Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roebuck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dithörande arter äro hemma i Australien och på
Tasmanien. De lefva i skogar, bergstrakter och
vid kusterna samt bo i jordhålor, klyftor och
ihåliga träd. Somliga lefva på marken, andra i
träden och klättra der med stor färdighet. De
mindre arterna lefva af insekter, fogelägg och
smärre varmblodiga djur; de större äro svåra
fiender för tamt fjäderfä och får, hvarjämte de
röfva kött ur visthusen. Också hatas och förföljas
de ifrigt af nybyggarna. Åtskilliga arter föra
födan till munnen med framtassarna. De större
arterna äro vilda och obändiga, hvarför de ej
låta tämja sig, de mindre äro deremot fredligare
och trifvas godt i fångenskap. Honorna föda
4–5 ungar, hvilka äro något mera utbildade, än
förhållandet i allmänhet är bland pungdjuren. –
Till denna familj höra pungmårdarna, Dasyurus,
pungvargslägtet, Thylacinus, pungspetsmössen,
Phascologale, och myrätarepungdjuret, Myrmecobius
(hvilka återfinnas under sina särskilda rubriker).
C. R. S.
Rofraps. Se Brassica.
Roftand. Se Rofdjuren.
Rofva. Se Brassica.
Rofväxt. Se Brassica.
Rogaland är det äldsta namnet på sydligaste
delen af Norge (Rygjafylki, Egdafylki,
Saetersdalen och vestra Telemarken). Under
historisk tid förstod man likväl dermed endast
Rygjafylki, närmast motsvarande Stavangers
amt. Innevånarna kallades ryger eller holmsryger.
Y. N.
Rogasen. Se Rogozno.
Rogate (»bedjen!») är den latinska benämningen på
femte söndagen efter påsk, eller bönesöndagen (se
d. o.). Namnet härleder sig icke från begynnelseorden
i denna söndags introitus (Es. 48: 20), hvilken i
stället gifvit anledning till benämningen Vocem
jucunditatis, såsom denna söndag också kallats,
utan från innehållet i dagens evangelium, som
handlar om bönen. Af samma anledning har den ock
fått benämningen Dies rogationum eller Dominica
ante litanias, liksom äfven dagarna mellan denna
söndag och påfölj ando torsdag, som är Kristi
himmelsfärdsdag (se Gångdagar) af ålder (redan
från midten af det femte årh.) kallats »böneveckan».
J. H. B.
Rogatio (Lat., egentl. fråga) kallades hos
romarna en hemställan till folkförsamlingen,
vare sig angående val af en ämbetsman eller ett
förslag till lag. När ett dylikt förslag blifvit
i vederbörlig ordning antaget, hette det lex.
R. Tdh.
1. Rogberg, Samuel, prest, topograf, f. i Jönköping
1698, blef student i Upsala 1716, filos. magister
1725, lektor i Vexiö 1726 och prest 1730 samt
kyrkoherde i Fröryd. Ramqvilla och Bäckeby
1739. Han deltog i riksdagarna 1738, 41 och 55–56
samt var vid den sistnämnda medlem af kommissionen
öfver statshvälfningsförsöket 1756 och omtalas
såsom en af de strängare medlemmarna. Han afled nära
Vexiö 1760. Sin namnkunnighet har han vunnit, genom
Historisk beskrifning om Småland, vidare utförd af
E. Ruda (1770), ett arbete,
hvars många och svåra fel uteslutande äro att skrifva
på medarbetarnas och utgifvarnas räkning, såsom
framgått af jämförelser med R:s egna handskrifter.
-rn.
2. Rogberg, Karl Georg, prest, universitetslärare,
andlig vältalare, den föregåendes sonson, föddes i
Vexiö d. 6 Aug. 1789. blef student i Upsala 1807,
filos. magister 1815, prestvigd samt förordnad till
docent vid prestbildningsseminariet och teologiska
fakultetens notarie s. å. samt teol. kandidat
1818. Han förordnades till seminarieprefekt och
kyrkoherde i hel. Trefaldighets-församlingen i
Upsala 1823, erhöll professors titel samt blef
ledamot af Upsala domkapitel 1827, ledamot af
k. bibelkommissionen 1828, teol. doktor 1830,
professor i pastoralteologi samt kyrkoherde i
Gamla Upsala församling 1831. Död i Upsala d. 28
Jan. 1834. R. bidrog kraftigt till höjandet af den
praktiska prestbildningen vid Upsala universitet. Han
har äfven gjort sig känd såsom en för sin tid
synnerligen framstående predikant och religiös
skriftställare. Såsom medlem af bibelkommissionen var
han ock till stort gagn genom sin grundliga kännedom
om Nya testamentets grundspråk och sin framstående
stilistiska förmåga. Först efter hans död utkommo
hans högt skattade Predikningar (2 bd, 1835; 2:dra
uppl. 1838–39) äfvensom hans samlade skriftetal
(1839). Tillsammans med J. A. Winbom utgaf R.
»Ecclesiastik Tidskrift» (1825–31). – R:s son, Karl
Erik Johan, född i Upsala d. 27 April 1829, docent
i historia vid Upsala universitet 1859, var 1864–74
kronprinsen Gustafs och hans bröders lärare samt är
sedan 1864 lektor i historia (först vid Stockholms
gymnasium, sedermera vid Norra latinläroverket i
nämnda stad) och sedan 1876 kanslers-sekreterare. R.,
som fått professors n. h. o. v., har utgifvit
bl. a. Konung Carl IX:s fälttåg till Lifland år 1600
och förberedelserna dertill (1859) och 9:de delen af
B. von Schinkels »Minnen ur Sveriges nyare historia»
(1864). J. H. B.
Rogberga, socken i Jönköpings län, Tveta härad. Areal
7,645 har. 1,783 innev. (1888). R. bildar med
Öggestorp ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Vexiö stift, Tveta kontrakt.
Roger [franskt utt. råsje’], Ital. Ruggiero, furstar
i nedre Italien af normandisk börd. 1. R., kallad
Bursa, hertig af Apulien, son af Robert Guiscard
och Sikelgaita af Salerno, ärfde vid faderns död
(1085) hans hertigdöme. Död 1111. Han var gift med
Adela (Ethela), dotter till Robert Friso af Flandern
och enka efter konung Knut af Danmark. Med deras son
Vilhelm utslocknade 1127 den apuliska hertigätten. –
2. R. I, »storgrefve» af Sicilien, den normandiske
krigaren Tankreds af Hauteville tolfte son, den
föregåendes farbroder, f. 1031 (enligt en uppgift),
kallades år 1058 till Italien af sin broder Robert
Guiscard, som år 1061 sände honom mot sarasenerna på
Sicilien. Under en nära 30-årig strid, utmärkt af
glänsande bragder, gjorde han sig till herre öfver
ön. År 1071 utnämnde brodern honom till grefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
