Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rovaniemi, socken vid Kemi elfs mellersta lopp, i Uleåborgs län, Finland - Rowe, Nicholas - Rowel, M., psevdonym för den danske författaren V. A. Thisted - Rovere, della, berömd italiensk ätt i Kyrkostaten - Rovere. 1. Francesco d'Albescola della R. - Rovere. 2. Giuliano della R. - Rovere. 3. Francesco Maria I della R. - Rovere. 4. Francesco Maria II della R. - Roveredo (Rovereto), stad i södra Tyrolen - Rovigno, stad på sydvestra kusten af Istrien - Rovigo. 1. Provins i norra Italien - Rovigo. 2. Hufvudstad i nämnda provins - Rovigo, hertig af. Se Savary - Roxane (Lat. Roxane), Alexander den stores gemål - Roxburgh, grefskap i södra Skotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kl., Kuopio stift, Kemi kontrakt. Areal 8,517
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 5,848 personer
(1886). A. G. F.
Rowe [rå], Nicholas, engelsk dramatiker, f. 1674,
d. 1718, egde framstående språkkunskaper och
hugnades med åtskilliga höga sysslor. Han var
understatssekreterare för Skotland 1708–10 och
derefter inspektör för Londons tullväsende m. m. samt
utnämndes af Georg I till poet laureate. R. var en
omtyckt medlem i den förtroliga literära krets, som
stiftats af Pope, Swift, Arbuthnot och Prior. Sjelf
vann han rykte genom sina sorgspel, hvilka såväl i
formen som i många drag af stark lidelse och öm känsla
påminna om det elisabetska tidehvarfvets dramer. De
bästa af dessa R:s pjeser äro The fair penitent
och Jane Shore. Hans edition af Shakspeare (1709)
är den första, som fotats på verkligt kritiska och
filologiska grunder. R:s arbeten utgåfvos samlade
1720.
Rowel, M., psevdon. för den danske författaren
V. A. Thisted.
Rovere, della, berömd italiensk ätt i Kyrkostaten,
räknade bland sina medlemmar 1. Francesco d’Albescola
della R., sorn 1471–84 var påfve under namn af Sixtus
IV (se denne). – 2. Giuliano della R., den föregåendes
brorson, var 1503–13 påfve under namn af Julius II
(se denne). – 3. Francesco Maria I della R., krigare,
den föregåendes brorson, son af Giovanni della R.,
herre till Sinigaglia, och hertig Guidubaldos af
Urbino syster Giovanna, f. 1490, d. 1538, ärfde
1508 hertigdömet Urbino och gifte sig 1509 med
markgrefvens af Mantua dotter Eleonora Gonzaga. Såsom
påflig generalkapten i Romagna, sedan 1509, kämpade
han med framgång mot venezianer och fransmän samt
belönades af Julius II med Pesaro och dess område
(1513). Men påfven Leo X fråntog honom 1516 hans
besittningar inom Kyrkostaten (Urbino, Sinigaglia,
Pesaro och prefekturen i staden Rom) och gaf dem åt
sin frände Lorenzo de’ Medici. Efter Leos död (1521)
återtog R. sina stater. Såsom öfverbefälhafvare för
Venezias, Florens’ och påfvens trupper 1526–27 i
kriget emot kejsar Karl V vann han inga lagrar, och
i stället för att komma den i San Angelo inneslutne
påfven till hjelp vände han med sin här i närheten af
Rom. Deremot försvarade han Venezia mot de kejserlige,
och i Venezias tjenst stannade han till sin död. –
4. Francesco Maria II della R., den föregåendes
sonson, son af hertig Guidubaldo II och Giulia da
Varano, f. 1548, blef efter faderns död, 1574, hertig
af Urbino, men lemnade för längre tider styrelsen af
sitt land än åt »de åttas råd», än åt sin son Federigo
Ubaldo (d. 1623) och slutligen åt en påflig guvernör
för att få egna sig åt vetenskapen. Han var Tassos
barndomsvän samt en frejdad beskyddare af konst och
literatur. Med honom utslocknade huset della R. på
svärdssidan (1631) och med hans sondotter, Vittoria,
1694 på qvinnolinien. Han var i sitt första gifte
förmäld med Lucrezia af Este, i sitt andra med Claudia
de’ Medici.
Roveredo (Rovereto), stad i södra Tyrolen, på venstra
stranden af Adige, i den vackra, bördiga Val Lagarina
och vid jernvägen mellan Trient och Verona. 8,864
innev. (1880). R. är näst Trient förnämsta orten
för Tyrolens silkesindustri och silkeshandel
samt har många filanderier (silkeshasplerier)
och filatorier (tvinningsanstalter), men inga
sidenväfverier. För öfrigt har staden pappersbruk
och garfverier samt drifver liflig handel med
sydfrukter och rödviner. Historiskt minnesvärdt
har R. blifvit genom general Bonapartes seger öfver
österrikarna under general Davidovitj d. 4 Sept. 1796,
hvilken seger i förening med segern vid Bassano d. 8
Sept. omintetgjorde österrikarnas andra försök att
undsätta det af Bonaparte inneslutna Mantua.
Rovigno [råvi’njå], stad på sydvestra kusten
af Istrien, genom en bibana till Canfanaro
förenad med jernvägslinien Trieste–Pola. 9,522
innev. (1880). Staden har tvänne hamnar med
skeppsvarf. Betydande sardellfiske, cementtillverkning
samt export af vin och olivolja.
Rovigo. 1. Provins i norra Italien, ett lågt och slätt
alluvialland mellan nedre Po och Adige. Areal 1,686
qvkm. 232,659 innev. (1887). – 2. Hufvudstad i nämnda
provins, vid jernvägen mellan Padua och Bologna, som
der skäres af banan Legnago–Adria, och vid Naviglio
Adigetto, en arm af Adige. 7,125 innev. (1881). Staden
är säte för biskopen af Adria. Domkyrkan, San Stefano,
är af mindre intresse än den oktogonala kyrkan La
Madonna del Soccorso (påbörjad 1594), med ett vackert
klocktorn från 1655–1784. Stadshuset inrymmer ett
bibliotek på 80,000 bd, tillhörigt Accademia de’
Concordi (grundad 1580), och ett tafvelgalleri. Efter
denna stad erhöll franske generalen Savary titeln
»hertig af R.».
Rovigo, hertig af. Se Savary.
Roxane (Lat. Roxane), Alexander den stores
gemål, dotter af den baktriske fursten Oxyartes,
tillfångatogs tillika med sin fader, men blef på
grund af sin ovanliga skönhet af Alexander utkorad
till gemål. Efter konungens död födde hon en son,
Alexandros Aigevs, hvilken vid sidan af Alexanders
halfbroder Filippos Arrhidaios erkändes såsom
tronarfvinge. R. och hennes son fördes af Antipatros
till Macedonien, der båda efter långvarig fångenskap
bragtes om lifvet af Kassandros (311 f. Kr.).
A. M. A.
Roxburgh [-börrö], grefskap i södra Skotland, vid
gränsen till de engelska grefskapen Cumberland
och Northumberland. Areal 1,734 qvkm. 53,442
innev. (1881). Grefskapet omfattar landskapen
Teviotdale och Liddesdale samt en del af
Tweeddale. Det är öfvervägande bergigt, i synnerhet i
s., der Cheviot hills bilda vattenskilnaden mellan
Tweed och dess biflod Teviot i R. samt Liddel och
Tyne och sträcka sina förgreningar in i R. Af hela
arealen äro 43 proc. odlad jord, till större delen
bärande gräs och andra foderväxter, enär fårafvel och
ladugårdsskötsel äro hufvudnäringar. Ehuru väsentligen
ett åkerbrukande land. eger R. dock en icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
