Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ricord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
byggde högadeln på R. flere palats, hvilka
ännu, ehuru med ett förenkladt yttre, qvarstå
och utgöra lokaler för ämbetsverk, såsom det
stora Wrangelska palatset (nu lokaler för Svea
hofrätt, Statskontoret och Kammarkollegium),
länge kalladt »Kungshuset», emedan hofvet under
slottsbyggnaden bodde der 1697–1754, Bondeska (nu
Kammarrättens och Domänstyrelsens lokaler), Sparreska
(Marinförvaltningens och Sjöförsvarsdepartementets
lokaler), Bengt Horns (nu en del af Riksdagshuset),
Cruuseska och Bielkenstiernska (sedermera Hebbeska
och Geijerska, nu rifna), Rosenhanes (efter 1783
Frimurarelogen, nu Generalstabens hus), Stenbocks
(nu Riksarkivets gamla lokal), Oxenstiernas (nu
Riksgäldskontoret) m. fl. I senare tid hafva å
holmen uppförts två synnerligen prydliga byggnader:
Kungl. boktryckeriets lokaler och Riksarkivets nya
hus. Kyrkan var omgifven af en kyrkogård, omsluten
af en stenmur, ända till 1806, då det beslöts, att
platsen skulle utläggas och jämnas, hvarigenom den
nuv. öppna platsen uppstod. Der aftäcktes 1854 en af
Fogelberg modellerad staty i brons af Birger jarl,
Stockholms grundläggare, hvarefter planen erhöll
benämningen Birger jarls torg. Kajer omgifva holmen
på alla sidor och utgöra tilläggningsplats för å
Mälaren gående ångfartyg. Sammanbindningsbanan genom
Stockholm stryker fram öfver holmens östra kant och
har der en hållplats.
Riddarholmskyrkan. Se Riddarholmen.
Riddarhus betyder i Sverige och Finland
dels, och egentligen, den byggnad, der adeln
sammanträder vid riks- eller landtdagar samt andra
tillfällen, dels sammanfattningen af adeln såsom en
korporation (t. ex. introduceras på riddarhuset,
d. v. s. upptagas såsom medlem af adeln), dels
adeln såsom ett stånd vid riks- l. landtdagarna
(ridderskapet och adeln). Genom Riddarhusordningen
af 1626 gaf Gustaf II Adolf sitt bifall till adelns
föresats att uppbygga ett riddarhus för handlingars
förvarande, sammankomster, fester och en »skola
eller collegium»; och ett dylikt uppfördes äfven
under de följande åren i Stockholm, i den egentliga
»staden» på en del af den stora tomt, som nu tillhör
Tyska kyrkan. Redan 1641 inköptes emellertid från
rikskansleren Axel Oxenstierna en ny och rymligare
sådan, den nuvarande, emellan Norrström i n. v. och
Riddarholmskanalen i s. v., och samtidigt uppgjordes
af Simon de la Vallée ritningar till en större
byggnad i fransk senrenaissancestil, efter hvilka
grundläggningsarbetet begynte 1648. För byggnadens
skyndsammare bedrifvande såldes 1656 det gamla
riddarhuset med dess tomt. Emellertid hade man under
arbetets fortgång kommit till den öfvertygelsen att de
ursprungliga ritningarna vore mindre lämpliga, hvadan
nya sådana 1660 uppgjordes af Jean de la Vallée, som
dervid naturligtvis var bunden af den redan färdiga
delen. Sedan fortskred uppförandet så raskt, att
kontrakt om takets täckning med koppar kunde afslutas
1661, och trappornas uppförande börjas 1662. Utseendet
af de la Vallées ritningar i deras helhet ses af
Dahlbergs »Suecia»; men hvarken de der
upptagna flyglarna åt Riddarhustorget eller de
båda paviljongerna åt strömsidan blefvo utförda,
sannolikt emedan de tills vidare ansågos mindre
behöfliga. Fasaden åt torget visar emellertid,
att arkitekten förstått gifva ett visst förnämt och
ståtligt uttryck åt sin uppgift, och många utmärkta
detaljer, särskildt taköfverbyggnadens anordning,
tyda på en ej vanlig förmåga inom den stilart, den
franska barocken, hvilken hans konst tillhör. Stora
salens utstyrsel med en väldig plafondmålning af
Ehrenstrahl bestämdes 1669 och afslöts 1674, vid
hvilken tidpunkt också hela byggnaden antagligen var
färdig. Först 1680 kom emellertid ridderskapet och
adeln att taga sitt nya palats i besittning. Af de
mindre förändringar detta tid efter annan undergått må
anföras, att portalen och uppgångstrappan ombyggdes
under Frihetstiden; att hela byggnaden grundligt
reparerades 1815–17 och sedermera 1847; att den af
gamla ruckel vanprydda gården mot slutet af 1860-talet
planerades, omgafs med balustrader och 1870 erhöll
två paviljonger efter ritning af A W. Edelsvärd; att
samtidigt strandvägen utmed Riddarholmskanalen och
vestra gafvelns grundmurar ombyggdes. Å gården skall
resas Axel Oxenstiernas stod (modellerad af Börjeson),
för hvilken grundläggningsarbeten nu (1889) pågå,
Å riddarhuset förvaras ridderskapets och adelns ganska
betydliga arkiv (innehållande hufvudsakligen de hos
ståndet vid riksdagarna förda protokoll), vidare
en följd af samtliga landtmarskalkars porträtt,
åtskilliga andra porträtt och målningar, vapensköldar
m. m. Jfr S. Wieselgren: »Om Svenska riddarhuset och
dess ätter» (1869). – Först 1858 började ett riddarhus
uppföras åt den finska adeln i Helsingfors. Det är
bygdt i veneziansk stil (af Th. Chiewitz). Väggarna
i den praktfulla riddaresalen prydas af alla
finska grefliga, friherrliga och adliga ätters
vapensköldar. – Estlands, Livlands och Kurlands adel
har särskilda riddarhus (i Reval, Riga och Mitau). – Se
vidare Adel, Adelsmöte, Introduktion, sammansättningar
med Riddarhus samt Ridderskapet och adeln.
Riddarhusafgift benämnes en kapitationsafgift, som
(sedan 1812) årligen utgöres af hvarje adelsman,
hvilken erlägger bevillning för inkomst af kapital
eller arbete. Afgiften (urspr. 24 sk. b:o, sedan
1858 5 kr.) bestämmes af adelsmötet samt debiteras
och uppbäres i laga ordning af kronans tjenstemän
(men torde ej kunna utsökas). Beloppet af denna
bevillning stiger till 12,000–13,000 kr. och är
anslaget till utgifvande i tryck af ridderskapets
och adelns protokoll samt till nödiga reparationer
af riddarhuset.
Riddarhusdirektionen, en styrelse för vårdande
af ridderskapets och adelns angelägenheter och
för förvaltande af riddarhuset. Denna direktion,
som förskrifver sig från år 1638, utgjordes länge
af 4 af ridderskapet och adeln valda direktörer
och består numera af ordförande och 6 ledamöter,
som jämte suppleanter utses före slutet af hvarje
lagtima adelsmöte. Riddarhusdirektionen har till
åliggande att i allmänhet bevaka ridderskapets och
adelns rätt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
