- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
1279-1280

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roebuck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hos konung Josef Bonaparte i Neapel, blef 1809 grefve
och utnämndes 1810 till ministerstatssekreterare för
storhertigdömet Berg. Han utnämndes till pär 1815,
men miste efter restaurationen sina värdigheter och
tröstade sig då genom att på sitt gods återupplifva
Hôtel de Rambouillets vittra umgängestraditioner. 1832
återinsattes han i pärsvärdigheten. Död 1835. Såsom
historisk skriftställare var R. ganska originel,
men böjd för paradoxer. Han författade bl. a. Louis
XII et François I:er
(1820–25) och Mémoire pour
servir à l’histoire de la société polie en France

(1835). Hans samlade Oeuvres utgåfvos 1853–59 i 8
bd af hans son, baron Antoine Marie R. (f. 1782, pär
1845, d. 1865), som äfven uppträdde såsom författare,
bl. a. i tullfrågan.

Roélas, Juan de las, spansk målare, f. i Sevilla 1558
(1560), d. i Olivares 1625, kallas på grund af sina
studier och sin ställning af spaniorerna vanligen
el Licenciado (»licentiaten»). Sedan han förgäfves
sträfvat efter att blifva hofmålare i Madrid,
utnämndes han 1624 till kanonikus vid kyrkan i
Olivares vid Sevilla. Han målade i öfverensstämmelse
med sin ställning som prest endast religiösa
taflor, men gjorde det både i form och färg så,
att han anses utgöra en direkt förberedare till
Murillos konst. Hans äldsta bilder påminna dock
mera om en efterhärmare af Rafael och Michelangelo,
ehuru med ett afgjordt spanskt, naturalistiskt
drag, såsom S. Andreas’ korsfästelse (i Sevillas
museum). Mera personligt utvecklad är hans stil i
universitetskyrkans altartafla, med Heliga familjen
i midten, Kristi födelse och herdarnas Tillbedjan
på sidorna. Men hans bästa verk äro Aposteln Jakob
i slaget vid Clavijo,
på sin hvita häst nedgörande
fienderna (i Katedralen), och S. Isidors död (i
helgonets kyrka i Sevilla), med härliga hufvud,
fyllda af den »ekstatiskt genomglödgade naturalism»,
som sedan utmärkte Murillo. Utom Sevilla äro hans
arbeten sällsynta. I Madrid finnes blott en liten
framställning af Moses i öcknen och i Dresden en
Concepcion, framställning af den heliga jungfrun,
sväfvande på halfmånen under brinnande bön, hvarmed
den obefläckade aflelsen skulle försinligas. Det
var dessa framställningar, som i synnerhet älskades
af skolan i Sevilla, och i hvilka Murillo skulle nå
höjdpunkten. C. R. N.

Roelofs [rål-], Willem, holländsk målare, f. 1822
i Amsterdam, lärjunge af van de Sande-Bakhuysen i
Haag, har företrädesvis målat allvarliga landskap med
melankolisk stämning, i de flesta fall med motiv från
Hollands slättbygd eller Ardennernas kulliga trakter,
framställda med mycken natursanning (Holländsk äng,
Efter regn, Skog i höststämning
m. fl.). År 1848
bosatte han sig i Bruxelles.

Roemer. Se Römer.

Roepstorff [reps-], danskt grefskap på norra
Fyen, Odense amt, upprättades 1810 af geheimerådet
grefve U. V. v. Roepstorff af tvänne baronier,
Einsidelsborg och Kjörup, till förmån för hans
systerson, Kristian Alexander v. Petersdorff, hvars
sonson nu är innehafvare af grefskapet.
R. omfattar 570 tunnor hartkorn, hvaraf 126 äro
»fästegods», jämte ett fideikommisskapital af
2,100,000 kr. Till grefskapet hör också den lilla
Æbelö. Residenset är Einsidelsborg, som ligger
vid Kattegatt. E. Ebg.

Roepstorff [reps-], Frederik Adolf de, dansk etnograf,
född d. 25 Mars 1842, son af en dansk missionär
uti Indien, blef student i Köpenhamn 1863 och
fick 1867 anställning som tjensteman vid engelska
straffkolonien på Andamanerna, der han mördades
af en indisk soldat d. 24 Okt. 1883. R. hade med
mycken ifver studerat befolkningen på Andamanerna
och Nikobarerna, dess språk och seder samt skref
derom 1876–81 flere värdefulla afhandlingar. Hans
förnämsta arbete A dictionary of the Nancowry dialect
of the Nicobarese language
utkom 1884, äfvensom en
öfversättning till samma språk af Matt. evangelium.
E. Ebg.

Roer [rour] l. Ruhr, biflod till Maas, upprinner
på Hohe Venn, flyter i nordlig hufvudriktning genom
vestra delen af Rhenprovinsen samt förenar sig vid
Roermond i nederländska prov. Limburg med Maas. Den
har en längd af 207 km. och är ej segelbar. Floden
gaf 1809-14 namn åt ett franskt departement, hvars
hufvudstad var Aachen.

Roermond [roar-]. Fr. Ruremonde, stad i
nederländska prov. Limburg, på högra stranden
af Maas, vid mynningen af Roer, som skiljer
R. från dess förstad S:t Jakob, och vid
Maastricht–Venloo-jernvägen. Omkr. 12,000
innev. Katolsk biskop. De gamla fästningsverken
raserades 1819 och hafva delvis förvandlats till
promenader. Förnämsta byggnaderna äro domkyrkan,
från 13:de årh., och S:t Kristoferskyrkan. R. har
flere betydande industriella anläggningar, såsom
klädes- och andra yllefabriker, bomullsväfverier,
pappersbruk samt stor verkstad för tillverkning af
kassaskåp. Under 16:de–18:de årh. intogs fästningen
många gånger af de kämpande makterna. Under franska
väldet var R. hufvudstad i depart. Meuse-Inférieure.

Rofdjuren l. de köttätande djuren, Ferae l. Carnivora,
zool.,
bilda en i allmänhet väl begränsad ordning inom
däggdjurens klass. Lemmarna äro fyra till antalet,
utan motsättlig tumme, försedda med klor och alla af
vanlig form. Tänderna hafva slutna rötter och äro af
tre slag: framtänder, hörntänder och kindtänder. Af
framtänderna, som äro 6 till antalet, äro de mellersta
minst. Hörntänderna äro kägelformiga och högre än de
andra; de i öfverkäken befintliga äro skilda från
framtänderna medelst en lucka, hvari de undre taga
plats vid käkarnas sammanslutande. Kindtänderna hafva
dels spetsiga och skärande, dels trubbiga kronor,
äro till antal och form vexlande, utgöras (åtminstone
i endera käken) af såväl falska som äkta tänder och
hafva i hvarje käkhalfva merendels en s. k. roftand,
som i allmänhet igenkännes derpå att hon i öfverkäken
är den sista falska och i underkäken den första äkta
kindtanden samt dessutom ofta af betydligare storlek
eller försedd med högre och skarpare spetsar. Bakom
roftanden finnes (stundom dock ej i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free