Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i öfverläggning eller beslut, har att föredraga
ärenden i en bestämd ordning (se Dagordning), upptaga,
reda och framställa de yttrade meningarna och göra
proposition på besluts fattande. Med undantag af
statsrådets medlemmar, som under vissa vilkor deltaga
i öfverläggningarna, må ingen annan än ledamot af
kammare vid öfverläggning begagna ordet. Hvarje
sådan ledamot eger att fritt tala och utlåta sig
i alla frågor, som grundlagsenligt komma under
överläggning, med rätt att framställa förslag till
beslut och deltaga i dem, så framt icke målet rör
honom personligen. En hvar, som har ordet, skall
yttra sig till protokollet, d. v. s. han ansvarar
för hvarje ord. Ingen må tillåta sig personligen
förolämpande uttryck. För öfrigt må han begagna sig
af ordet i ett föredraget ärende huru många gånger
han finner för godt, och ingen öfverläggning kan
afslutas, förrän alla, som begärt ordet, fått yttra
sig. Afslutning af öfverläggning dessförinnan kan
ej sättas i fråga (jfr R. O. § 51 § 60). Hvarken
öfverläggning eller sammanträde kan afbrytas, förrän
kammaren lemnat bifall till talmans derom gjorda
förslag. Vidmakthållande af ordning vid sammanträde
åligger talman, som bl. a. eger att, när någon talare
ej vill återtaga förolämpande ord, föreslå för
kammaren den åtgärd, som bör vidtagas. Grundlagen
omförmäler (R. O. § 52) blott ett förfarande, som
kammaren har att besluta, derest ej kammaren anser
saken böra öfverlemnas till domstols behandling,
nämligen att den, som förgått sig, må af talmannen
erhålla tjenlig föreställning och varning. Lika litet
som grundlag innehålla kamrarnas ordningstadgar något
vidare härom. För att bereda kammarens ledamöter
tid till att pröfva de förekommande ärendena äro
föreskrifter gifna om bordläggning (se d. o.), hvilken
eger rum, då några så önska, innan remiss till utskott
sker, men skall alltid ega rum med betänkanden, som
afgifvas af utskott. Bordläggning må, såvida ej frågan
rör remiss till utskott, ytterligare en gång kunna
ske på fleres begäran, men, då saken tredje gången
förekommer, skall den till afgörande företagas. När
ärende till slutligt afgörande företages och är af
beskaffenhet att grundlagsenligt kunna upptagas
till pröfning och afgörande, eger hvarje ledamot
att mot det framställda förslaget göra anmärkningar
och i öfverensstämmelse dermed framställa förslag
till beslut, vare sig afslag, der sådant kan komma
i fråga, eller ock amendementsförslag, hvilket
dock ej får innehålla nya frågor eller sträcka sig
utöfver de gränser, som de i ämnet ursprungligen
väckta förslag angifva. Det beslut, som kammaren efter
slutad öfverläggning eger fatta, är bifall till eller
afslag på det föredragna betänkandet eller något af
de deri innehållna förslag eller reservationer eller
ock något af de under öfverläggningen framställda
förslag, allt under förutsättning att hvarje förslag
är af beskaffenhet att kunna i frågans förhanden
varande läge grundlagsenligt göras till föremål
för proposition. Har utskott utlåtit sig i saken,
eger kammaren enligt R. O. § 63 antingen att genast,
med bifall till utlåtandet eller utan afseende å hvad
utskottet föreslagit och med bifall till annat af de
afgifna förslagen, fatta sitt beslut eller ock, om
ämnet anses fordra ytterligare utredning, återförvisa
målet till utskottet. Huruledes proposition skall
affattas och af kammaren afgöras samt huru besluten,
der så erfordras, skola genom votering bestämmas
se Proposition och Omröstning. De beslut, som
kamrarna hvar för sig fattat i frågor, som ej röra
kamrarna enskildt, skola jämföras med hvarandra,
och, der ej frågan genom endera kammarens eller
båda kamrarnas afslag på väckta förslag förfallit,
der så låter sig göra, förenas till ett gemensamt
riksdagens beslut. Detta sker, der frågan varit
föremål för behandling af ett för båda kamrarna
gemensamt utskott, genom ett af utskottet afgifvet
sammanjämkningsförslag. Har frågan varit handlagd
af tillfälligt utskott och den kammare, som tillsatt
utskottet, icke afslår den i frågan väckta motionen,
skall beslutet genom utdrag af protokollet delgifvas
medkammaren, som derpå besluter om frågan. Om
kammaren icke rent bifaller eller afslår det meddelade
beslutet, utan med ändring återlemnar det till den
kammare, som först handlagt saken, kan denna kammare,
derest han icke afslår eller oförändradt antager
medkammarens beslut, å nyo öfverlemna sitt beslut
till förnyad pröfning af medkammaren. Hvad kamrarna
sammanstämmande beslutit, är riksdagens beslut och
skall såsom sådant befordras till verkställighet,
derest icke, såsom fallet är i grundlagsfrågor,
det beslut, som fattats vid den riksdag, då frågan
blifvit väckt, skall hvila för att vid en följande
tagas under ompröfning. Blifva kamrarna efter
ofvannämnda behandling om ett beslut ej ense, skall
frågan anses hafva för den riksdagen förfallit,
så framt den icke är af den natur att ej kunna
förfalla. Sådana äro de frågor, som utgöra föremål
för samfälld omröstning (se Omröstning, sp. 244),
och de, som afgöras af utskott eller särskilda nämnder
äfvensom af Riksdagens fullmäktige i Riksbanken och
Riksgäldskontoret. Riksdagens i laga ordning tillkomna
beslut böra, för att erhålla rättsverkan, officielt
bestyrkas, hvilket sker derigenom att de införas i
de öfver riksdagens förhandlingar förda protokollen
och derpå meddelas genom skrifvelse till konungen,
i hvad honom vidkommer, eller expedieras på lämpligt
sätt till andra, hvilka besluten angå. Om en riksdag
blifvit afslutad, kan ej annat åberopas såsom giltigt
än det, som blifvit uppsatt och i behörig ordning
expedieradt. Har något härutinnan blifvit uraktlåtet,
träder ej beslutet i kraft, äfven om styrkas kan,
att det uppfyller vilkoren för att anses såsom ett
riksdagens gemensamma beslut. För att allmänheten
må erhålla kännedom om hvad som vid riksdag blifvit
vidtaget och beslutet, sker en sammanfattning deraf
i riksdagsbeslutet (se d. o.), hvilket vid riksdagens
afslutning uppläses på rikssalen.
Riksdagens kamrars förhandlingar äro offentliga,
och deras protokoll samt andra riksdagshandlingar
skola offentligöras i tryck. (1786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
