Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom. II. Det nya Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påfvar och furstliga personer, bl. a. drottning
Kristina af Sverige. Fasaden, som är 50 m. hög
och 117 m. bred, innehåller bakom en korintisk
kolonnad en försal med Konstantins och Karl den
stores ryttarestoder. Öfver försalen är den
loggia eller balkong, från hvilken påfven förr
under påsken gaf välsignelsen »urbi et orbi»
(»åt Rom och verlden»). Söder om Borgo höjer sig
Monte Gianicolo (Janiculum), nedanför hvilket leder
Via della Lungara, ej långt från Tibern. Derofvan
ligger till v. kyrkan S. Onofrio, i hvars kloster
Tasso dog. Mot Lungaras slut ligger Palazzo Corsini,
hvarest drottning Kristina af Sverige slutade sitt
lif. Det inköptes 1884 af italienska regeringen,
innehafves af Accademia de’ Lincei samt hyser ett
dyrbart tafvelgalleri och ett stort bibliotek. Ett
stycke derifrån befinner sig Museo Torlonia (samladt
af den siste prins Torlonia; en hel mängd bland de der
i en ful lokal förvarade 600 skulpturerna har endast
konsthistoriskt värde). Midt emot P. Corsini ligger
den berömda Villa Farnesina (1509–11) med Rafaels och
hans lärjungars ryktbara fresker. Gianicolo upptages
af trädgårdar, bland hvilka den nyanlagda sköna
Nuovo Passeggio del Gianicolo (Giardino Garibaldi)
straxt bredvid det ståtliga vattenkastellet
på Acqua Paola. Dessa anläggningar räknas till
stadsdelen Trastevere, som upptager den del af högra
Tiberstranden, hvilken infattades af Aurelianus’
mur. Bredvid de nyssnämnda byggnaderna ligger kyrkan
S. Pietro in Montorio vid den plats, säger legenden,
der aposteln korsfästes; på sjelfva fläcken, der
korset stod, har Bramante byggt ett litet doriskt
tempel, Tempietto. Från platsen framför kyrkan
har man den skönaste utsigt, som finnes öfver Rom
och omgifningen. I det tättbygda Trastevere, hvars
innevånare äro utmärkta för sin skönhet och anse sig
sjelfva som äkta afkomlingar af de gamle romarna,
finnas få byggnader af betydelse. De förnämsta äro
kyrkorna S. Maria in Trastevere (omnämnd redan 499),
med 22 antika joniska kolonner, och S. Cecilia
in Trastevere (den hel. Cecilias hus, med berömda
mosaiker från 9:de årh. och en af Maderna utförd
skön marmorbild af den halshuggna Cecilia). På
Gianicolo, men utanför stadsmuren, är den stora,
vackra, i synnerhet af åkande mycket besökta Villa
Doria-Pamfili belägen. Norr om Vatikanen ligger
Monte Mario med Villa Madama, med sin berömda
loggia. Genom Porta del Popolo leder vägen till
bron Ponte Molle (forntidens Pons Milvius),
som, om ock reparerad, sedan 109 f. Kr. fört öfver
Tibern. Utanför Porta Salara i n. ligger Villa
Albani (1760) med storartad utsigt och många sköna
konstverk, deribland Antinous-reliefen. Utanför
Porta Pia i n. ö. reser sig kyrkan S. Agnese fuori
le mura, som af Konstantin I byggdes öfver S. Agnes’
graf och senast restaurerades af Pius IX år 1856,
med mosaiker från 7:de årh. Längre bort är kyrkan
S. Costanza, ursprungligen en grafvård uppbyggd af
Konstantin åt hans dotter Constantia, hvars sarkofag
nu finnes i Vatikanen; här finnas mosaiker från 4:de
årh. Utanför Porta S. Lorenzo i ö. går spårvagnen på
den gamla Via Tiburtina till basilikan S. Lorenzo
fuori le mura, enligt sägen från Konstantin den
stores tid (300-talet), senast restaurerad af Pius
IX, som ligger begrafven der. Kyrkan har 22 antika
kolonner och en skön korsgång. Derbredvid är Roms
vackra kyrkogård (Campo santo) belägen, anlagd 1337
och betydligt förstorad 1854, med många präktiga
vårdar. Utanför Porta S. Giovanni i s. ö. beundras
de s. k. Latinergrafvarna, antika grafkammare
med vackra fresker och reliefer vid den forna Via
latina. Utanför Porta S. Sebastiano i s. vallfärdar
man på Via Appia till de förnämsta katakomberna
(se d. o.). Längre bort kommer man till de betydliga
ruinerna af Maxentius’ cirkus och ännu längre bort
till Caecilia Metellas runda grafvård. Utanför
Porta S. Paolo reser sig den väldiga basilikan
S. Paolo fuori le mura öfver aposteln Paulus’
graf. Der byggdes en kyrka (af Konstantin, såsom det
påstås), och i dennas ställe uppfördes en basilika
388. Denna nedbrann 1823, nybyggdes med stor prakt
och invigdes 1854. Dess inre, 120 m. i längd,
60 m. i bredd och 23 m. i höjd, är femskeppigt,
med 80 kolonner af Simplongranit. »Baldakinen»
öfver högaltaret är mycket praktfull, med pelare
af österländsk alabaster och baser af malakit,
gåfvor af kediven Muhammed-Ali och kejsar Nikolaus af
Ryssland. Korsgången i angränsande benediktin-kloster
är berömd för sin skönhet; der förvaras flere
kristna fornlemningar. Utanför Porta Portese,
s. om Trastevere, är den berömda Arval-lunden
(se Arvalbröderna).
Rom är näst Neapel och Milano Italiens folkrikaste
stad, med 345,036 innev. (1885). Befolkningssiffran
har stigit raskt på de senaste 25 åren (1860 hade R.
endast 184,000 innev.). Staden styres af en »sindaco»
och ett »consiglio municipale». För säkerheten
vakar »il quaestore» med en massa »guardie»,
hvarjämte polistjenst göres af »carabinieri». För
renhållningen finnes en kår af »uoinini della
nettezza pubblica», på hvilkas sopkärror liksom
på alla stadens tillhörigheter prunkar det stolta
S. P. Q. R. (Senatus Populusque Romanus). Staden är
numera liksom i forntiden indelad i 14 »rioni», men
med annan omfattning: 1) Monti, hela den sydöstra
delen ända till Porta Pia med Caelius, Esqvilinen
och Viminalen; 2) Trevi från P. Pia och P. Salara
till Piazza di Venezia, innefattande Qvirinalen; 3)
Colonna från Porta Pinciana öfver Piazza Barberini
till Pantheon; 4) Campo Marzo från Porta del Popolo
längs Tibern till S. Lucia, sedan till Campo Marzo;
5) Ponte från S. Lucia till S. Angelobron och längs
Tibern till S. Anna, derefter till Piazza Navona;
6) Parioni v. från Piazza Navona och Piazza S. Carlo
till Chiesa nuova;
7) Regola längs Tibern från S. Anna till Ghetto;
8) S. Eustachio mellan S. Agostino, S. Antonio
och Pantheon; 9) Pigna från Pantheon till Corso och
förbi Palazzo Venezia till Via della Rotonda; 10)
Campitelli, södra delen med Capitolium och Palatinen;
11) S. Angelo från Via di S. Marco till Tiberön;
12) Ripa från S. Teodoro längs Circus maximus
till Porta S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
