Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
altarskåpet, det vackraste i Sverige. Genast vid sitt
tillträde till biskopsämbetet nedsatte han beloppet af
det årliga offer och sammanskott, som presterskapet
alltsedan biskop Tomas’ tid utkräft. Deremot anslog
han 1482 bestämda anparter af hvarje ledig prelaturs
inkomster till understöd af medellösa studerande, som
egnade sig åt det andliga ståndet. Till den kyrkliga
lärdomens främjande inom sitt stift verkade R. både
genom sitt föredöme och sin frikostighet. Till
Strengnäs domkyrka skänkte han ett för den tiden
stort bibliotek, utgörande handskrifna codices af
arbeten i teologi och kyrkorätt äfvensom något af den
fornklassiska literaturen. Genom hans försorg trycktes
1487 »Missale Strengnense» i stor folio och 1495 ett
förbättradt »Breviarium». R. grundlade ock kyrkliga
stiftelser, bl. a. en prebenda i Strengnäs samt
(1496) ett hospital för gamla och sjuka prester. För
att reformera det på hans tid urartade klosterlifvet
och motverka sedeförderfvet hos de andlige införde
R. i sitt stift den för sina stränga ordensregler
kända kartusianorden. Som politiker var han vän af
unionen med Danmark. I försöket att åstadkomma en
fredlig uppgörelse mellan riksföreståndaren Sten
Sture d. ä. och den mäktige Ivar Axelsson Tott
deltog han, och trogen sin gamla förlikningspolitik
medverkade han till försoningen mellan Sten och Svante
Sture. R. afled i Strengnäs d. 4 April 1501. A. B. B.
Roggered (Roggjerd). Se Råggärd.
Rogier [råsjié]. 1. Firmin François Marie R., belgisk
diplomat, f. 1791, d. 1875, blef 1811 professor
i Liége, deltog ifrigt i 1814 års händelser, i
oppositionen mot konung Vilhelm af Nederländerna
och i 1830 års revolution. Derefter anställdes han
vid den belgiska ambassaden i Paris, der han 1848
ackrediterades såsom ministre plénipotentiaire. –
2. Charles Latour R., belgisk statsman, den
föregåendes broder, född 1800, var advokat och
uppsatte den emot holländarna riktade politiska
journalen »Matthieu Laensberg» (senare kallad »le
Politique»). Han var en af den belgiska revolutionens
hufvudmän och ledare 1830, då han personligen i
Bruxelles deltog i kampen mot holländarna och under
den allmänna förvirringen i staden bildade jämte
Jolly och Coppin den provisoriska tremannastyrelse,
som under namn af »commission administrative»
från d. 24 Sept. 1830 till d. 25 Febr. 1831 styrde
Belgien. Derpå satt R. i kongressen och talade
der för Nemours’ kandidatur till tronen. Från
guvernörsposten i Antwerpen (1831) inträdde han 1832
såsom inrikesminister i kabinettet, men återvände 1834
till nämnda post och vann på denna stor ära under en
5-årig förvaltning. Efter att 1840–41 hafva förvaltat
departementet för undervisningen och offentliga
arbeten öfvertog han i representantkammaren ledningen
af den liberala oppositionen. 1847–52 var han krigs-
och inrikesminister, och honom hade Belgien till
stor del att tacka för att lugnet kunde bevaras under
stormåret 1848. 1857–61 var R. för tredje gången
inrikesminister. 1861 mottog han utrikesportföljen
och ställde sitt land i godt förhållande till kejsar Napoleon,
med hvilken han afslöt 1861 års frisinnade
handelstraktat. I Jan. 1868 utträdde han ur regeringen
och inskränkte sig derefter till sin parlamentariska
verksamhet. Vid jubelfesten 1880 till firandet af
Belgiens 50-åriga sjelf ständighet var R. föremål
för en storartad hyllning. Han dog d. 27 Juni 1885.
Kj.
Rogifvande medel, remedia sedativa, sedantia
(af Lat. sedare, stilla, lugna), med., kallas de
läkemedel, hvilka gifva ro och lugn samt stilla
retning i nervsystemet, hvarjämte de skänka sömn och
lindra smärtor mer eller mindre. Sådana läkemedel
äro t. ex. i första rummet opium (genom morfinet),
hampextrakt (hasjisch) och lactucarium samt flere
kemiskt framställda medel, såsom kloral, bromsalter,
antipyrin, antifebrin och fenacetin, sulfonal
m. fl. O. T. S.
Rogniat [rånjia’], Joseph de, vicomte, fransk krigare
och militärförfattare, f. 1767, blef divisionsgeneral
1813 och ledde såsom ingeniörbefälhafvare vid franska
arméer i Tyskland flere stora befästningsarbeten
derstädes, särskildt vid Dresden. Då Napoleon
uttalade sitt missnöje med honom med anledning
af sprängningen af bron vid Leipzig, lemnade
R. Frankrikes tjenst och öfvertog sedermera, 1815,
befälet öfver ingeniörväsendet i Belgien. Under
Ludvig XVIII:s regering återvände R. till Frankrike
samt blef inspektör för ingeniörväsendet, 1829 medlem
af Institutet och 1832 pär. Död 1840. R. utgaf flere
krigsvetenskapliga och krigshistoriska arbeten,
bland hvilka hans Considérations sur l’art de la
guerre (1816; »Afhandlingar i krigskonsten», 1834)
intager förnämsta platsen. De deri förekommande
skarpa domslut öfver flere af Napoleons
åtgärder bemöttes af denne från S:t Helena.
C. O. N.
Rognsundet, sund mellan Stjernö och Seiland. Se
Altenfjord.
Rogozno (T. Rogasen), stad i preussiska
regeringsområdet Posen, vid Welna l. Lilla Warthe
och den från Posen till Hinterpommern gående
jernvägen. 4,977 innev. (1885), deraf 1/3 polacker.
Rogslösa, socken i Östergötlands län, Dals
härad. Areal 2,589 har. 1,162 innev. (1888). R. bildar
med Väfversunda ett konsistorielt pastorat af 2:dra
kl., Linköpings stift, Dals kontrakt.
Rogsta, socken i Gefleborgs län, Forsa tingslag. Areal
22,878 har. 2,106 innev. (1888). R. bildar med Ilsbo
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift,
Helsinglands Norra kontrakt.
Rohan [råa’ng], en af Frankrikes mest lysande
adliga ätter, leder sina anor från de forne
suveräne herskarna i Bretagne och bär sitt namn
efter seigneuriet, sedan 1603 hertigdömet R. i
depart. Morbihan. Till grenar af huset R. hörde
prinsarna af Guémenée, hertigarna af Montbazon,
prinsarna af Soubise och prinsarna af Léon. Nu
qvarlefva af ätten de hertigliga familjerna
Rohan-Chabot (Frankrike) och Rohan (Österrike). –
1. Henri de R., hertig af R., fransk krigare och
militärskriftställare, f. i Bretagne 1579, var ett
af hugenotternas förnämsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
