en af kommissarierna
vid underhandlingen i Sjöared om defensivförbund
med Danmark mot Polen. 1624 fick han åter Värmlands
landshöfdingedöme och var åter en af de utsedda
kommissarier, som detta år under Axel Oxenstiernas
ledning förde den framgångsrika underhandlingen med
Danmark i Sjöared. Under den följande tiden framträder
han till följd af ålderdomsbräcklighet mindre. Han
afled 1640. P. S.

4. Ribbing, Lindorm, riksråd, den
föregåendes brorson, son af ståthållaren Peder R.,
född på Svansö i Elfsborgs län d. 25 April 1569,
inträdde först i Johan III:s hoftjenst och erhöll
1594 Seminghundra domsaga. I striden mellan Sigismund
och hertig Karl slöt R. sig till den sistnämnde och
skall, då han i egenskap af sändebud från hertigen
till konungen straxt före slaget vid Stångebro
d. 25 Sept. 1598 återvände från den sistnämndes
högqvarter till hertigen, genom en falsk order i
konungens namn till adelsfanan bestämmande inverkat
på slagets utgång. 1604 utnämndes han till hertig
Johans af Östergötland råd och hofmästare samt blef
1605 höfvitsman öfver Vadstena stad och län och 1615
lagman i Östergötland, till hvars landshöfding han
förordnades 1618. 1624 utnämndes R. till riksråd och
var s. å. en af de fyra svenska kommissarier, som
under Axel Oxenstiernas ledning afslöto traktaten
i Sjöared med Danmark. I rådet talade R. för
uppoffringar för kronans räkning. Han dog d. 1 April
1627. P. S.

5. Ribbing, Peder, friherre, riksråd, den
föregåendes son, född på Vadstena slott d. 10 Juni
1606, var någon tid page hos Gustaf Adolf,
ingick sedermera vid Johan Banérs regemente och
avancerade under 30-åriga kriget
1640 till öfverste för Vestgöta knektar och blef
1641 kommendant i Wismar. 1643 var han
med sitt regemente i Leipzig, men hemreste s. å.
till Sverige, der han stannade. 1648 blef han
landshöfding i Elfsborgs län samt kommendant i
Göteborg, en befattning, som han synes hafva
skött till sin död, oaktadt han 1654 inkallades i
rådet och 1663 utnämndes till hofrättsråd i Svea
hofrätt. 1654 blef han upphöjd i friherrligt
stånd. Han afled på Boxholm i Östergötland
d. 14 April 1664. P. S.

6. Ribbing, Per, friherre, ämbetsman, statsman, den
föregåendes sonson, föddes d. 14 Maj 1670 i Stockholm
samt blef 1693 kommissarie i Kammarrevisionen,
1710 lagman öfver Halland, 1712 kammarråd och 1714
landshöfding i Upsala län.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:23:17 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free