Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rumanien (Rum. Romania), konungarike vid nedre Donau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilkas »svarta jord» sträcker sig äfven öfver en del
af södra R. Längre in höjer sig landet något, men
långsamt, till Karpaternas lägre åsar. Gränsen mot
Ungern följer i allmänhet sjelfva bergkammen. Lägsta
delen af slätten ligger utmed venstra stranden af
Donau och är det ödsligaste och minst produktiva
området. Stora sträckor äro låglända och utsatta
för öfversvämningar samt bevuxna endast med
groft gräs. Längre in blir landskapet mera
tilldragande; sädesfält och träd omvexla, och närmare
Karpaterna blifva de yttre tecknen till välmåga
tydligare. Vinrankor kläda kullarnas sidor; plommon,
persikor och andra sydfrukter växa ymnigt. Skogar
af ek, bok och alm nå ända till bergens toppar;
och flere mineral bilda ett vigtigt tillägg till
landets tillgångar. De högsta bergstrakterna äro
bevuxna med björk och barrträd. – Hufvudfloden är
Donau (Dunare), som är trafikabel med fartyg utmed
hela R:s södra gräns, men af dess många bifloder är
endast Prut af något värde som kommunikationsled. De
öfriga bifloderna: Seret, Jalomitsa, Argesj,
Olta m. fl., hafva långsamt lopp och äro ofta
till hälften uttorkade, men åstadkomma vid andra
årstider öfversvämningar. Regeringen har egnat
mycken omsorg åt regleringen af dessa vattendrag
och sökt använda dem för bevattningsändamål. –
Klimatet är kontinentalt. Temperaturen faller under
vintern stundom ned till - 26° C., men stiger under
sommaren till 32–35°. Medeltemperaturen i Bukarest
är för våren 12°, för sommaren 22,5°, för hösten 18°
och för vintern - 2,5° C. Våren existerar knappt
mer än till namnet, ty öfvergången från vinter till
sommar är mycket kort. Hösten är deremot lång och
är den angenämaste årstiden. Liksom på de sydryska
stepperna blåser i R. ungefär halfva året en bitande
kall nordöstvind (crivets). Nederbörden är icke stor,
störst om sommaren. Snö faller i medeltal 12 dagar af
året. Sumpfebrar äro vanliga i låglandet vid Donau,
och offrens antal ökas deraf att landtbefolkningens
bostäder (hålor gräfda i marken och täckta med halm)
äro mycket osunda.
Näringar. Åkerbruk i förening med ladugårdsskötsel
utgör befolkningens vigtigaste förvärfskälla. Man
antager, att af hela arealen 68 proc. äro produktiv
mark, och att deraf omkr. 3/7 äro åker, trädgårds-
och vinland, 1/3 gräsbärande och 1/4 skogbärande
mark. Slätterna bära rika skördar af säd,
företrädesvis majs, hvete och korn. Bättre redskap
och brukningsmetoder införas med hvarje år, hvilka
i förening med kommunikationsväsendets utveckling
hafva ansenligt ökat afkastningen, så att R. nu
hör till de förnämsta spanmålsexporterande land
i Europa. En medelskörd af spanmål skattas till
omkr. 50 mill. hl., hvaraf hälften exporteras. Majs
är befolkningens vigtigaste födoämne. Hampa och
raps äro äfven vigtiga produkter, och tobak var en
icke obetydlig exportartikel, innan den 1872 blef
statsmonopol. Vin och flere olika slags frukt odlas,
som nämndt, i de lägre Karpaterna, men produkterna
äro till följd af mindre omsorgsfull skötsel sämre,
än de borde vara. Vinodlingen vinner allt större terräng,
och vinskörden skattas till 1 mill. hl. Af
plommon beredes en starkt sprithaltig dryck, tsuica,
och det är hufvudsakligen för detta ändamål de
odlas. Antalet nötkreatur skattas till 2,4 mill.,
får till 4,6 mill. – R:s sida af Karpaterna hyser
flere slags malmer, men dessa tillgodogöras ej;
endast saltgrufvorna (statsmonopol) i Karpaterna och
de rika tillgångarna på petroleum (företrädesvis i
distrikten Buseo, Ploesti och Bakau) bearbetas och
gifva, de förra omkr. 80,000, de senare 40,000 t. om
året. Fabriksindustrien är obetydlig. Det finnes några
petroleumraffinaderier, sockerbruk och ångqvarnar,
ett större antal flytande qvarnar på Donau samt
några andra industriella verk i Galacz. – Af hvad
ofvan är sagdt framgår, att landet företrädesvis
exporterar råvaror, framförallt spanmål. Af 265,7
mill. lei (francs), hvartill exporten 1887 beräknades,
kommo 214,7 mill. på spanmål, 6,8 mill. på frukt,
grönsaker etc., 8,5 mill. på lefvande kreatur och
kött o. s. v., och i importen (314,7 mill.) deltogo
väfnadsfabrikat med 138,8 mill., metaller och
arbeten deraf med 54 mill., stenkol med 4,4 mill.,
papper med 92,4 mill. o. s. v. I hamnarna inlöpte
1888 5,125 fartyg om 2,3 mill. tons. De vigtigaste
hamnarna äro Galacz, Braila och Sulina. Handelsflottan
räknade i början af 1886 22 större fartyg om 4,456
tons, deraf 3 ångfartyg om 1,102 tons. Från Galacz
går en jernvägslinie till Ryssland, medan andra
gå derifrån genom R. och stå i samband med de
österrikiska linierna i norra och södra Ungern. Den
första jernvägen, mellan Giurgevo och Bukarest,
öppnades 1869. År 1888 funnos 2,235 km. statsbanor
och 224 km. enskilda. Telegraflinierna hade 1888 en
längd af 5,234 km. Myntenheten är lëu (= franc). Det
franska mått- och vigtsystemet infördes 1876.
Befolkningen tillhör med omkr. 88 proc., 4,7 mill.,
den rumanska språkstammen (se Rumaner); derjämte
finnas omkr. 400,000 judar, 200,000 zigenare, 40,000
bulgarer och ryssar, 25,000 turkar och tatarer
(i Dobrudsja), 30,000 magyarer, 10,000 armenier
och 55,000 pers. af andra nationaliteter. Det
stora flertalet (omkr. 89 proc.) tillhör den
grekisk-katolska kyrkan. Romerska katolikerna äro
omkr. 115,000, protestanterna omkr. 15,000. Dessutom
finnas omkr. 16,000 lipovaner, 10,000 armeniska kristna
och 30,000 muhammedaner. Den grekiska kyrkans
angelägenheter ledas af den heliga synoden, som
består af ärkebiskopen eller metropoliten i Bukarest
samt ärkebiskopen af Moldau i Jassy, 6 under dem
lydande biskopar och samtliga protopoperna. Denna
församling, i förening med de deputerade och
senatorerna af grekisk trosbekännelse, väljer
biskopar och ärkebiskopar. Den rom.-katolska kyrkan
har 2 biskopar (i Bukarest och Jassy). Ännu finnas
icke så få kloster, bebodda af okunniga munkar
och nunnor; men sedan klostergodsen 1864 indrogos,
hafva många förändrats till kyrkor eller fått andra
ändamål. Den förr bestående skilnaden i politiska
och medborgerliga rättigheter mellan de olika
bekännelserna borttogs 1878. – Skolundervisningen är
obligatorisk för alla barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
