- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
1457-1458

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosenrot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en gyllene midtsköld, som bär bokstäfverna P. A. och
omgifves af en mörkblå slinga med inskriften
Amor e fidelidade (kärlek och trohet), hvarjämte
stjernans strålar sammanbindas genom en krans af
rosor. Ordensbandet är rosenrödt med två hvita
strimmor. – 2. En i republiken Honduras af presidenten
Medina d. 8 Sept. 1868 stiftad orden (Orden de Santa
Rosa y de la civilizacion
), hvilken har samma fem
grader som franska hederslegionen. Ordenstecknet
består af ett åttaspetsigt gyllene, hvitt emaljeradt
kors, hvars armar förenas genom en lagerkrans, medan
sjelfva korset bär en myrtenkrans och en midtsköld
med inskriften Merito militar eller m. civil eller
m. religioso. Bandet är rödt, med en blå-hvit-blå
strimma.

Rosenrot (rosenved), lignum rhodii, farmak.,
benämnes den förr i medicinen använda roten af
Rhodorrhiza scoparia Webb (Convolvulus L.), som
växer på Kanariska öarna. Den mångåriga, ofta vresigt
vridna, ett par cm. tjocka roten har en grågulhvit,
hård ved, som innehåller en flyktig olja af nästan
samma lukt som rosenolja, till hvars förfalskning
densamma äfven varit begagnad. – Med namnet rosenrot
betecknas jämväl en i fjälltrakterna (samt äfven i
Bohus län) växande mångårig ört, Rhodiola rosea L.,
som hör till nat. fam. Crassulaceae DC., kl. Dioecia
L. Denna fjällväxt är vanligen omkr. 15 cm. hög,
med tätt sittande, spiralställda, glatta, köttiga,
blågröna, platta och hela blad samt gula blommor i ett
knippe i toppen af stjelken. Den fingertjocka roten,
eller rättare rotstocken, är gulaktig och utvecklar i
fjälltrakterna en rosenliknande lukt, hvilken hos den
i våra trädgårdar lätt odlade »rosenroten» är svagare.
O. T. S.

Roséns ammpulver, pulvis magnesiae aromaticus, med.,
ett af det gula af pomeransskal (flavedo aurantii)
samt fenkål, mjölksocker och hvit magnesia beredt,
gråhvitt pulver, som i dos af en tesked flere
gånger om dagen brukar gifvas åt qvinnor, som gifva
di, dels mot magsyra, dels för att göra mjölken
alkalisk. O. T. S.

Roséns barnpulver (l. endast barnpulver), pulvis
magnesiae cum rheo
(p. puerorum Rosensteinii,
p. infantum
), med., innehåller 1 del fenkålsolja,
sammanrifven med 100 delar pulveriseradt hvitt
socker, hvartill sedan blandas pulver af rabarberrot
och magnesia, 100 delar af hvartdera. Detta pulver
har en rödgulaktig färg och en aromatisk, något
bitter söt smak samt begagnas i dos af en »knifsudd»
(5–15 cgr.) 2–5 gånger om dagen åt späda barn
mot magsyra och sura, ostiga öppningar, hvilka
färgas gula af rabarbern och förbättras till sin
beskaffenhet, hvad lukt och utseende beträffar. Detta
pulver gifves ofta, i tid och otid, af ammor och
barnsköterskor åt små barn vid minsta oordning i
dessas digestionsapparat. De af arkiatern Rosén von
Rosenstein sjelf i afhandlingen »Om barnsjukdomar»
uppgifna formlerna för »barnpulver» öfverensstämma
icke med den ofvan anförda, nu officinella formeln,
utan innehöllo antingen saffran och anis, eller
saffran, kummin och violrot tillsammans med magnesia
och socker, men icke någen rabarber. O. T. S.

Roséns bröstdroppar, vinum glycyrrhizae thebaicum
Ph. suec., ed. VII, med., benämnes en beredning
af 1 del pulveriseradt opium, 1 d. saffran och
1 d. lakritsextrakt samt 50 d. malagavin. Detta
mörkbruna vin smakar och luktar af opium och
saffran, samt bär, enligt hvad det antages, sitt
populära namn efter den berömde läkaren Rosén von
Rosenstein, ehuruväl formeln för beredningen af detta
opiumhaltiga vin var uppgifven före den nämnde
läkarens tid. Af alla »opiat» är »Roséns bröstdroppar»
det af allmänheten (och kanske äfven af läkarna) mest
anlitade, för att stilla en retsam hosta och gifva
sömn under natten vid katarrer eller inflammationer
i andningsorganen. Morfinet i läkarens hand har
dock numera mycket undanträngt Roséns bröstdroppar,
och allmänheten är numera icke häller i tillfälle
att så obehindradt som förr bruka och missbruka
detta lindrande medel mot hosta, enär det sedan
flere år icke utlemnas från apoteken utan läkares
recept. O. T. S.

Rosenschöld. Se Munck af Rosenschöld.

Rosenstand [-stann], Vilhelm
Jakob,
dansk målare, född i Köpenhamn d. 31 Juli 1838,
besökte konstakademien i Köpenhamn, hvars medaljer
han vann 1859–61, och erhöll 1865 Neuhausenska
premiet för taflan Vid Dannevirke morgonen efter
Bustrupslaget.
Med akademiens reseunderstöd (1869)
vistades han en längre tid i utlandet och väckte
derifrån mycken uppmärksamhet genom sina bilder
ur det verkliga lifvet. Sålunda erhöll han år
1882 utställningsmedaljen för sin tafla Moder och
son utanför ett schweizeri i Paris.
År 1887 blef
R. medlem af »akademirådet» och fick efter föregången
täfling år 1888 i uppdrag att pryda universitetets
högtidssal med en större historisk målning.
Ph. W.

Rosenstaren. Se Drosselslägtet.

Rosenstein. Se Rosén von Rosenstein.

Rosensten. Se Diamant.

Rosenstockar, zool., kallas de båda utskott
från pannbenen, som hos hjortdjuren bära hornen och
motsvara de utskott, med hvilka hornqvickarna hos
sådana boskapsdjur, hvilkas horn äro försedda med
hornartade slidor, äro sammanvuxna. Om rosenstockarnas
närmare beskaffenhet se Hjortdjuren. C. R. S.

Rosenstolpe, Johan, jurist, född i Vånga prestgård
i Östergötland d. 1 Jan. 1668, studerade i Upsala,
blef 1716 assessor i Svea hofrätt, 1718 lagman i
Herjedalen, 1719 adlad med namnet R. (han hette förut
Retzius) och s. å. å nyo assessor, 1724 hofrättsråd och
1743 vice president i Svea hofrätt. Död i Stockholm
d. 28 Juli 1758. R. intager ett aktadt rum i Sveriges
laghistoria såsom en verksam medlem (sedan 1724)
af den stora lagkommissionen.

Rosensvärd, Johan Henrik, militär, ämbetsman,
riksdagsman, född på S:t Barthélemy d. 13
Okt. 1816, utnämndes 1836 till underlöjtnant vid
Södermanlands regemente, tjenstgjorde (sedan 1842)
vid Generalstaben, blef 1853 adjutant hos Oskar I och
1859 kabinettskammarherre samt utnämndes s. å. till
öfverste och chef för Värmlands regemente, hvarifrån
han 1864 förflyttades till chefskapet för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:07:33 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0735.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free