Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rimbokstäfver ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sturarna, 1452–1520. – Till dessa krönikor sluta sig
de två följande, a) En fortsättning om 632 vers af
Erikskrönikan, i afsigt att sammanbinda denna med
Karlskrönikan till ett verk, alltså omfattande tiden
1319–89. Hon är skrifven omkr. 1452 och saknar nästan
allt historiskt värde, ehuru länge citerad såsom
jämnbördig med de båda krönikor, hvilkas mellanlänk
hon är. Om författaren är ingenting bekant. Han har
af några antagits vara samma person som Karlskrönikans
författare, men några bevis derför finnas ej. Skrifven
vid samma tid (omkr. 1452) som den nämnda mellanlänken
och sannolikt af samma hand är en ny början till
Erikskrönikan, hvars afsigt visar sig vara den
att bevisa Karl Knutssons ättledning från Erik den
helige. Till den ändan tilläggas konung Erik Eriksson,
utom de två historiskt kända systrarna, ytterligare
tvänne, apokryfiska. b) En dikt om konung Albrekt,
vår äldsta politiska allegori. Den har förtjenst
både såsom poetiskt alster och såsom ett vittnesbörd
om samtidens omdöme öfver konung Albrekt. Dikten är
sannolikt författad kort efter Albrckts afsättning,
åtminstone framgår af ordalagen i v. 212–213, att
han ännu var i lifvet. Författaren är ej känd.
De ofvan nämnda tre rimkrönikorna, Eriks-, Karls-
och Sture-krönikorna, kallas med ett gemensamt
namn Stora rimkrönikan, till skilnad från Lilla
rimkrönikan. Denna senare krönika är skrifven
samtidigt med och möjligen af samme författare som
Prosaiska krönikan (se d. o.), alltså vid midten
af 1400-talet. (Den äldsta bevarade handskriften
är Cod. Verelianus, i k. bibl. i Stockholm, från
1457.) Till Lilla rimkrönikan finnas åtskilliga
tillägg om Karl Knutsson (flere sådana, i olika
redaktioner, äro utgifna ät G. E. Klemming)
och Sturarna (deribland ett om 526 vers). Hvarken
historiskt eller synnerligen stort poetiskt värde kan
tillerkännas Lilla rimkrönikan, hvaremot den erbjuder
ett visst intresse såsom det första säkra beviset
på Sveriges bekantskap med Norges literatur. Ur den
vid samma tid till svenska öfversatta Vilkinasagan
(sagan om Didrik af Bern) har nämligen en hel rad af
norska sagokonungar (Filmer eller Vilkin, Nordian,
Hernit, Osantrix och Hernit Hernitsson) inkommit i
den svenska konungalängden, der de länge sutto qvar
oanfäktade. Regenterna införas här sjelfva förtäljande
sin lefnadssaga. Krönikans källor äro desamma som de,
hvilka legat till grund för Prosaiska krönikan. –
De svenska rimkrönikorna hafva flere gånger
publicerats. Så utgaf J. Messenius en del af Stora
rimkrönikan i »Then gamble rijmkrönikes första deel»
(1616), Lilla rimkrönikan, jämte Prosaiska krönikan, i
»Twå små gamble Sweriges och Göthes chrönikor» (1615,
ny uppl. 1643, omtryckt på 1650- och 1660-talen, ehuru
med bibehållande af tryckåret 1643). Stora rimkrönikan
och Lilla rimkrönikan utgåfvos af J. Hadorph i »Twå
gambla swenske rijmkrönikor» (1674), vidare af
K. J. Fant i »Scriptores rerum suecicarum medii aevi»
(Tom. I, 1818), och
slutligen erhölls en den nyare kritikens fordringar
motsvarande samlad upplaga af alla rimkrönikorna
med tillägg och varianter i G. E. Klemmings
»Svenska medeltidens rimkrönikor» (1865–68).
R. G.
Rimlexikon. Se Rim.
Rimnik (Rum. Rômnicu), stad i Rumanien,
vid Donaus biflod Aluta, Omkr. 6,000
innev. Biskopssäte. Teologiskt seminarium. Ej långt
från staden ligger svafvelbadet Calimanesci.
Rimnik-Sarat (Rum. Rômniculu-saratu),
stad i Rumänien, vid Serets biflod Rimnik
(Rômnicu). Omkr. 7,000 innev.
Rimor. Se Rimur.
Rimsky-Korsakov, Nikolaj Andrejevitj, rysk
tonsättare, f. 1844, var först marinofficer, men
utbildade sig derjämte genom sjelfstudium till musiker
och blef 1871 kompositionsprofessor vid konservatoriet
i Petersburg, hvarförutom han tjenstgör såsom
musikinspektör för ryska flottan och direktör för
en gratismusikskola. Han anses som en af det mest
framstående representanterna för den ungryska skolan,
med Liszt och ännu mer Berlioz till mönster. Bland
hans kompositioner nämnas, utom symfonier,
stråkqvartetter och sånger, operorna Psovitjanka och
Snegorutjka samt programsymfonierna Sadko och Antar.
A. L.
Rimtursar, Nord. mytol., »frostjättar», kallades de
resar, som tänktes bebo de kallaste trakterna af
Jättehem. Se Jättar.
Rimur (Sv. rimor) kallas ett för isländska literaturen
egendomligt slags poesi, som uppstod, när den
gamla sagoförtäljningens och skaldediktningens
blomstringstid var förbi. Rimorna hafva liksom de
gamla sagorna och den äldre poesien samt andra lands
folkvisor ofta under lång tid fortplantats endast
genom muntlig tradition och sålunda varit ett slags
folkpoesi. Men från folkvisorna skilja rimorna sig
dels genom sina olika metra, hvilka synas vara
utvecklade af det gamla versmåttet runhenda, dels
och hufvudsakligast genom innehållet, som alltid till
sin väsentliga del är episkt. Rimorna äro sålunda att
anse som sagor i versform och äro följaktligen till
innehållet lika vexlande som dessa. Till följd af den
vid medeltidens slut rådande smakriktningen äro det
flesta rimor omdiktningar af romantiska sagor. Till
det episka innehållet hos riman fogas oftast, men
icke alltid, en lyrisk inledning, som på fornspråket
kallas mansöngr, d. v. s. kärleksdikt. Denna
inledning, som vanligen upptager flere strofer och
alltid är skrifven i samma versslag som den egentliga
riman, innehåller vemodiga känsloutgjutelser öfver
olyckliga kärleksförhållanden och bildar genom sitt
dunkla, svårbegripliga språk en bjärt motsats till
den efterföljande berättelsens objektiva hållning
samt enkla framställningssätt. Åtskilliga af de
äldre rimorna, t. ex. Skiðaríma, Filipórimur m. fl.,
sakna emellertid, såsom redan är antydt, den lyriska
inledningen, hvilken endast är ett löst vidfogadt
bihang. De äldsta kända rimorna härröra från midten
af 14:de årh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>