Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ricord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förordnad ordförande, vanligen ett riksråd (stundom
togs någon, som stod riksråd i ämbete och heder
närmast, äfven en landshöfding), 4 medlemmar, som
på ordförandens förslag tillsattes af K. M:t., samt
häradsnämnd. Riddaresynerätterna upphäfdes genom
k. förordn. d. 18 April 1849.
Riddare utan fruktan och utan tadel. Se under
Chevalier.
Riddarevisor kallas i Sverige sådana medeltida
folkvisor, som skildra riddarelifvet, till skilnad
från kämpavisor (se d. o.).
Riddarfjärden. Se Mälaren.
Riddarholmen, en af de holmar, på hvilka Stockholms
stad är byggd, sammanhänger med vestra sidan af den
egentliga staden genom en öfver Riddarholmskanalen
slagen jernbro, som 1867 efterträdde den 1784 af
E. Palmstedt byggda stenbron. Holmen hade i äldre
tider namnen Stenskär och Kedjeskär, sannolikt
emedan den var skyddad med kedjor mot sjösidan, samt
Gråmunkeholmen efter det af Magnus Ladulås der (på
det nuv. riksdagshusets och f. d. gymnasiets tomter)
1270 anlagda franciskan- l. gråbrödraklostret,
till hvilket holmen 1286 skänktes. Det nuv. namnet
torde holmen efter hand hafva fått med anledning
af att en mängd riddersmän läto begrafva sig i och
bredvid kyrkan. Till klosterinrättningen och dess
kyrka, der Magnus sjelf valde sin graf, skänkte han
åtskillig fast och lös egendom, och hans exempel
af frikostighet följdes snart af alla stånd,
så att klostret vid reformationen var ett af de
rikaste i Sverige. Så egde det bl. a. hela Lidarön
(Kungsholmen) samt tvänne gårdar på det n. om densamma
belägna fastlandet, då i vidsträckt bemärkelse
kalladt Liderne. Kyrkan hade utom högaltaret, flere
altaren och kor, stiftade på olika tider af skilda
personer. Klostret egde äfven ett bibliotek, som vid
reformationstiden lär varit rätt ansenligt. (Mot
slutet af 1500-talet skingrades det, men en del
hopbragtes af Gustaf II Adolf i Tyskland och skänktes
till Upsala akademi.) Efter Vesterås recess indrogs
klostret; S:t Klaras nunnor inflyttade dit, och de
qvarstannade, äfven sedan klosterbyggnaderna 1531
upplätos åt fattiga och sjuka. Kyrkan, som under
tiden närmast efter reformationen ej begagnades,
fick förfalla, och först Johan III lät fullständigt
restaurera eller snarare ombygga henne. Koret
tillbyggdes äfvensom södra sidoskeppet, som är något
lägre än det norra, jämte tornet. Under drottning
Kristinas tid samt 1713 och 1811–13 företogos
åter reparationer. Gustaf III hade för afsigt att
afrödja Riddarholmen och i st. f. kyrkan uppföra
ett rundtempel l. Panteon, men brist på medel eller
andra omständigheter hindrade utförandet. Det 145 3/4
alnar höga, spetsiga tornet nedbrann genom åskeld
d. 28–30 Juli 1835, hvarvid äfven kyrkan betydligt
skadades. För att förekomma dylika olyckshändelser
uppsattes efter ritning af E. G. Göthe den nuv. 46
m. höga genombrutna spiran af gjutjern. Kyrkan är en
tegelbyggnad i gotisk stil, men genom de i senare
tid tillbyggda grafkoren, hvilkas stil och storlek
alls icke harmoniera med sjelfva kyrkan, har hennes
yttre blifvit tämligen ovanligt. I
kyrkan hvila nämligen framfarna svenska konungar,
statsmän och krigare, men numera jordfästas der
endast medlemmar af konungafamiljen. Sedan 1807
hålles ej gudstjenst vid andra tillfällen, och
bänkar och annan inredning, utom orgel och altare,
hafva borttagits. Golfvet består till större delen af
grafstenar, och väggarna i främre delen af kyrkan äro
betäckta med aflidna serafimerriddares vapensköldar,
medan flere tusen i krig tagna fanor och andra
troféer nedhänga i knippen. I midtskeppet nedanför
altaret stå Magnus Ladulås’ och Karl Knutssons af
Johan III beställda cenotafier. Vid altaret är på
södra sidan nedgången till Gustavianska grafkoret
(uppfördt 1633 i gotisk stil), der bl. a. hvila Gustaf
II Adolf, Adolf Fredrik, Gustaf III, Gustaf IV Adolf
(sedan 1884) och Karl XIII samt deras drottningar
(utom Gustaf IV Adolfs). Midt emot på norra sidan
ligger Karolinska grafkoret (bygdt 1686–1743 af
huggen sandsten i en från den öfriga kyrkans helt
och hållet afvikande ny-italiensk stil). I det öfre
koret stå Karl XII:s, Fredrik I:s och Lovisa Ulrikas
sarkofager; i nedre hvalfvet ligga bl. a. Karl X
och Karl XI med sina gemåler samt kronprinsen Karl
August. Vid sidan af Gustavianska står Bernadotteska
grafkoret, uppfördt 1858–60 af Scholander i tysk
renaissancestil. Uppe i koret står stamfadern Karl
XIV Johans jättesarkofag af porfyr från Elfdalen;
i nedre hvalfvet hvila öfriga aflidna medlemmar af
huset Bernadotte. Andra, mindre betydande grafkor
äro på södra sidan Vasaborgska och Banérska,
på norra sidan Lewenhauptska, Wachtmeisterska
och Fersenska samt Torstenssonska. Kyrkan var
förr gudstjenstlokal för en särskild församling,
Riddarholmsförsamlingen, som länge var liksom ett
annex till Storkyrkoförsamlingen, enär kyrkoherdarna
voro till 1640 skyldiga att hvarje vecka hålla en
predikan i Storkyrkan. 1633 blef Bromma anslaget
som annex, och 1666 lades trakten v. om Kungsgatan
(Stora Nygatan) till Riddarholmsförsamlingen, hvars
patronus var konungen. Församlingen var dock alltid
obetydlig och upplöstes 1807 samt förenades med
Storkyrkoförsamlingen. Vården om kyrkobyggnaden
tillkommer sedan 1847 Öfverintendentsämbetet,
och Riksmarskalksämbetet vårdar kyrkans inre med
hvad dertill hör. – De af konung Gustaf I till
kronan indragna klosterhusen blefvo dels använda
för kronans räkning, dels sålda till enskilda eller
bortskänkta. Ett af klosterhusen blef 1551, sedan
hospitalsinrättningen förlagts till Danviken, lokal
för Stockholms trivialskola samt för det af Johan III
upprättade Gymnasium regium l. Collegium
Stockholmense. Detta upplöstes omkr. 1590, men trivialskolan
qvarstannade till 1666. 1640–68 fanns i samma
klosterhus äfven det af dr. Kristinas förmyndare
inrättade gymnasiet. 1814–79 var trivialskolan
(efter 1821 Stockholms gymnasium) åter förlagd
till Riddarholmen i ett af de gamla klosterhusen,
som 1758–1807 var Riddarholmsförsamlingens
kyrkoherdeboställe. I Stockholms gymnasiums forna
lokaler är sedan 1881 Wallinska flickskolan
inrymd. Under 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
