- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
1159-1160

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagsbeslut ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

folkmängdens tillväxt till ett tal, som fordrar ökadt
antal ledamöter, eller ock då konungen förordnat
nya val. Öfver valet kan besvär anföras af hvar
och en, som eger klaga öfver landstings eller
stadsfullmäktiges beslut, hos K. M:t i Högsta
domstolen. Den, som blifvit vald, eger rättighet att
afsäga sig riksdagsmannaskapet.

Andra kammarens ledamöter väljas för en tid af 3 år,
räknade fr. o. m. Jan. månads början året näst
efter det, under hvilket valet skett. Å landet,
hvartill äfven räknas köpingar, utses för hvarje
domsaga 1 riksdagsman. Dock skall domsaga, som,
oberäknadt dertill hörande städer, har större
folkmängd än 40,000, af konungen, så vidt ske kan
häradsvis, indelas i 2 valkretsar, som välja hvardera
1 riksdagsman. I hvarje stad, som eger en folkmängd
af 10,000 eller mer, utses en riksdagsman för hvarje
fullt tal af 10,000. Stad, som har att välja flere
riksdagsmän, kan indelas i valkretsar. Öfriga
städer ordnas, så vidt ske kan länsvis, genom af
Andra kammaren hvart tionde år företagen indelning i
valkretsar, af minst 6,000, högst 12,000 innev., som
hvar och en välja 1 riksdagsman. Val till riksdagsmän
i Andra kammaren verkställes inom September månads
utgång näst före de tre år, för hvilka valen
gälla. Ändrade folkmängdsförhållanden under tiden
göra icke ändring uti det antal, som för denna tid
blifvit utsedt, såvida icke detta möjligen kan komma
i fråga, då konungen förordnar nya val. Sker detta
eller afgår eljest riksdagsman för Andra kammaren,
innan den tid, för hvilken han blifvit vald,
tilländalupit, verkställes ofördröjligen nytt val
för den återstående delen af treårsperioden. Olika
förfarande vid valet eger rum, alltefter som
valkretsen består af en stad eller del deraf eller af
flere landskommuner eller städer. Olikheterna göra
sig gällande deruti att valet kan vara antingen
omedelbart eller medelbart (genom elektorer)
och antingen vara enmansval eller listval hvilket
användes, då en stad, som ej är delad i valkretsar,
skall välja flere riksdagsmän, och vid elektorsval,
der flere än en skola väljas. Valberättigade äro de
i kommunen eller, då valkretsen består af flere,
de i någon af de valkretsen tillhörande kommuner
bosatte och der i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigade (se Kommun, sp. 1094), som tillika
uppfylla de i R. O. § 14 bestämda vilkor. Valbar
är hvar och en valberättigad, som fyllt 25 år och
derjämte uppfyller de i R. O. § 26 föreskrifna
allmänna behörighetsvilkoren (om de särskilda
vilkoren för valrätt och valbarhet vid val till
Andra kammaren se Riksdag sp. 1135). Vid såväl
elektors- som riksdagsmannaval tillkommer hvarje
röstande 1 röst, och rösträtt får ej utöfvas af annan
valberättigad än den, som personligen inställer
sig vid valtillfället. Omröstningen skall vid
riksdagsmannaval vara sluten, men kan vid elektorsval
vara öppen, då icke sluten omröstning af någon
äskas. Valrätten vitsordas af de för kommunerna
gällande röstlängder, hvilka på landet uppgöras af
kommunalnämnden och justeras af kommunalstämman hvarje
år i Dec. för att gälla för följande
år och i stad uppgöras af magistraten, sedan
taxeringslängden för årets bevillning blifvit
af pröfningsnämnden granskad. I dessa kommunala
röstlängder bör antecknas hvilka valrätt vid
riksdagsmannaval tillkommer. Den valberättigade
har ej någon skyldighet att för vederbörande
valförrättare göra någon anmälan för att uppföras
i vallängden. Som dessa emellertid skola hållas
tillgängliga för granskning, eger den, som gör anspråk
på vägrad rösträtt eller har att anmärka mot annan
tillerkänd rösträtt, att framställa anmärkning till
pröfning och afgörande af vederbörande kommunala
myndighet. Valförrättningen är en enda i stad (eller
der befintlig valkrets), som har att ensam sända
en eller flere riksdagsmän. Valförrättare är der
magistraten, och valsättet skall vara omedelbart. I
valkrets, som består af flere kommuner, blir
valförrättningen tvåfaldig, dels en förrättning
på landet i hvarje kommun inför kommunalstämmans
ordförande och i stad inför magistraten eller
annan stadsstyrelse, der magistrat icke finnes,
dels en förrättning, som tillkommer valkretsens
valförrättare, som är domhafvanden på landet
och magistraten i den folkrikaste af valkretsens
städer. Dessa båda valförrättningar äro af olika
beskaffenhet, alltefter som valsättet är omedelbart
eller sker genom elektorer. Det sistnämnda valsättet
är det ursprungliga, hvilket Riksdags-ordningen i §
16 fastställt såsom, regel. Der detta ännu begagnas,
åligger det valkretsens valförrättare att i kyrkorna
kungöra tid och ort för valet, med särskild föreskrift
att elektorsval skall hållas minst 8 dagar före
valet af riksdagsman. Vid elektorsvalet på landet,
som ledes af kommunalstämmans ordförande, väljes
för hvarje kommun 1 elektor och derutöfver efter
folkmängden 1 för hvarje fullt tal af 1,000. Vid
elektorsval i stad, som ledes af magistrat, väljes 1
för hvarje stad och derutöfver 1 för hvarje fullt tal
af 500. Behörig att utses till elektor är hvar och
en, som har valrätt enligt R. O. § 14. Ordförande
i kommunalstämma eller i magistrat skall såsom
fullmakt meddela till riktigheten bestyrkt utdrag af
protokollet. Elektorerna samlas derefter på utsatt
tid och ort inför valförrättaren och verkställa
riksdagsmannavalet. Som emellertid kommuner,
hvilka hafva att gemensamt välja riksdagsman,
ega att begagna det omedelbara valsättet, derest
flertalet af de röstberättigade så besluter, har
inom de flesta valkretsar detta valsätt blifvit
antaget. Der det en gång blifvit antaget, gäller
det för en tid af minst 5 år, utan att ändring deri
eger rum, såvida icke sjelfva valkretsen ombildas,
i hvilket fall det medelbara valsättet åter blir
gällande för den nya valkretsen, tills förslag om
omedelbart valsätts införande blifvit väckt och i
föreskrifven ordning bifallet. Vid de omedelbara
valen sker ej någon sammankomst af de valberättigade
för domhafvanden, utan två valförrättningar ega
rum. Först väljes särskildt för hvarje kommun inför
kommunalstämmas ordförande eller magistrat, hvarvid
rösterna afgifvas och resultatet af valförrättningen
i kommunen intages uti protokoll. Sedermera skola
dessa valprotokoll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free