Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom. II. Det nya Rom - Rom. III. Staden Roms historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sebastiano och Tibern, med Aventinus; 13) Trastevere,
hela högra Tiberstranden med undanlag af 14)
Borgo (och Vatikanen), den s. k. Città Leonina. Man
räknar omkr. 150 större och mindre torg, omkr. 500
gator, 275 gränder, 50 större brunnar och fontäner,
100 mindre brunnar, 369 kyrkor, 61 munk- och 70
nunnekloster, hvilkas byggnader dock till en del
användas för ämbetsverken; nya kloster uppstå dock
under falsk flagg i form af sjukvårds-, undervisnings-
m. fl. dylika sällskap. Husens antal beräknas till
omkr. 40,000. Den af murar omslutna ytan beräknas
till 1,416 har. – Undervisningsanstalterna äro numera
både många och goda. Universitetet (Università della
Sapienza), grundadt 1303, har 4 fakulteter (juridisk,
medicinsk, naturvetenskaplig, filologisk), med 87
lärare och 1,260 studerande (1885–86). Med detsamma
sammanhänga Biblioteca Alessandrina (90,000 bd),
flere kliniker, anatomisk institution, patologisk
d:o (i S. Spirito), institutioner för fysiologi,
zoologi, farmaci, materia medica, fysik, geologi
och mineralogi, observatorierna på Capitolium (12°
29’ ö. lgd fr. Gr. och 41° 53’ 33,5" n. br.) och
i Collegio Romano, botanisk trädgård (vid
Lungara), kemiskt laboratorium m. m. Bland andra
högre läroanstalter må nämnas Liceo Ennio Quirino
Visconti, Instituto tecnico (i S. Francesco da Paolas
kloster), ingeniörskolan (vid S. Pietro in vincoli),
flere tekniska skolor, konstakademien (Accademia di
S. Luca, vid V. di Ripetta) förenade med ett samfund
af konstnärer, normalskolor m. fl. Folkskolorna
äro numera väl ordnade. Skolåret 1884–85 funnos
378 lärare och lärarinnor, som undervisade 10,944
lärjungar. Dessutom besöktes afton- och helgdagsskolor
af minst 20,000 lärjungar. Tyvärr har staten ännu måst
tillåta, att skolor finnas under de andliges ledning;
under sådan stå naturligtvis de påfliga seminarierna,
kollegierna och öfriga prestbildningsanstalter, bland
hvilka må särskildt nämnas Collegium de propaganda
fide (se Propaganda). Af lärda och vittra
sällskap äro de förnämsta: Accademia de’ Lincei
(k. Vetenskapsakademien), Accademia degli Arcadi
(se Arcadia), Regio Instituto de’ belle arti,
Filharmoniska akademien m. fl. Af de utländska
institutionerna för vetenskap och konst märkas i
synnerhet Das deutsche archäologische Institut
(på Capitolium), École française d’archéologie
(Palazzo Farnese), Académie nationale de France
(konstskola, i Villa Medici). Bland de många
klubbarna må nämnas Roms jockeyclub, Circolo della
caccia, den tyska konstnärsklubben, Skandinaviska
föraningen (Via Condotti). Det på handskrifter
rikaste biblioteket i Rom är Biblioteca Vaticana. Det
största och for allmänheten lättast tillgängliga är
B. Vittorio Emmanuele (öfver 400,000 bd och flere
tusen handskrifter). Vidare B. Casanatense (i det
forna dominikanklostret vid S. Maria sopra Minerva)
med 200,000 bd och 2,000 handskrifter, B. angelica
(vid S. Agostino), med 150,000 bd och nära 3,000
handskrifter, B. Alessandrina (se ofvan), B. S:ta
Cecilia (musik), B. chigiana, B. Vallicelliana,
B. della Propaganda o. s. v. För
tillvaratagandet af stadens rika fornlemningar göres
numera mycket. En »commissione archeologica
municipale» låter förvara allt, som kan förvaras, och
beskrifva samt afteckna det öfriga: ensamt af statyer
och byster har man från 1870 till 1886 tillvaratagit
370. Nu (1889) har man planen färdig till ett nytt
stort museum (Museo urbano), som skall inrymma allt,
som hittills förvarats i spridda magasin. Rom är rikt
på hospital, hospitier, välgörenhetsinrättningar af
alla slag. Bland de intressantaste sjukhusen äro
S. Spirito, för inre sjukdomar (med klinik), och
Consolazione, med kirurgiska operationssalar. De
förnämsta teatrarna äro Teatro Apollo (Tor di
Nona) vid S. Angelobron och S. Constanzi (vid Via
Firenze bakom Albergo Quirinale), bestämda för
musikpjeser. En stor förlustelselokal är Circo
Umberto, på Augustusmausoléet, hvilken vanligen
begagnas till hippodrom; en annan sådan finnes på
andra sidan Ponte di Ripetta. Handel och industri
äro ännu ej särdeles utvecklade i Rom; affärerna
afse mestadels platsbehofven. Bland specielt
romerska alster märkas guldarbeten, kaméer och
mosaikarbeten. Utmärkta bronsgjuterier finnas,
såsom Nellis i Trastevere, Sidensjalar, strängar,
valnötsarbeten och perlor tillverkas af ålder i Rom.
Roms befästningar. Sedan 1877 arbetas med mycken
kraft på stadens befästande medelst detascherade
fort. I s. ö. ligger invid Via Appia ett stort fort,
som bestryker icke allenast denna väg, utan äfven
närliggande vägar samt jernvägen från Neapel. På den
vestra, mycket kuperade fronten å Tiberns högra strand
ligga 5 fästen, nämligen, från s. räknadt, Forte
Portuense, som bestryker Tibern äfvensom höjderna
ö. om ravinen Magliana, F. Bravetta vid Mattei
e Trojani, beherskande höjderna mellan ravinerna
Magliana och Bravetta, F. Aurelia antica, som spärrar
vägen af samma namn, F. Boccea samt F. Braschi,
som bestryka det vidsträckta området mellan vägarna
Boccea och Triomfale. I n. ö. reser sig fortet
Monte Mario på höjden af samma namn. Alla dessa fort
hafva ungefär samma karakter: de utgöras af flere
rakliniga fronter och hafva i allmänhet ej rygglinien
inrättad för artilleri. Deras afstånd till stadens
centrum är omkr. 5 km. Under de senaste åren äro å
venstra Tiberstranden, ö. om staden, uppförda forten
Pietralata, Tiburtina och Prenestina.
III. Staden Roms historia. Rom, för hvars äldsta
historia redogöres i sammanhang med skildringen
af Romerska riket (se d. o.), upphörde med
kejsaredömets fall (476) att äfven till namnet vara en
hufvudstad. Det blef endast en provinsstad i Odoacers
och östgoternas italienska rike, men behöll sin gamla
styrelse med konsuler och senat i spetsen. Plundradt
redan af Alarik (410) och af vandalerna under Geiserik
(455), led det ytterligare af belägringar (537 och
547) under östgoternas kamp med östromerske kejsaren
om väldet uti Italien. 554 återkom det under Östroms
välde och styrdes från Ravenna af den östromerske
exarken. Från 579 hör man ej vidare talas om senaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
