- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
1517-1518

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rottesjöhö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stranden af Nieuwe Maas, som der upptager ån
Rotte. Förr, då staden var begränsad af fästningsverk,
hade den formen af en liksidig triangel med den 2
km. långa basen utmed floden, men numera har den
bredt ut sig i alla riktningar, och till stadsområdet
höra sedan 1869 äfven ön Fijenoord och en del af
venstra Maasstranden. En väldig dam, på hvilken
en af stadens förnämsta gator, Hoogstraat, ligger,
delar den triangulära gamla staden i tvänne hälfter:
Binnenstad (inre staden) och Buitenstad (yttre
staden); den senare är genomskuren af breda flodarmar,
som bilda ypperliga hamnar, der äfven de största
ostindiefarare kunna vid kajerna lossa sin last. Utmed
flodsidan går en bred kaj, kallad Boompjes, emedan
den är planterad med träd. Från triangelns spets
skäres staden af en stor jernvägsviadukt (byggd
omkr. 1870, hufvudsakligen af jern), som fortsättes
öfver floden till Fijenoord och södra stranden af
en stor jernvägsbro. Parallelt med jernvägsbron
byggde staden 1873 en jernbro för gatutrafik. Ehuru
ett halft tjog protestantiska sekter, rom. katoliker,
gammalkatoliker och judar äro representerade i staden,
har ingen af dess kyrkobyggnader något framstående
arkitektoniskt värde. Groote kerk l. Laurenskerk
är en gotisk tegelbyggnad från senare hälften af
15:de årh., med ett 90 m. högt torn, ypperlig orgel
samt grafvårdar öfver Lambert Hendrickszoon,
Kortenaar, Corneliuszoon de Witt, J. van Brakel och
andra holländska sjöhjeltar. Andra mera framstående
byggnader äro Museum Boijmans, stadshuset samt börsen
(från 1723, gården öfvertäcktes 1867 med en väldig
glaskupol), som äfven innehåller en samling
fysikaliska instrument och böcker, tillhörig Bataafsch
genootschap. Museum Boijmans, en 1847 af staden
förvärfvad samling taflor, mest af nederländska
konstnärer, nedbrann 1864, då flere taflor förstördes,
men återuppbyggdes 1867 och har sedan betydligt
tillökats. I nordvestra delen af staden ligger
zoologiska trädgården (från 1857). De förnämsta
undervisningsanstalterna äro Erasmus-gymnasiet,
en konstslöjds- och handtverksskola samt en
navigationsskola. På Groote markt, som till stor
del utgöres af en öfver en kanal hvälfd stenbro,
står en bronsstaty af Erasmus (Rotterdamus); i
parken längs Maas v. om staden står en staty af
skalden Tollens, och efter en staty af statsmannen
G. K. van Hogendorp har det forna Boijmansplein bakom
museet fått namnet Hogendorpsplein. Folkmängden,
som ännu 1830 uppgick till endast 72,294 pers., hade
vid 1887 års slut ökats till 193,658 pers. Staden har
skeppsvarf, maskinverkstäder, bränvinsbrännerier och
sockerbruk samt ett stort antal mindre verkstäder för
bearbetning af metaller samt tillverkning af blyhvitt,
fernissor, tobak, cigarrer, choklad m. m. R. är dock
företrädesvis en handelsstad, som sedan midten af
årh. gjort ofantliga framsteg. De från R. utgående
fartygen utgjorde 1850 i antal 27,9 proc. och i
drägtighet 35,77 proc. af från landets alla hamnar
utgående fartyg, men dessa siffror hade 1883 ökats
till resp. 43,75 och 49. R. har
sålunda blifvit hvad Amsterdam fordom var – landets
förnämsta hamn. Efter fullbordandet af den »nya
vattenvägen» genom Hoek van Holland (1872) ligger
R. endast 2 timmars väg från hafvet, och kanalen
är stor nog för fartyg af 7 m. djupgående. Antalet
fartyg, som utgått genom den nya kanalen, har ökats
från 4,471 med en drägtighet af 1,688,700 tons (1873)
till 8,177 med 4,382,100 t. (1884). Jämte sjöhandel
har R. en högst liflig flodtrafik icke blott med
nederländska städer, utan äfven med belgiska och
tyska. 1885 egde staden 43 segel- och 50 ångfartyg
med en sammanlagd drägtighet af 99,000 tons. –
R. leder sannolikt sitt ursprung från fästena Wena
och Bulgerstein, af hvilka det senare förstördes af
hoeks 1426. Under några månader af året 1572 innehades
staden af spaniorerna.

Rottesjöhö, fjälltopp på Dovreplatån i Norge, 1,650
m. hög.

Rotti, en af de små Sundaöarna i ostindiska
arkipelagen, s. v. om ön Timor, från hvilken
R. skiljes genom Rottisundet. Areal 985 qvkm. Ön
är delad mellan ett antal malajiska höfdingar,
som erkänna nederländska regeringens öfverhöghet.

Rotting kallas de smala klättrande stammarna
af flere arter Calamus (t. ex. C. Rotang;
se Calamus och Drakblod), hvilka kunna nå en
längd af hundratals fot samt för sin böjlighet
och längd ibland kallas »kabelrotting».
O. T. S.

Rottlerin. Se Kamala.

Rottmann. 1. Karl R., tysk landskapsmålare,
f. 1798, d. i München 1850, höll sig i sina studier
hufvudsakligast till naturen, men studerade också
Nicolas Poussin och Joseph Koch. Han slog sig ned i
München 1822 samt reste 1825 i Italien och 1834–35
i Grekland. Först målade han små landskap från den
bajerska bergstrakten, och då var för honom teckningen
hufvudsak, koloriten bisak. Efter sin italienska resa
utförde han i arkaderna till Hofgarten i München 28
italienska landskap i freskmålning, mera dekorativa
i sin verkan, kännetecknade genom liniernas skönhet
och den ljusa, friska tonen (numera starkt skadade
af väder och vind samt okynne). På sin höjdpunkt står
han i sina 23 enkaustiskt (med inbrända färger) målade
grekiska landskap i Nya pinakoteket, berömda för den
deri framträdande förmågan att karakterisera och gifva
djupare betydelse åt naturformerna i ett landskap med
historiskt namn genom ljus och luft, utan att förfalla
i symbolisk spetsfundighet. Så t. ex. visar han
Slagfältet vid Marathon under verkan af ett storartadt
uppstigande oväder, Delos, Apollons födelseort,
under belysning af en klar morgonsol. Dessa bilder,
målade på puts, befinna sig i en egen sal i museet,
hvilken de ensamma fylla, och äro belysta så, att det
infallande ljuset träffar bilden, men icke åskådarens
öga, hvarigenom verkan betydligt stegras. – 2. Leopold
R
., den föregåendes broder, f. i Heidelberg 1812, d. i
München 1881, var liksom brodern landskapsmålare, men
honom olik både i innehåll och i stil, ty han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0765.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free