- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
1549-1550

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rubens, Peter Paul - Rubens, Nils - 1. Rubenson, Albert - 2. Rubenson, Robert - Rubenson, Mauritz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kanske träffar sinnet, så skall man i R. finna en
mästare af utomordentliga egenskaper, som likt
Rafael är originel, ehuru han upptagit intryck
från mångfaldiga håll, som i sin framställning
framförallt har ett lidelsefullt dramatiskt lif,
liknande Shakspeares, som i skildringen deraf använder
måleriets allra egendomligaste medel, koloriten, så
som få, kanske ingen, med rikare färgskala än sjelfva
venezianerna och en väldig färgsymfoni utan like
och äfven utan brokighet, som i afseende på ämnena
är en af de mångsidigaste konstnärer i verlden, och
som, om han äfven egnat kyrkan och verldens mäktige
lejonparten af sin konst, dock är lika utmärkt i
porträttet, i den vildt upprörda djurmålningen och i
stämningslandskapet – en konstnär, som dessutom var
en lärd man och, såsom vi sett, äfven användes som
statsman i svåra diplomatiska värf. R. dog d. 30 Maj
1640 i Antwerpen. Hans staty (modell. af W. Geefs)
aftäcktes derst. 1840. – Jfr Michiels: »Rubens
et l’école d’Anvers» (4:de uppl. 1877), Rooses:
»Gesch. der malerschule Antwerpens» (übers. von
Fr. Reber; 1881) och Woermann: »Gesch. der malerei».
C. R. N.

Rubens, Nils, språklärd, f. i Hvittaryds prestgård,
Småland, 1632, blef student i Upsala och sedan
handledare för en ung baron Soop, med hvilken han
1662 lemnade Sverige. 1679–85 vistades han i Paris och
sökte vinna befordran vid något af universiteten. En
honom erbjuden juridisk professur i Åbo ansåg han sig
dock ej vuxen. Omsider återkom han, 1687 utnämnd till
censor librorum, ett nyinrättadt ämbete, för hvilket
1688 instruktion utfärdades. R. kom dock ej att länge
verka i Sverige; han afled redan 1689. – Under sina
mångåriga resor hade R. besökt nästan alla europeiska
land, talade och skref en mängd språk samt ansågs
förstå alla dylika med någon märkligare literatur.
-rn.

1. Rubenson, Albert, musiker, född i Stockholm
d. 20 Dec. 1826, var först Elvers’ elev i violinspel
samt studerade 1844–48 i Leipzig kontrapunkt
för Hauptmann, komposition för Gade och violin
för David. Han medverkade såsom orkesterspelare
i Gewandhaus samt vid teatern i Leipzig, vid
musikföreningen i Köpenhamn och (1850–51) vid
hofkapellet i Stockholm. Derefter sysselsatte han sig med
musikkritik i »Ny tidning för musik» och »Tidning för
teater och musik», hvilken sistnämnda han (1859) utgaf
i förening med Norman och Hedberg. Tillika komponerade
han diverse saker, såsom Symfoni i C-dur (uppf. 1857),
en stråkqvartett, flere konsert-intermezzi, sviter
och uvertyrer, flere häften sånger, musiken till
Hostrups »En natt bland fjellen» (uppf. 1858; utg. i
klavérutdrag af Musik. konstföreningen 1887) äfvensom
till Björnsons »Halte Hulda» (uppf. i Kristiania
1865, sedan i Tyskland), festmarsch till Musik.
akademiens byggnadsinvigning (1878) o. s. v. Efter
upprepade resor till Danmark, Tyskland, Frankrike och
Italien blef R. 1872 inspektor (sedan 1888 direktör)
vid Musikaliska akademiens konservatorium. Under sin
verksamhet vid detsamma har han visat mycket nit,
men ej undgått förebråelser för en
orörlig konservatism, som bjärt afsticker mot hans
frisinthet såsom kritiker på 1850-talet, då han
inlade stora och varaktiga förtjenster genom sitt
skarpa gisslande af den ytligare dilettantismen
bland både professionella och icke professionella
musikidkare samt äfven i ej oväsentlig mån förberedde
förståendet af Schumann och den tyska romantiken,
i motsats till den äldre kritiska skolan med
Bauck i spetsen. R:s kompositioner utmärka sig
för välljud och skickligt arbete; de hafva dock
ej vunnit någon större popularitet, med undantag
af den mycket sjungna manskören Korsfarersang.
A. L.

2. Rubenson, Robert, meteorolog, fysiker, den
föregåendes kusin, född i Stockholm d. 10 April 1829,
blef student i Upsala 1848 och filos. doktor 1854
samt företog 1859–62 såsom bysantinsk stipendiat
en utrikes resa, under hvilken han uti Italien
verkställde omfattande undersökningar öfver det
atmosferiska ljusets polarisation. Han ordnade och
ledde de meteorologiska observationer, som 1865–68
anställdes vid Upsala observatorium hvarje timme på
dygnet af en förening af 125 studenter (resultaten
deraf offentliggjorde han till universitetets
jubelfest 1877). Sedan nämnda tim-observationer
ersatts genom automatiska, af registrerinstrument
utförda iakttagelser, ledde R. 1869–72 arbetet
med dessas beräkning och utgifning. Han utnämndes
1870 till e. o. adjunkt i meteorologi. 1873
förordnades han till föreståndare för den då
inrättade Meteorologiska centralanstalten (se
d. o.) i Stockholm och erhöll 1876 nytt förordnande
med professors titel. Han var Sveriges ombud vid de
meteorologiska kongresserna i Wien 1873 och i Rom
1879 samt var 1875 en af de tre kommissarierna
för Sverige vid geografiska utställningen i
Paris. 1878–87 var han t. f. lärare i fysik vid
Stockholms högskola. R. kallades till ledamot af
Vetenskapsakademien 1873, af Vetenskaps-societeten i
Upsala 1875 och af Landtbruksakademien 1878. Han har
författat Mémoire sur la polarisation de la lumière
atmosphérique
(1864), Handbok i nautisk meteorologi
(1880), Catalogue des aurores boréales observées
en Suède
(I–II, 1879–82) samt en mängd uppsatser i
Vetenskapsakademiens handl. och förhandl., i Nordisk
Familjebok, i tidskrifter m. m. R. har förtjensten
att hafva skaffat den moderna meteorologien burskap
i Sverige.

Rubenson, Mauritz, tidningsman, född i Göteborg d. 27
Aug. 1836, egnade sig åt socker bagareyrket, men
idkade derjämte vittert författareskap, hvars första
frukter blefvo tvänne historiska skådespel, uppförda
å Göteborgs teater. Han blef snart tidningsman,
skref från 1864 korrespondenser i »Nya Dagligt
allehanda» och ingick 1865 som medarbetare i Göteborgs
»Handels- och sjöfartstidning», hvars redaktion han
fortfarande tillhör. Såsom denna tidnings »flygande
korrespondent» har han författat en mängd resebref,
öfversigter af utställningar m. m. från både gamla
och nya verlden. Af dessa hafva i bokform utgifvits
Skildringar från Amerika och England (1868), Vid
Mälaren och


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0781.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free