- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
1507-1508

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rother ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bevarar till stor del sitt medeltidsutseende. Det
har 7 kyrkor, ett progymnasium och en
realskola. Befolkningen drifver jordbruk och
vinodling-, derjämte finnas fabriker för tillverkning
af barnvagnar och leksaker, landtbruksmaskiner och
qvarnverk. – R. hade under den äldre medeltiden egna
grefvar och var 1172–1803 fri riksstad. Genom sitt
beherskande läge på ett berg och sina befästningar
har R. ofta varit utsatt för belägringar.

Rother (König Rother l. Ruother), tysk medeltidsdikt,
som hör till Didriks-sagokretsen och är författad
omkr. 1150 af en vandrande spelman från nedre
Rhentrakten. Dikten, som är affattad i korta,
parvis rimmade verser med talrikt förekommande
assonanser samt rester af alliteration, skildrar den
apuliske konungen R:s vexlingsrika frieri till en
kejsaredotter i Konstantinopel. Den är utgifven af
bl. a. H. Rückert, 1872.

Rother [rå-], Christian von, preussisk ämbetsman,
f. 1778, blef 1820 chef för den stora handels- och
penninginstitution, som benämnes »Sechandlung»,
1831 direktör för k. banken och president i
riksgäldskontoret samt 1836 geheimestatsminister,
men lemnade 1848 statens tjenst. Död 1849. Under en
följd af år ledde R. statens hela finansförvaltning
och gaf initiativ till flere betydande ekonomiska,
kommersiella och välgörenhetsinrättningar, bl. a. den
s. k. Rotherstiftung (1842), som lemnar bostad och
penningunderstöd åt aflidna tjenstemäns oförsörjda
döttrar.

Rotherham, stad i West Riding af engelska grefskapet
York, vid Rothers förening med Don och vid flere
jernvägslinier. 34,782 innev. (1881). Stora jern-
och stålverk, glasbruk, sågverk, lergodsfabriker och
sejlareverkstäder. Staden är af romerskt ursprung
och hade en viss betydenhet under den angelsachsiska
tiden.

Rotherhithe [-heith; i folkspråket re’ddriff],
stadsdel i London i grefskapet Surrey, på högra sidan
om Thames och vid Grand Surreykanalens mynning, hade
1881 36,010 innev., mest matroser, skeppstimmermän
och arbetare, sysselsatta i de stora dockorna:
Surrey docks och Commercial docks. Med den på andra
sidan Thames liggande stadsdelen Wapping står R. i
förbindelse genom Thames-tunneln.

Rotherthurmpass. Se Trajanusporten.

Rothesay [rå’thse], hufvudstad i skotska grefskapet
Bute, på nordöstra sidan af ön Bute, vid en vik af
Firth of Clyde. 8,291 innev. (1881). Staden har en
förträfflig hamn och är till följd af sitt milda
klimat en mycket besökt badort. Hufvudnäringen
är fiske. I staden ligga ruinerna af ett slott,
som enligt någras åsigt uppförts af Magnus Barfot
omkr. 1098, enligt andras af skottar vid samma tid
till försvar mot norrmännen. Efter denna stad har
prinsen af Wales titeln »duke of Rothesay».

Rothgülden. Se Pyrargyrit.

Rothière, La. Se La Rothière.

Rothkupfererz, det tyska namnet på röd kopparmalm. Se
Kopparmalmer.

Rothlieb [-lib], Karl Fredrik, biografisk och
historisk samlare, född på Sadeshult. Småland,
1783, blef student i Lund 1798, i Upsala 1800,
inskrefs 1803 i inrikes civilexpeditionen, der
han 1807 blef kanslist, förordnades 1809 till
protokollssekreterare i ecklesiastikexpeditionen,
utnämndes 1812 till kammarjunkare och 1814 till förste
expeditionssekreterare samt erhöll s. å. afsked. Han
afled i Stockholm 1835. Af trycket utgaf han
matriklar öfver ridderskapet och adeln 1794–1823
(3 del. 1807–23), Beskrifning öfver Skokloster
(1819), Beskrifning öfver kongl. Riddarholmskyrkan
(1822), Samling af kongl. författningar angående rang
(1823; 3:dje uppl. 1855) samt Landtmarskalks-krönika
(2 del. 1828, 29). Dessutom redigerade han den
tämligen obetydliga »Stockholms tidning» (1824–34).
-rn.

Rothliegendes [råtlig-]. Se Permiska systemet.

1. Rothman, Jakob Gabriel, politisk
skriftställare, föddes i Vexiö 1721,
studerade medicin i Upsala, men tog ej
någon examen, samt begaf sig sedermera på
utrikes resor. Omkr. 1760 lär han hafva återvändt,
men först 1765 uppträdde han såsom författare,
med Thor Frimans underliga lefnad och sällsamma
tänkesätt,
ett slags romantiserad sjelf biografi med
inströdda poem, samt Skäl och ordsaker til svenska
folkets utflyttning.
Äfven den följande tiden
fortfor han att utgifva skrifter i dagens frågor,
som alltid skärskådades från de då herskande
mössornas ståndpunkt: Frihetens intåg, ode
(1766), Rikets fördärf och undergång (mot
Chydenius, s. å.), Samtal angående växelbristen (1768)
m. fl. En belöning för sina tjenster åt partiet
erhöll R., då han utnämndes till föreståndare för
»handelsbalanskontoret» (1767–68). Sin förnämsta
bedrift såsom hätsk partiskriftställare utförde
han med Philolalus parrhesiastes eller den pratsjuke
fritalaren
(1768), en skrift, som i de föga beslöjade
personliga anfallens häftighet och uttryckens
skärpa af samtiden ansågs stå i främsta ledet.
Den väckte också allmän förbittring; och då vid
riksdagen 1769 hattarna åter hade öfvervigten, måste
R. rymma ur landet, med anledning af hotande
efterräkningar för det sätt, hvarpå han skött
sin befattning vid nämnda kontor. Det dröjde
troligen ej länge, innan R. återkom. Hans penna var
sedermera verksam uteslutande i det af Pfeiffer
utgifna »Dagligt allehanda». Utom ofvan anförda
skrifter offentliggjorde R. äfven öfversättningar
af »Qvinnolynnet eller hvad som mest behagar
fruentimren» af Voltaire (1765), »Betraktelse
öfver fordna fria samhällens upkomst och fall» af
Montagu (1769) m. m. R. afled i Stockholm i slutet
af Juni 1772. -rn.

2. Rothman, Göran, läkare, öfversättare, den
föregåendes broder, född å Huseby bruk, Småland, d. 30
Nov. 1739 (ej 1730), blef student i Upsala 1757,
filos. magister 1761 och med. doktor 1763, efter en
disputation under Linné De raphania. Han praktiserade
derefter i Stockholm och sändes 1765 till Åland för
att hämma en der under flere år gängse farsot, hvari
han lyckades. R. biträdde sedermera vid protokollet
i Collegium medicum och blef 1770 karantänsläkare i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0760.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free