Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romi (Immanuel ben Salomo), judisk humorist - Romilly l. R.-sur-Seine, stad i franska depart. Aube - Romilly, Sir Samuel - Romit, kem. teknol., ett af ingeniören R. Sjöberg på 1880-talet uppfunnet sprängämne - Romme hed, exercisplats för Dalregementet - Romney l. New R., stad i engelska grefskapet Kent - Romny l. Romen, stad i ryska guvern. Poltava - Romorantin, stad i franska depart. Loir-et-Cher - Romsdalen, en af Norges mest natursköna trakter - Romsdals amt i Norge nordanfjälls - Romsdalsfjorden kallas den 32 km. långa förgreningen af Moldefjorden åt s. ö. - Romsdalshorn, enstaka fjälltopp i Romsdalen - Romsjö l. Römsjö, insjö i Smaalenenes amt i Norge - Romualdin-orden. Se Camaldulens-orden och följ. art. - Romualdo den helige, stiftare af Camalduens- l. Romualdin-orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Romi (Immanuel ben Salomo), judisk humorist. Se
Rabbinska språket och literaturen, sp. 622.
Romilly l. R.-sur-Seine [råmiji’ syr sän], stad i
franska depart. Aube, nära venstra stranden af Seine
och vid jernvägen Paris–Troyes. 6,530 innev. (1886).
Romilly [rå’mmilli], Sir Samuel, engelsk rättslärd,
f. i London 1757, härstammade från en fransk
hugenottfamilj och egnade sig med stor framgång åt
advokatyrket. Han knöt vänskap med Mirabeau och följde
1789 i Paris revolutionens gång samt uttalade i en
skrift sina förhoppningar om dess följder. Sedan
R. 1805 blifvit kansler för pfalzgrefskapet
Durham, slöt han sig närmare till Whigpartiet, var
kronoåklagare i lord Grenvilles ministèr 1806–07,
adlades och invaldes i underhuset. Der var han en af
oppositionens ledare. Han uppträdde mot slafhandeln
och för katolikernas emancipation samt framhöll
nödvändigheten af en parlamentsreform. Af större vigt
voro dock hans oaflåtliga försök att i parlamentet
åvägabringa reformer i den engelska strafflagen,
hvilken då var uppfylld med grymma lagbud, i det
att den stadgade dödsstraff för en massa ringa
förbrytelser. R. lyckades 1808 få dödsstraffet för
stöld afskaffadt, men derefter mötte hans motioner ett
starkt motstånd från de reaktionäre. Emellertid var
det hans ihärdighet och talare-gåfvor förbehållet att
småningom öppna nationens ögon för det barbariska i
gällande strafflag, och hans namn blef äradt äfven
utomlands. I häftig sorg öfver sin hustrus död
begick R. sjelfmord, 1818. Bland hans skrifter må
nämnas Observations on the criminal law of England
as it relates to capital punishments (1810; flere
uppl.) samt hans sjelfbiografi (utg. af hans söner,
i 3 bd 1840; flere uppl.) och hans tal i underhuset
(2 bd. 1820). – R:s son lord John R., f. 1802,
d. 1874, var äfvenledes en utmärkt jurist, utgaf en
stor mängd urkunder till Englands äldre historia och
blef riksarkivarie (master of the rolls) 1851 samt
upphöjdes 1866 till peer såsom baron R.
Romit, kem. teknol., ett af ingeniören
R. Sjöberg på 1880-talet uppfunnet sprängämne, som
utgöres af tvänne delar, hvilka vid användandet
sammanblandas. Den ena delen utgöres af torrt
ammoniumnitrat (salpetersyrad ammoniak), som
blifvit inrördt i en blandning af paraffin och
naftalin. Den andra delen består af kaliumklorat.
P. T. C.
Romme hed, exercisplats för Dalregementet, ligger nära
St. Tuna station vid Södra Dalarnas jernväg. Den
kallades förr Tuna hed, bekant såsom mötesplats för
dalallmogen på Gustaf Vasas tid.
Romney l. New R. [nju rå’mni], stad i engelska
grefskapet Kent, fordom liflig hamnstad och en af
Cinque Ports (se d. o.), nu 2 km. aflägsen från Pas
de Calais. 2,772 innev. (1881). Den forna kärrtrakten
Romney marsh är nu ett rikt gräsbärande fält, som
genom väldiga dammar skyddas mot hafvets inbrott.
Romny l. Romen, stad i ryska guvern. Poltava,
vid Romnas förening med Dnjeprs biflod
Sula. Omkr. 12,000 innev. Stora ullmarknader.
Romorantin [-rangtä’ng], stad i franska
depart. Loir-et-Cher. vid Chers biflod Grande
Sauldre. 6,555 innev. (1886). Ylleväfvener och
ullspinnerier. R. var fordom hufvudstad i landskapet
Sologne. Der utfärdade kansleren L’Hôpital 1560 det
ryktbara ediktet mot införandet af inqvisitionen
i Frankrike.
Romsdalen, en af Norges mest natursköna trakter,
är egentligen namnet på den nedre, nordliga delen
af Raumas dalgång, hvilken omgifves af lodräta
fjällväggar, som skjuta upp till svindlande
höjd. Bland dem äro att märka Romsdalshorn (se
d. o.), Troldtinderne (1,832 m.) med sina pittoreska
former, Vengetinderne (1,871 m.), Dronningen (1641
m.) m. fl. I vidsträcktare mening räknas till R. hela
landskapet kring Moldefjorden, R:s fogderi (3,677
qvkm.), som består af 11 härad med tills. 25,913
innev. (1875), de i och utanför fjorden liggande
öarna samt den vilda Rikisdalen. R. utmärker sig
för ett särdeles mildt klimat, hvilket gynnar
förekomsten af långt sydligare växtformer,
än man skulle vänta af det geografiska läget.
Y. N.
Romsdals amt i Norge nordanfjälls omfattar 14,977
qvkm. med 116,781 innev. (1875). Det indelas i 3
fogderier, Söndmöre, Romsdal och Nordmöre, med
tillsammans 40 härad samt städerna Aalesund, Molde
och Kristianssund. Amtet är rikt på naturscenerier
af storartad skönhet, verkliga alpformationer med
trånga dalar, som skjuta in mellan höga och branta
fjällmassor. Jordbruk och fiske äro hufvudnäringarna,
men äfven från turistlifvet hemtar befolkningen
i flere trakter en god inkomst. Fem större
vägar sammanknyta amtet med det öfriga Norge,
bland dem en ny från Geiranger i Söndmöre till
Gudbrandsdalen, hvilken är Norges måhända märkligaste
fjällväg. Söndmöre fogderi hör till Bergens,
den öfriga delen af amtet till Trondhjems stift.
Y. N.
Romsdalsfjorden kallas den 32 km. långa förgreningen
af Moldefjorden åt s. ö. Den inre delen af R. bär
namnet Isfjorden, i hvilken den egentliga Romsdalen
utmynnar. Y. N.
Romsdalshorn, enstaka fjälltopp i Romsdalen, 1,556
m. hög, bestegs första gången 1830 och af dansken
C. Hall 1881. Y. N.
Romsjö l. Römsjö, insjö i Smaalenenes amt i Norge,
5 qvkm., ligger 147 m. öfver hafvet och omgifves
af Romskogen. Dess vatten går in i Sverige till
sjöarna Östen och Töcken och derifrån till Stora Le
vid Töcksfors. Y. N.
Romualdin-orden. Se Camaldulens-orden och följ. art.
Romualdo den helige, stiftare af Camaldulens-
l. Romualdin-orden, föddes i Ravenna 950 samt tillhörde
en rik och ansedd slägt. Redan vid unga år visade han
böjelse för askes och ett ensligt lif. För att försona
ett af hans fader begånget dråp ingick han vid 20 års
ålder i ett kloster vid Ravenna. Ej tillfredsställd
af klosterlifvet, ville han vinna en högre grad af
helighet såsom anakoret. Efter åtskilliga vallfärder,
hvarunder han äfven företog en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
