- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
1455-1456

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosenheim ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förtjenster om naturfilosofiens utveckling med
hegelska principer. Såsom literaturhistoriker
visar han stor beläsenhet och genialisk förmåga
i karakteristiken af poetiska stilriktningar, men
de hegelska teorierna med afseende på historiens
filosofi förleda äfven honom till konstruktioner,
särskildt i grupperingen af de historiska
företeelserna. Hans handbok i poesiens historia
har emellertid länge åtnjutit stort anseende
och nyttjats äfven vid de svenska universiteten.
S-e.

Rosenkreutzare [-kröjts-]. T. rosenkreutzer
(-kreuzer), kallades ett hemligt sällskap, som
uppstod i Tyskland i början af 17:de årh. med
föregifven uppgift att söka åstadkomma en bättre
tingens ordning i såväl kyrka som stat. I trenne
särskilda skrifter: Fama Fraternitatis (1614),
Confession oder bekandtnuss der societat und
bruderschaft R. C.
(1615) och Chymische hochzeit
Christian Rosenkreutz
(1616), hvilka utkommo i Kassel
och antagas vara författade af Johann Valentin
Andreae, uppgafs en viss Christian Rosenkreutz
såsom stiftare af rosenkreutzarnas orden, hvilken
påstods vara omkr. 200 år gammal, och uppmanades till
anslutning till nämnda orden. Sannolikast torde vara,
att hela denna rosenkreutzarehistoria icke var något
annat än en mystifikation eller en satir öfver den
tidens böjelse för hemlighetsmakeri och alkemistiska
funderingar. Uppmaningen hörsammades emellertid
hufvudsakligen af en hop svärmare och alkemister,
hvilka 1622 bildade ett rosenkreutzaresällskap
i Haag med förgreningar i Amsterdam, Nürnberg,
Hamburg, Danzig, Mantua och Venezia. Medlemmarna af
detta sällskap kallade sig »sanna rosenkreutzare»
och uppgåfvo en viss Christian Rose såsom samfundets
stiftare. – Väsentligen skilda från dessa det 17:de
årh:s rosenkreutzare äro det 18:de årh:s s. k. »nya
rosenkreutzare», hvilka omkr. 1756 framträdde i
södra Tyskland och i viss mån trädde i frimureriets
tjenst. Deras förnämsta ledare voro J. C. Schrepfer i
Leipzig och J. Chr. Wöllner i Berlin. Jfr Hossbach:
»J. V. Andreae und sein zeitalter» (1819),
och Guhrauer: »Kritische bemerkungen über den
verfasser und den ursprünglichen sinn und zweck
der Fama Fraternitatis des ordens des Rosenkreutzes»
(i Niedners »Zeitschrift für historische theologie»,
1852). J. H. B.

Rosenkål. Se Brassica.

Rosenlager. Se Nerium.

Rosenlaui-glacieren, en af de mest bekanta glaciererna
i Schweiz, 4,5 km. lång, 1–2 km. bred, ligger
inbäddad mellan Wellhorn och Engelhörner nedanför
Wetterhörner i Berner Oberland. Glaciervattnet
afflyter mot n. genom Reichenbach till Meiringen i
Haslidalen. Nedanför glacierens fot, på 1,330 m. höjd,
ligger Rosenlauibad med en alkalisk källa.

Rosenmüller. 1. Johann Georg R., tysk teolog och
författare, f. 1736, blef 1775 professor i Erlangen,
der han utöfvade en mångsidig och gagnande verksamhet,
och 1783 förste teologie professor i Giessen. Redan
två år derefter mottog han en kallelse till
Leipzigs universitet, der han verkade i 30 år såsom
teol. professor samt pastor vid Tomaskyrkan och
superintendent. Död 1815. Bland hans skrifter må
nämnas Scholia in Novum testamentum (6 bd, 1777–82)
och Historia interpretationis librorum sacrorum in
ecclesia christiana
(5 bd, 1795–1814). – 2. Ernst
Friedrich Karl R
., orientalist, den föregåendes son,
född 1768, blef 1796 e. o. professor i arabiska
språket och 1813 ord. professor i orientaliska
språk vid Leipzigs universitet. Död 1835. Hans
förnämsta arbeten äro Scholia in Vetus testamentum
(16 bd, 1788–1817), Das alte und neue Morgenland
(6 bd, 1816–20) samt Analecta arabica (3 bd,
1824–27). J. H. B.

Rosenobel. Se Nobel.

Rosenolja, aetheroleum rosae, farmak., är den
flyktiga olja, som erhålles genom destillation af
damascener-rosens knoppar (med blomfodret qvar),
inlagda i vatten. Rosa damascena Mill. är icke känd i
vildt tillstånd, men odlas i största skala i trakterna
söder om Balkanbergen kring Kasanlyk samt vidare
kring Filippopel, Eski-Sagra, Jeni-Sagra m. fl. orter,
uppgående till ett antal af 140 byar med omkr. 2,500
destillationsapparater, tillverkade af koppar. Rosorna
blomma der i April och Maj, och blommorna insamlas
straxt före solnedgången och användas inom dygnet
till oljans afdestillering. Det destillat, som
först öfvergår, slås tillbaka i retorten, men hvad
som derefter öfvergår upphemtas i glasflaskor och
hålles för en dag eller två vid en temperatur, som
icke får understiga +15° C., hvarunder oljan flytande
och klar stiger upp och lagrar sig å destillatets
yta samt afskummas. Utbytet uppgår blott till
0,03–0,04 proc. af blommornas vigt. Hela tillverkningen
uppgår till inemot 2 mill. gr., i värde uppskattad
till omkr. 70,000 pund st. (1,260,000 kr.). Äfven å
många orter i Persien och Indien produceras rosenolja
(dess indiska namn är attar l. atar, hvaraf Eng. otto
of roses
). Från Medinet-el-Fajum erhåller Egypten sitt
behof af rosenolja jämte rosenvatten och rosenättika,
beredd genom blommornas utdragning med ättika. I
Tunisien destilleras en utsökt rosenolja af der
växande R. canina L., och äfven i Grasse, vid Cannes
och Nizza i södra Frankrike framställes rosenolja,
likväl i mindre mängd. Rosenoljan har en ljusgul
färg. Dess sp. v. är 0,87 till 0,89. Vid afkylning
afsätter hon en stearopten, hvars mängd är olika i
olika lands olja. Då denna olja alltid står högt i
pris, är hon ock ofta utsatt för förfalskningar. Så
tillblandas s. k. »gräsolja» (se d. o.), hvarigenom
rosenoljan blir mindre benägen att afsätta
stearopten. Derigenom kan ock denna förfalskning
upptäckas. Rosenoljan har föga användning i medicinen,
men så mycket större som en angenäm, högt värderad
parfym. O. T. S.

Rosenorden. 1. Brasiliansk orden, stiftad af
kejsar Peter I d. 17 Okt. 1829, till minne af hans
förmälning med prinsessan Amalia af Leuchtenberg, har
6 klasser, näml. storkors, stordignitärer, dignitärer,
kommendörer, officerare och riddare. Ordenstecknet
utgöres af en sexstrålig gyllene, hvitt emaljerad
stjerna, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0734.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free