Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksamiral ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
korporationer skall utse, bestämmes efter
proportionen 1 på hvarje fullt 30,000-tal innev.
i valkretsen. Ledamöternas antal utgör f. n. (1889)
145, af hvilka 12 för 4 städer, som ej deltaga
i landsting. Såsom särskilda behörighetsvilkor
för valbarhet till Första kammaren, utöfver de i
R. O. § 26 föreskrifna, angående redbar vandel och
ekonomisk sjelfrådighet, fordras en högre ålder,
35 år, samt en mera betryggad ställning, som
medgifver fullgörandet af riksdagsmannauppdraget
utan arvode. Såsom valbarhetsvilkor fordras derför,
att man eger och i minst 3 år egt fastighet till
80,000 kr. taxeringsvärde eller skattar och i 3
år har skattat för 4,000 kr. inkomst af kapital
eller arbete. Valbarheten är ej bunden vid bostad
inom någon af de kommuner, som landstingsområdet
innehåller. Tiden för uppdraget är 9 år, räknad från
den dag, då valet skedde, med rätt för den valde att
afsäga sig uppdraget och skyldighet att frånträda
sin befattning, när han kommer i den ekonomiska
ställning att han ej är valbar. Till följd deraf
sker omsättningen i denna kammare successivt och ej
periodvis såsom i Andra kammaren. – Andra kammaren
utses af inskränktare valkretsar bildade af en eller
flere kommuner, särskilda för städer och särskilda för
landsbygd. På landet utgör domsaga en valkrets, såvida
icke dess folkmängd öfverstiger 40,000, i hvilket fall
domsagan fördelas i två valkretsar. I städerna väljes
en riksdagsman för 10,000 innev.; städer, som hafva
mindre än 10,000 innev., förenas i valkretsar. Andra
kammarens ledamöter utgöra f. n. ett antal af 222,
af hvilka 146 för landsbygden och 76 för städerna. Af
städernas representanter utse 14 städer, som hvardera
ega 10,000 innev, eller derutöfver, sammanlagdt 50,
och de af mindre städer bestående valkretsarna, som
efter den senast, 1886, skedda fördelningen blifvit
bildade, 26. Antalet ledamöter i Andra kammaren
förhöll sig 1887 till befolkningens antal såsom 1
till 21,300, hvaraf proportionen för landsbygden är
1 : 26,000, för städerna 1 : 11,000. Dessa riksdagsmän
utses genom samfällda val, hvari eger deltaga hvar
och en inom någon af valkretsens kommuner bosatt
och i dess angelägenheter röstberättigad man (se
Kommun, sp. 1094), som har eganderätt eller stadgad
åborätt till fastighet af 1,000 kr. taxeringsvärde
eller arrenderätt på minst 5 år eller lifstid till
jordbruksfastighet af 6,000 kr. taxeringsvärde
eller en till 800 kr. uppskattad inkomst. Valbar
är den, som jämte det han uppfyller de i R. O. §
26 innehållna behörighetsvilkoren, fyllt 25 år och
är röstberättigad inom valkretsen. I afseende på
tiden för riksdagsmannakallets fullgörande gäller,
att ledamöterna väljas för en tid af tre år, räknade
från och med Jan. månads början året efter det,
under hvilket valet skett. Nya val anställas derför
hvart tredje år för hela kammaren, och de val,
som deremellan ega rum, äro fyllnadsval för den
återstående tiden af treårsperioden. (Treårsperioderna
räknas fr. o. m. 1867.) Ledamot af Andra kammaren
åtnjuter af statsmedel
ersättning för resekostnad till och från riksdagen
samt arvode af 1,200 kr. för i vanlig ordning
afslutad lagtima riksdag, eljest 10 kr. för hvarje
dag. Han eger ej afsäga sig uppdraget, förrän den tid,
för hvilken han är vald, gått till ända, men eger,
oberoende af förändring i den ekonomiska ställning,
hvaraf valbarhet betingas, till denna tid fortfara med
befattningens utöfning. (Se vidare Riksdagsmannaval.)
I afseende på kamrarnas inbördes ställning utgår
svenska riksdagens kammaresystem från grundsatsen om
båda kamrarnas likställighet Alla k. propositioner
skola samtidigt delgifvas båda kamrarna. De flesta
vigtiga riksdagsärenden och alla, som anses fordra
skyndsammare afgörande, beredas genom för båda
kamrarna gemensamma utskott och behandlas samtidigt
af båda kamrarna. Den ena kammaren såsom sådan
behöfver således ej, utom i mindre angelägna frågor,
hvilka undergå den successiva behandlingen, invänta
den andras beslut eller hafva något öfvervägande
inflytande på besluten. Stanna kamrarna i olika
meningar, har vederbörande gemensamma utskott att
söka sammanjämka dessa. Lyckas ej detta och frågan
är af beskaffenhet att ej böra eller kunna förfalla
såsom med vissa i R. O. § 65 uppräknade frågor,
begagnas samfälld omröstning (se d. o.) af båda
kamrarna. Ingendera kammaren har således försteg vid
behandlingen af vigtigare frågor, såsom fallet är i
andra land med tvåkammaresystem.
För att bereda erforderlig samverkan emellan
konung och representation är det på en gång en
rättighet och en pligt för riksdagen att sammanträda
i hufvudstaden, såvida ej särskildt hinder derför
möter, dels på gifven lagbestämd tid till lagtima möte
såsom lagtima riksdag, dels till urtima möte såsom
urtima riksdag. Lagtima riksdag sammanträder d. 15
Jan. hvarje år eller, om helgdag då inträffar, dagen
derefter; urtima riksdag sammanträder, då konungen
pröfvar skäligt, eller då regeringsmaktens utöfvare
är förpligtad (jfr R. F. §§ 91–94) att för särskildt
ärende sammankalla den. Derjämte har riksdagen rätt
att i de i nyss anförda lagrum angifna utomordentliga
fall, då särskild åtgärd för riksstyrelsens ordnande
skall vidtagas, sammanträda t. o. m. oberoende af
regeringens kallelse. Liksom riksdagen har rätt att
sammanträda till lagtima möte, har lagtima riksdag
rätt att vara samlad under en viss tid, 4 månader,
för att kunna fullgöra sina åligganden. Riksdagen må
dock ej göra sig permanent, ej häller är den eljest
berättigad att utöfva sin verksamhet under hela den
tid, för hvilken ledamöterna äro valda, utan afseende
på om den fortfarande åtnjuter folkets förtroende. Åt
konungen är derför förlänad rätt att åtskilja lagtima
riksdag, när den varit församlad den angifna tiden,
liksom konungen eger att upplösa densamma före denna
tid i samband med förordnande af nya val till båda
kamrarna eller endera af dem. I detta fall eger
riksdagen dock att, med bibehållande af sin egenskap
af lagtima, sammanträda på konungens kallelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
