Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ronander, Karl Vilhelm Henrik - Roncaglia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diagnostiker och lycklig terapevt. Han var ock en högt
aktad psykiater. R. T-dt.
Roncaglia [-ka’lja], by uti italienska prov. Piacenza,
vid floden Nure, ö. om Piacenza. På slätten vid
R., de s. k. Ronkaliska fälten, plägade de tyske
konungarna vid sina tåg till Italien, sedan de
öfvergått Po, hålla en mönstring af sin här. Äfven
höllo de der flere riksdagar, t. ex. Otto III 996
och Fredrik Barbarossa 1158, vid hvilket tillfälle
kejsarens, vasallernas och de lombardiska städernas
rättigheter granskades af rättslärde från Bologna
samt fastställdes för framtiden.
Roncegno [-tje’njå], kurort i södra Tyrolen,
6 km. v. om Trient, 535 m. öfver hafvet, eger
ett genom sin halt af arsenik och jern utmärkt
mineralvatten, som användes såväl till drickning som
till bad företrädesvis mot blodbrist, hudsjukdomar,
kronisk muskel- och ledreumatism äfvensom mot gamla
luftrörskatarrer och qvinnosjukdomar. Arsenikhalten
vexlar betydligt och är f. n. (1889) så stor, att
försigtighet är ovilkorligen nödvändig vid detta
vattens begagnande.
Roncesvalles [-va’ljes], Fr. Roncevaux, by i spanska
prov. Navarra, 37 km. n. ö. om Pamplona, vid vägen
mellan denna stad och S:t Jean Pied de Port, på 1,800
m. höjd, i en dal med samma namn, der en del af Karl
den stores här i Aug. 778 vardt slagen af baskerna,
hvarvid den tappre Roland skall hafva funnit sin död
(se Roland och Rolandssagan). I April och Maj 1793
egde i dalen flere strider rum mellan fransmän och
spaniorer, och d. 25 Juli 1813 trängde marskalk Soult
engelsmännen och spaniorerna ur deras fasta ställning
i dalen. Från dalen går genom Col de Roncevaux (1,100
m.) en mulåsnestig till den spanska gränsorten Val
Carlos, 12 km. s. om S:t Jean Pied de Port.
Roncevaux [rångsvå]. Se Roncesvalles.
Roneiglione [-tjiljåne], stad uti italienska
prov. Roma, s. ö. om Lågo di Vico och vid gränsen
af Campagna di Roma. Omkr. 6,000 innev. Romersk
triumfbåge. I närheten ligger det fordom berömda,
nu sällan besökta palatset Caprarola, ett af
Vignolas förnämsta verk, bygdt åt kardinal Alexander
Farnese och smyckadt med fresker, framställande
tilldragelser ur Farnesiska familjens historia.
Rond [rångd]. Se Rund.
Ronda, stad i spanska prov. Malaga, har ett högst
egendomligt läge på en hög, brant klippa, som nästan
omgifves af floden Guadalevin, längre ned kallad
Guadiaro, hvilken med flere fall strömmar genom en
160 m. djup, 35–70 m. bred dalgång, Tajo de R., som
skiljer den gamla staden från den nya. Öfver strömmen
föra tre broar, af hvilka en uppgifves vara af
romerskt ursprung; den andra är från morernas tid och
den tredje från 1700-talet. Den gamla staden har ett
moriskt utseende med smala, branta och krokiga gränder
och flere moriska byggnader. Vid randen af Tajo ligger
alamedan eller promenaden, från hvilken man har en
vidsträckt och härlig utsigt öfver den bördiga slätten
och bergen der bortom. Tjurfäktningsarenan är en
af de största i Spanien (den rymmer 10,000
åskådare). Staden, som 1877 hade 19,181 innev.,
har åtskilliga industriella anläggningar och liflig
handel. En af Spaniens största marknader hålles der
i Maj månad. R. eröfrades från morerna 1485.
Rondane, isolerad fjällmassa på platån mellan
Österdalen och Gudbrandsdalen i Norge, har en höjd
af omkr. 1,900 m. och klyfves genom flere dalar,
bl. a. Laugglupdalen, i smärre partier. Högsta
toppen är Högronden (2,111 m.), kring hvilken
gruppera sig Rondeslottet, Digerronden, Stygfjeldet,
Rondvashögda, Storsvulten m. fl. R. innesluter
den lilla sjön Rondevand, som har mycket vilda
omgifningar. Fjälltopparna äro, såsom namnet antyder,
afrundade; snön ligger qvar under större delen af
året, men glacierer saknas. Y. N.
Rondeau [rångdå], Fr. (af rond, rund), ett inom
den äldre franska poesien användt lyriskt versmått,
som består af 12–14, i tre strofer af olika längd
fördelade versrader med endast tvänne slutrim
och begynnelseorden upprepade såsom omqväde inuti
samt i slutet. I 1400-talets rondeauer upprepas
den första eller de två första raderna i slutet af
andra och tredje strofen. På 1500- och 1600-talet
hade rondeauen en bestämd längd af 13 versrader
samt derjämte den första radens begynnelseord
inskjutna efter den åttonde och den trettonde. –
Bland rondeaudiktare utmärkte sig Charles d’Orléans
och Voiture.
Rondeletius (Rondelitius, Rundeletius), Jakob
Petri, dramaturg, född vid Runnaby, Ekers socken,
Örebro län, studerade förmodligen utomlands och
blef prest samt rektor vid Södertelge skola. I
denna egenskap öfvade han, såsom den tiden var
brukligt, ungdomen äfven i sceniskt uppträdande och
författade ett skådespel: Judas redivivus, thet är
en christeligh tragico-comoedia etc., som uppfördes
1614 och utgafs af G. E. Klemming 1871 efter två
handskrifter. Stycket är på vers, behandlar legenden
om Judas och är hållet i den form, som skoldramat vid
denna tid hade i Tyskland, snarare med pedagogisk än
med teologisk eller uppbyggande syftning. Ämnet är för
öfrigt rätt fyndigt ordnadt, och äfven humoristiska
element har R. förstått infoga. R. befordrades
1619 till kyrkoherde i Knista och Hidinge i Nerike
och innehade detta pastorat till sin död, 1662. Af
trycket utgaf han en prestmötespredikan 1622 samt
fyra andra äfvensom Iter hierochunticum, thet är:
om menniskionnes fall och uprättelse, een kort och
eenfaldigh förklaring och uthtydelse (1646). -rn.
Rondo, Ital., en musikform med ett pregnant,
flere gånger återkommande hufvudtema och ett eller
flere sidotema. Rondot är mestadels af munter
och behaglig karakter och användes oftast som
sista sats i en sonat, äfven som sjelfständigt
instrumentalstycke. Mönstergilla kompositörer
af rondot äro Haydn, Mozart, Beethoven, Weber
och Mendelssohn. Ett mindre rondo är Rondino
l. Rondoletto. A. L.
Rond-point [rång-påä’ng], Fr., apsis, korafslutning;
runddel, rund plats, hvari vägar eller gator mynna in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
