Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom. I. Det gamla R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkan S. Adriano. Vid Comitium låg ock,
på sluttningen af Capitolium, det förut nämnda
statsfängelset. På Comitium stod äfven den
äldsta talaretribunen, Rostra vetera, smyckad med
bronsgallioner (Lat. rostra) af skepp
som romarna eröfrat från innevånarna i Antium.
Julius Caesar flyttade tribunen, då han
anordnade byggnaderna vid Comitium enligt
sin storartade regleringsplan, hvarigenom en
ny samfärdsled skulle beredas mellan Forum och
Marsfältet. Af denna nya talaretribun, Rostra Julia,
jämte den dermed sammanhängande logen för ansedda
främlingar (graecostasis), finnas ännu lemningar
straxt v. om Severusbågen; denna triumfbåge
smyckas af reliefframställningar med ämnen
från Septimius Severus’ fälttåg i Österlandet.
Der bakom mot sluttningen af Capitolium synas
sparsamma lemningar af Concordiatemplet, uppbygdt
af Tiberius, der invid tre korintiska pelare, som
äro qvar af Vespasianustemplet och åtta
af Saturnustemplet, en urgammal helgedom, flere
gånger ombyggd, senast i 4:de årh. Der förvarades
statskassan, der hade qvestorerna sin ämbetslokal,
som antagligen snart blef för liten för dem och deras
talrika kansli. Bland de byggnader, som uppfördes
för det senares personal, hafva vi qvar en rad af
små kontor med pelaregång framför, Scholaexanthi,
och dermed sammanbyggda kapell åt Dii consentes
(möjligen månadernas skyddsandar). Sjelfva den
öppna delen, Area, af Forum bevarar ännu sin
travertinbelaggning. Areans båda kortsidor
ligga i dagen, men endast en af dess långsidor,
den åt s. v., är tills dato (1889) fullkomligt
frilagd. Denna långsida begränsas af en antik gata
och der bakom af hvad som är qvar af Basilica Julia,
en af dessa stora mångdubbla pelaregångar, som
tjenade till domstolslokaler från fristatens
senare tider, då man funnit det hinderliga deri
att i hetta och köld, i regn och hagel hålla
session under bar himmel. En sådan basilika
fick äfven tjenstgöra som börs och spatserplats för
dagdrifvare: ännu synas på golfvet af hvit marmor
s. k. tabulae lusoriae, diagram för tärningsspel.
Basilica Julia var delad i två våningar, utan
skiljande golf, den öfre med läktare för dem,
som åhörde domstolsförhandlingarna. Mellan denna
basilikas nordvestra sida och Saturnustemplet ledde
gatan Vicus Jugarius från Forum till Velabrum;
s. v. om sarnma basilika förde Vicus Tuscus under
Palatinus’ nordöstra rand till Forum boarium
(»kreaturstorget»), nära Tibern. På andra
sidan Vicus Tuscus midt emot sydöstra kortsidan
af basilikan stod ett gammalt tempel, helgadt
åt riddarnas skyddspatroner, Castor och Pollux.
De tre qvarvarande sköna pelarna af detta
Castorstempel förskrifva sig från en återställning
under Tiberius. Midt emot Caesars basilika åt
n. ö., på andra sidan om den fria arean, låg en
annan dylik byggnad, den ännu under moderna gator
och hus dolda Basilica Aemilia, efter sin ombyggnad
genom Caesar sannolikt en fullkomlig motsvarighet
till den juliska. På den återstående sidan,
kortsidan åt s. ö., begränsades Forums area af
Templum Divi Julii, en helgedom af Augustus uppförd
till den bland gudarna
upptagne Julius Caesars ära, på samma plats, der
den mördade diktatorns kropp bränts af en uppviglad
folkhop. Från den punkt, der den ofvannämnda gatan
utefter Basilica Julia (ofta, äfven den, räknad
som en fortsättning af Sacra via) skär Vicus
Tuscus, utgår Sacra via (»heliga gatan»), hvilken
på olika tider torde haft något olika sträckning,
men dock ständigt hade sin slutpunkt vid den
plats, som intogs af Titusbågen, hvilken ännu i
dag qvarstår med sina reliefframställningar af
helgedomarna från Jerusalems tempel, såsom den
sjuarmade ljusstaken m. m. Vid Sacra vias
äldsta sträckning och vid dess nedersta del
låg den lilla runda Vestahelgedomen, Aedes Vestae,
ursprungligen en inhägnad, der man underhöll
den heliga elden på statens härd, liksom man gjorde
det på familjens; när denna inhägnad omgafs med
sten vet man ej. Denna den romerska statens
ursprungligen mest vördade helgedom förstördes
vid gallernas inbrott 390 f. Kr., afbrann åter
241 f. Kr., stod sedan till den neronska branden,
(år 64 e. Kr.), återuppbyggdes och blef beståndande
ända till Vestromerska rikets fall. Derinvid
var under fristatens tid Regia, ämbetsbostad för
öfverstepresten (pontifex maximus). Vestaprestinnorna
(virgines vestales) hade sin bostad straxt s. ö. om
templet i det s. k. Atrium Vestae, hvilket i det
skick, som det fick genom sin sista förändring under
Hadrianus, var ett verkligt praktstycke af romersk
byggnadskonst. I dess marmorsmyckade, numera
nedbrutna salar har man funnit de ryktbara stoder,
som föreställa vestalerna i deras presterliga drägt.
Vid Sacra via, såsom den i senare tider sträckte
sig, låg Faustinatemplet, som Antoninus Pius uppförde
åt minnet af sin ovärdiga gemål; nu är
det qvarvarande inbygdt i kyrkan S. Lorenzo
in Miranda. Vidare lågo vid samma gata Templum
Urbis Romae, bygdt af Vespasianus, och det runda
Templum Romuli, uppfördt af kejsar Maxentius till
minne af hans son Romulus. Båda byggnaderna äro
nu förenade till kyrkan S. Cosma e Damiano.
Slutligen låg der den s. k. Konstantinsbasilikan,
som påbörjades af Maxentius, och af hvilken
qvarstå tre ofantliga hvälfda rum. Under
kejsaretiden blef det alltmera af byggnader inskränkta Forum
otillräckligt. Derför byggdes nya fora, omgifna af
murar och smyckade med präktiga tempel och pelare.
Caesar anlade Forum Julium bakom kurian (nuv.
kyrkan S. Adriano). Nordöst derom byggde
Augustus Forum Augusti, af hvars omfattningsmur
ett stort vackert stycke ännu qvarstår; vid
detta forum fanns ett praktfullt tempel åt
Mars Ultor (»M. hämnaren»). En bit s. ö. derom
anlades Forum Pacis (Vespasiani) med Templum Pacis
(»Fredstemplet»), der segerbytet från Salomos
tempel förvarades. Mellan de båda sistnämnda fora
invigde Nerva ett nytt, af Domitianus påbörjadt forum,
kalladt F. Nervae eller F. transitorium (»Passage»)
ined ett Minervatempel, hvaraf vackra fragment äro
bevarade. Alla dessa praktplatser fördunklades
dock af Forum Trajani n. v. om Augustusplatsen.
På detta forum stod en stor basilika, B. Ulpia,
af hvilken finnas qvar golfvet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
