Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ritschl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ritzebüttel, amt i den fria staden Hamburg, vid
Nordsjön och Elbes mynning, har tillsammans med
den framför Elbemynningen liggande ön Neuwerk en
areal af 84 qvkm., med omkr. 7,000 innev. Den forna
köpingen R., som tillsammans med Kuxhaven bildar ett
stadssamhälle, har omkr. 2,000 innev.
Riu-kiu-öarna. Se Lu-tsju-öarna.
Riva, stad i Tyrolen, vid norra änden af Lago di
Garda, som der bildar en ypperlig hamn. Omkr. 5,000
innev. Silkesafvel, vin- och olivodling. På grund af
dess sunda läge och vackra omgifningar välja turister
R. ofta till uppehållsort.
Rival (Lat. rivalis, egentl. den som gemensamt
med någon annan nyttjar en vattningskanal eller
vattenledning, af rivus, bäck, vattenledning),
medtäflare, medsökande; medtäflare i kärlek,
medfriare. – Rivalisera, täfla, göra en annan
företrädet stridigt. – Rivalitet, medtäflareskap;
afundsjuka.
Rivarol [-rå’ll], Antoine, fransk politisk
skriftställare, känd under den sjelftagna titeln
comte de R., f. 1753 i Bagnols, vann i Paris inträde
i de förnämsta kretsarna genom sin skönhet och rika
begåfning. Snart förskaffade han sig äfven ryktbarhet
som författare. Hans prisbelönta afhandling Discours
sur l’universalité de la langue française (1784),
till svar på den af akademien i Berlin uppställda
tesen: »Qu’est ce qui a rendu la langue française
universelle» etc., är till innehållet ett tämligen
betydelselöst loftal öfver franska språket, men till
formen ett mönster af liflig och kraftig stil. Denna
framträder än mer i sådana arbeten, der han hade
tillfälle att använda satirens färger. Hans största
konst var nämligen att föra gisslet, och dervid
skonade han hvarken sin tids literära eller politiska
personligheter, hvilket särskildt framgår af hans
Petit almanack de nos grands hommes (1788) och Petit
dictionnaire des grands hommes de la révolution (1790)
samt en mängd än skämtsamt, än allvarligt hållna
tidningsuppsatser i »Journal politique national»
och »Actes des apôtres», bägge förklarade fiender
till revolutionen. Mot den revolutionära rörelsens
ledare tröttnade han icke att rikta sina skarpa
anfall, till dess att han slutligen kände sig sjelf
i fara och fann det radligt att fly till Bruxelles,
der han i åtskilliga skrifter fortsatte att kämpa för
konungamakten, såsom i Lettre à la noblesse française
au moment de rentrer en France sous les ordres de
M. le duc de Brunswick (1792) m. fl. Sedermera
begaf han sig till London samt derefter till Hamburg
och Berlin. Allestädes lyckades han tilldela sig en
politisk betydelse, och allestädes blef han omhuldad
af inflytelserika personer, icke minst af konungen
af Preussen, hos hvilken han var anställd som den
franske tronpretendentens, senare Ludvig XVIII:s,
diplomatiska ombud. Han afled i Berlin 1801.
J. M-r.
Rivas, hertig af. Se Saavedra, Angelo Perez de.
Rive de Gier [riv-dö-sjie], stad i franska
depart. Loire, vid Gier, en biflod till Rhône, och
vid början af Gier-kanalen, som der har sin
reservoar och går derifrån till Givons vid Rhône (18
km.). Omkr. 16,000 innev. Stenkolsgrufvor, jernverk,
maskinverkstäder, glasbruk, silkesspinnerier.
River [rivvör], Eng., flod, elf (i geografiska namn,
t. ex. Red river).
Rivers dryck. Se Potio Riveri.
Riverso, Ital., »omvänd», en musikalisk sats, som
äfven kan läsas baklänges, såsom i »kräft-kanon»
o. dyl. A. L.
Rivesaltes [rivösa’lt], ett vin, uppkalladt efter den
liknämnda franska staden. Se Muskat.
Rivet de la Grange [rive dölagra’ngsj], Antoine,
fransk literaturhistoriker, f. 1683, d. 1749, var
benediktinmunk sedan 1704 och gjorde sig misstänkt
för dragning till jansenismen. Med biträde af några
medbröder i klostret Saint-Vincent du Mans utarbetade
R. Histoire littéraire de la France (9 bd, 1733–50),
ett på synnerligen noggrann forskning bygdt verk,
hvilket vid hans död var hunnet fram till 1100-talet,
hvarefter det fortsattes med 3 bd af hans medarbetare
och sedan 1814 af Académie des inscriptions, men ännu
ej på långt när nått sin fullbordan.
Rivier (Fr. rivière, flod; se Rivieran), den nedre
delen af en segelbar flod, der fartyg hafva plats
nog för att ligga till ankars. R. N.
Rivieran, Ital. la Riviera, Fr. la Rivière (af
Lat. adj. riparia, af ripa, strand), den smala
kustremsan af Ligurien vid Genuabukten från Nizza till
Spezia. Genua utgör gräns mellan Riviera di Ponente
i v. och R. di Levante i ö. Utmed R. gå jernväg,
flerestädes genom tunlar, samt landsväg, den berömda
Route de la Corniche, hvilken än djerft klättrar
uppför höjderna, än smyger sig utefter deras fot,
ständigt erbjudande för ögat en underbar vexling af de
härligaste landskapsbilder: lodräta klippor, hvilkas
fot piskas af den skummande bränningen, och hvilkas
topp krönes af något gammalt halfförfallet torn,
anlagdt till skydd mot sjöröfvare, grönskande oliv-
och piniedungar och en högst yppig sydländsk
växtverld (johannisbröd och fikonträd, vinrankor, citron-
och apelsinplanteringar, oleander, myrten, kaktus,
agave och på flere ställen palmer), vidare städer,
villor, borgruiner och slott, kyrkor och kapell samt
slutligen och framförallt hafvet i de härligaste
färgskiftningar. – Rivierans vinterklimat prisas
vanligen som synnerligen gynsamt för bröstsjuka,
och många af de der belägna städerna (Cannes, Nizza,
Mentone, S. Remo, Nervi m. fl.) hafva sedan ganska
lång tid tillbaka varit och äro ännu besökta af
ett stort antal främlingar, hvilka der hoppas att
återvinna helsan. De vanliga uppgifterna om klimatet i
dessa trakter, der »man kan plocka rosor på kalljord
hela vintern» o. s. v., låta äfven mycket lockande
för den, som har att genomkämpa de långa nordiska
vintrarna med deras köld och mörker. Men i sjelfva
verket är dock ej Rivierans klimat så gynsamt för
en sjuk, som det vanligen har antagits. Senare
undersökningar af detsamma i förening med de nyare
åsigterna om den fördelaktigaste behandlingen af
kroniska bröstsjukdomar hafva högst betydligt nedsatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
