- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
61-62

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runö, Estn. Ruhu, liten ö i Rigaviken - Ruokolaks (F. Ruokolahti), socken i Viborgs län, Finland - Ruona, by, pass och bro i Kuortane socken, Vasa län, Finland - Ruother. Se Rother - Ruotsalainen, Paul Henrik - Ruotsi, det finska namnet på Sverige - Ruotsinsalmi. Se Svensksund - Ruotus, Finsk mytol. I den sista runan af Kalevala, der Frälsarens födelse skildras, uppträder R., »den fule mannen, klädd i skjorta, ätande och drickande såsom stort folk egnar» - Ruovesi. 1. Domsaga under Åbo hofrätt, Finland - Ruovesi. 2. Härad under Tavastehus län - Ruovesi. 3. Socken i ofvannämnda härad och domsaga - Rupee, Eng. Se Rupie - Rupel. Se Dyle - Rupert, flod i Dominion of Canada i Nord-Amerika - Rupert, namn på en tysk konung och en tysk-engelsk krigare. Se Ruprecht

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det egentliga mulbetet. Befolkningen, omkr. 330
pers., bor samlad i en midt på ön, omkring det gamla
träkapellet grupperad by, som räknar omkr. 30 gårdar
af kronoskatte natur. De vigtigaste näringsfången
äro jordbruk, hvars afkastning ej fyller behofvet,
jämte ladugårdsskötsel, men i synnerhet själfångst
och fiske. Öboarna äro af svensk härkomst och tala en
svensk dialekt (se Eibofolke), som genom öfolkets
färder långt utom ön äfvensom genom inflyttningar
från andra trakter riktats med en mängd främmande ord
(finska, tyska, estniska och lettiska). De fleste
förstå äfven tyska. Någon skola har ej funnits på ön,
utan har undervisningen varit öfverlåten åt mödrarna
och mormödrarna. Frivilligt har pastorn, tills barnen
konfirmerats, undervisat dem i läsning samt de första
grunderna i skrifning och räkning. När och hvarifrån
de svenske kolonisterna kommit kan ej bestämmas, men
visst är, att de funnos der före 1341. Ej häller vet
man om ön vid vid deras ankomst var obebodd eller hade
estnisk befolkning. Om öns historia i öfrigt är föga
kändt, enär hvad som möjligen skriftligen förvarats
gått förloradt. Ön utgör en egen församling och lyder
under konsistorium i Arensburg på Ösel. På en udde
i v. står ett fyrtorn. Jfr F. J. Ekman: »Beskrifning
om Runö i Liffland» (1847). Om Runö-målet se Vendells
uppsats i »Svenska landsmålen», II, 3.

Ruokolaks (F. Ruokolahti), socken i Viborgs län,
Finland, bildar ett imperielt pastorat af 1:sta
kl., Borgå stift, Jääskis kontrakt, samt lyder
under Jääskis domsaga och härad. Areal 1,364
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 7,141 personer (1886).
A. G. F.

Ruona, by, pass och bro i Kuortane socken, Vasa
län, Finland, vid landsvägen från Ny-Karleby till
Tavastehus, 25 km. n. v. om Alavo, vid en flik af
Kuortane-sjön. Efter striden vid Kuortane d. 31
Aug. 1808 samlades finnarna, 4,000 man starka, under
general Adlercreutz, i en delvis befäst ställning
bakom det vattendrag, som bildar en fortsättning af
Kuortane-sjön. Den 1 Sept. anryckte ryssarna under
Kamenskij, men efter en strid blef deras anfall
tillbakaslaget. Af fruktan för att blifva kringgångna
från Lintulaks-sidan, drogo sig finnarna under natten
tillbaka till Salmi.
C. O. N.

Ruother. Se Rother.

Ruotsalainen, Paul Henrik, evangelismens
grundläggare i Finland, född å Tölvänniemi hemman
i Idensalmi socken d. 19 Juni 1777, vann under
ett ensligt och ofta nödstäldt lif i ödemarken en
allt starkare öfvertygelse om trons saliggörande
kraft. Efter ett försök 1817 att jämte ett antal
landsmän utvandra till Polen för att der bilda en
koloni, hvilket hejdades genom myndigheternas i Viborg
ingripande, återvände R. till hembygden, der han med
växande framgång verkade såsom predikant, gång efter
annan företog resor till Kiuruvesi kapell samt till
grannsocknarna Nurmes, Pielisjärvi och Kuopio. Dervid
råkade han i tvist med kapellanen i Libelits, Henrik
Renqvist, som i sitt arbete för kristlig väckelse
lade hufvudsaklig vigt på den fromma vandel,
som borde utmärka den väckte. R. stämplade denne
och hans anhängare såsom trälar under lagen,
förkastade all lära om lefvernets rättfärdighet
såsom skrymteri och förklarade, att salighetens
hopp är visst, så snart den kristne i sitt sinne
får erfara, att han har en känbar nåd. Under kampens
fortgång vann R. anhängare äfven i Österbotten, der
några inflytelserika prestmän, såsom Jonas Lagus
och F. G. Hedberg, anslöto sig till honom. Senare
inträffade dock en brytning mellan honom och den
sistnämnde. Den skarpa striden framkallade en allmän
splittring inom det evangeliska lägret. Numera
var R:s inflytande så mycket mera i sjunkande,
som hans enskilda vandel gaf anledning till många
anmärkningar. Den fordom eldige predikanten var
mot slutet af sitt lif föga ihågkommen äfven af
sina meningsfränder. R. dog d. 27 Jan. 1852. Hans
lif och lära äro belysta i M. Akianders »Religiösa rörelser», VI.
M. G. S.

Ruotsi, det finska namnet på Sverige. Om
ordets härledning se Ryssland (Historia).

Ruotsinsalmi. Se Svensksund.

Ruotus, Finsk mytol. I den sista runan af Kalevala, der Frälsarens födelse
skildras, uppträder R., »den fule mannen, klädd
i skjorta, ätande och drickande såsom stort folk
egnar». Till honom kommer Piltti, den rena jungfrun
Marjattas tjenarinna, bedjande om badstuga för
att hennes herskarinna skulle der föda »Luoja»,
d. ä. skaparen, hvarmed menas Frälsaren. I en
annan runa, som ofta sjunges i sammanhang med den
nyssnämnda, berättas om R:s stalldräng Tahvanus
(Stefanus), som, när han af räfven fått höra,
att Frälsaren blifvit född, uppsäger sin tjenst
hos R. Denne säger sig icke tro på Frälsarens
födelse, innan tre angifna under skett, hvilka ock
alla genast inträffa. Då Tahvanus derför säger sig
öfvergå till Kristi tro, beväpnar den förgrymmade
R. 1,000 man till »Skaparens» undergång, från hvilken
fara denne dock räddar sig genom att försvinna ur
sin moders famn. Namnen R. och Tahvanus äro jämte
hufvudinnehållet af dessa folkdikter lånade genom
förmedling af skandinaverna ur gamla katolska legender
och folkvisor om Herodes. Jfr Marjatta.
O. G.

Ruovesi. 1. Domsaga under Åbo hofrätt, Finland,
omfattar Ruovesi, Orihvesi, Kuru och Teisko socknar
samt bildar 3 tingslag. Areal 3,462 qvkm. 25,025
innev. (1886). – 2. Härad under Tavastehus
län, af samma omfattning som domsagan. –
3. Socken i ofvannämnda härad och domsaga,
utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Åbo ärkestift. Tammerfors kontrakt. Areal 1,253
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 10,858 personer
(1886).
A. G. F.

Rupee [-pi], Eng. Se Rupie.

Rupel. Se Dyle.

Rupert, flod i Dominion of Canada i Nord-Amerika,
utgör aflopp för sjön Mistassini och faller ut i
James bay af Hudsons vik. Längd omkr. 480 km. Vid
dess mynning ligger handelsplatsen Rupert’s house.

Rupert, namn på en tysk konung och en tysk-engelsk
krigare. Se Ruprecht.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free