Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rumanien (Rum. Romania), konungarike vid nedre Donau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kavalleriet. Hvarje dorobanziregemente har sitt
särskilda rekryteringsområde. Den militära
indelningen sammanfaller i det närmaste med
den civila. Underofficerare utbildas vid
trupperna och tjena på hufvudsakligen samma
vilkor som manskapet. Officerare utbildas vid
krigsskolan i Bukarest och utträda derifrån såsom
officerare utan föregående trupptjenst. För
inträde i generalstaben fordras genomgåendet
af den 1883 inrättade krigshögskolan jämte 3 års
proftjenstgöring. Artilleri- och ingeniörofficerare
erhålla sin högre utbildning vid utländska
läroverk. Beväpningen utgöres af Henry-Martini-gevär
af en 1879 antagen modell (med bakladdningsmekanism
enligt regelsystemet och enkelladdning), hvilka gevär
dock i mån af nyanskaffning vid fältarméns trupper
skola utbytas mot repetergevär. Fältartilleriet
har kruppska stålkanoner med 7,5 och 8,7
cm. kaliber samt 6,3 cm. bergskanoner af Armstrongs
modell. Remonteringen handhafves af en särskild
kommission, hvilken uppköper det behöfliga antalet
hästar hufvudsakligen från Ryssland. Hvarje ryttare
vid kalaraschi är egare till sin häst och erhåller
sådan af staten emot en afgift af 300 francs. Med
afseende på truppernas utbildning hafva stora
framsteg gjorts under de senaste åren, och stora
manövrer under September månad, i hvilka vanligen en
armékårs trupper med inkallade reservister deltaga,
afsluta utbildningsåret. Arméns budget uppgår till 34
mill. francs. Äfven åt det fasta försvaret har stor
uppmärksamhet egnats, i det hufvudstaden Bukarest
såsom centralpunkt i försvaret blifvit omdanad till en
fästning af första ordningen, vid hvars uppbyggande
de nyaste pansartornstyperna kommit till rikligt
användande. – Flottan är bestämd för tjenst på
Donau och består af 1 minkryssare, 2 avisoångare,
6 kanonbåtar (deraf 1 torpedoförande), 5 större
och mindre minbåtar, 1 skolfartyg samt ett halftjog
mindre fartyg. Besättningen räknar ett 50-tal
officerare och ingeniörer samt omkr. 1,700 matroser.
Konungarikets vapen har en svart och hvit fyrdelt
hjertsköld för huset Hohenzollern; hufvudsköldens
första fält har i blått en gyllene krönt örn,
som i näbben håller ett silfverkors, i klorna
svärd och spira. Andra fältet har i rödt ett svart
tjurhufvud med gyllene horn, mellan hvilka en
gyllene stjerna sitter. Tredje fältet har i rödt
ett ur en konungakrona uppstigande dubbelsvansadt
gyllene lejon, som i sina ramar håller en gyllene
stjerna, och fjerde fältet har i blått tvänne
delfiner. Sköldhållare äro tvänne lejon, stående på
ett arabeskornament, omkring hvilket ett blått band
med devisen »Nihil sine deo» slingrar sig. Landets
färger äro blått, gult och rödt. Flaggan bär dessa
färger i vertikala fält. Landet har 2 riddareordnar:
Rumaniens stjerna (stiftad 1877) och Rumaniens krona
(stiftad 1881).
Historia. Konungariket R. är bildadt af
Donaufurstendömena Moldau och Valakiet (se dessa
ord). Genom öfverste Kusas val till hospodar
såväl i Moldau (d. 29 Jan. 1859) som i Valakiet
(d. 5 Febr. s. å.) kommo båda furstendömena i en
personalunion, som i början af 1862, genom en på
Portens ferman af d. 4 Dec. 1861 möjliggjord sammansmältning af de
båda landens förvaltning, förändrades till en
realunion. Furst Kusa lät efter valet kalla sig
Alexander Johan I, och den nya staten antog namnet
R. Representantförsamlingen, der det liberala partiet
var öfvervägande, inlät sig genast i strid med den
konservativa ministèren och fursten. Församlingen var
betänkt på att störta fursten, och denne förberedde
en statskupp i syfte att ombilda författningen och
upprätta en diktatur. Enigheten dem emellan bevarades
dock för en kort tid genom frågan om indragningen
af de af grekiska munkar disponerade kyrkogodsen
(1/8 af landets jord), hvilkas afkastning gick
till den fanariotiske patriarken i Konstantinopel,
och hvilka under namn af »tillegnade kloster» lydde
under de heliga orterna i Jerusalem, på berget Athos
och på Sinai. De från R. fördrifna fanarioterna
återfordrade eganderätten till godsen, men R:s
regering samt en europeisk komité ansågo, att godsen
borde öfverlemnas till den rumanska regeringen mot
en årlig afgift till de heliga orterna. Ryssland,
understödt af Porten, protesterade deremot,
men representationen beslöt godsens indragning.
R. gjorde sig fritt från patriarkens i Konstantinopel
myndighet och erhöll en egen metropolit. Förnyade
stridigheter med representationen, i synnerhet rörande
bondeståndets frigörelse, ledde till en statskupp. Den
14 Maj 1864 upplöstes representantförsamlingen. En
vallag i demokratisk anda utfärdades. Författningen
ombildades i syfte att lägga makten i regentens hand,
och en representation på tvänne kamrar upprättades,
men utan initiativ i lagstiftningsfrågor. Dessa
förändringar stadfästes genom folkomröstning, och
nu följde en rad välgörande, ehuru brådstörtade
reformer: jordbrukslagen, som afskaffade hofveriet
och gaf bonden rätt att ega jord, obligatorisk
folkundervisning, en ny civil-, kriminal-
och handelslag, inrättandet af militärskolor,
konstskola och hospital. De ökade skatterna,
den dåliga förvaltningen af allmänna medel samt
de finansiella skandaler, till hvilka furstens
omgifning gjorde sig skyldig, utplånade snart minnet
af de stora tjenster fursten gjort landet. Upplopp
egde rum; de bestraffades strängt, men slutligen
bildades en militärsammansvärjning, hvarvid fursten
arresterades natten till d. 23 Febr. 1866 och
tvangs att nedlägga regeringen. Kronan erbjöds
först åt grefven af Flandern, en yngre broder
till konungen i Belgien. Sedan han undanbedt sig
förtroendet, valdes genom folkomröstning till ärftlig
furste prins Karl af Hohenzollern-Sigmaringen trots
Turkiets protester, valet stadfästes af kamrarna, och
prinsen proklamerades af den provisoriska regeringen
såsom Carol I till furste af R. (se Karl I,
sp. 341). Under hans regering har landet gjort
stora framsteg i många hänseenden. Försvarskrafterna
hafva ökats, kommunikationsväsendet tillgodosetts
och finanserna förbättrats, hvarigenom R:s kredit
stigit, så att räntefoten fallit från 12 till 5–6
procent. Handelsfördrag hafva afslutits med främmande
makter och författningen reviderats i liberal anda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
