- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
67-68

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rusdrycker, såsom njutningsmedel nyttjade alkoholhaltiga drycker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

derigenom att sockerhaltiga vätskor försättas
i spritjäsning samt derefter klaras eller
destilleras. Sådana vätskor framställas antingen
genom mäskning (i det att stärkelsen i potates,
säd, majs, ris medelst diastas förvandlas till
drufsocker), eller ock användas sockerhaltiga
växtsafter. Bland spritdrycker märkas vinet
(af drufsaft), fruktvinerna (cider, körsbärs-,
krusbärs-, vinbärsvin), ölet (af maltinfusion),
mjödet (af honing), punschen och öfriga likörer
(af utspädd sprit jämte socker och flyktiga oljor),
bränvinssorterna rom (af sockermelass), arack (af
ris), konjak (af destilieradt vin) och öfriga slag
af bränvin (se d. o.). – Rusdryckernas olika grad af
styrka härrör af deras alkoholhalt. Öl innehåller 4–5
volymproc. alkohol, porter 6–7, piccardon 6–7,
bordeaux 9, hvitt vin från Bordeaux 10, de rhenska
vinerna 10–11, bourgogne 11, de ungerska 11–16,
champagne 12–13, sauterne 13–14, muskat 14, malaga 18,
marsala och madeira 18–19, portvin och sherry 19–20,
punsch 26, likörer och bränvin i allmänhet 40–50,
konjak 50, absint 60 (allt i runda tal). Njutandet
af alkoholdrycker medför en tillfällig stegring
af hjernans och nervernas verksamhet. Förtärda i
större mängd, åstadkomma de öfverretning med följande
förslappning. – välbekanta symtom af ruset eller den
akuta alkoholförgiftningen (se Alkoholism).

Förekomsten af rusmedel hos snart sagdt alla folk
förklaras deraf att alla gifter, som på menniskans
nervsystem hafva ett lifvande eller bedöfvande
inflytande, utöfva på henne en trolsk dragningskraft,
till följd af att de bringa dels njutning, dels
glömska af sorger och bekymmer. Men alla sådana
ämnen hafva det gemensamt, att de förleda till en
alltjämt fortgående stegring af den mängd, hvari
de förtäras, emedan kroppen småningom vänjer sig
vid giftet och oupphörligt behöfver större mängder
deraf, för att det kortvariga välbefinnandet skall
framkallas. Så undergräfves lätteligen helsan. Dagligt
bruk af rusdrycker är egnadt att förorsaka kronisk
alkoholförgiftning, i det att kroppens väfnader
och vätskor genomträngas af giftet. De spirituösa
dryckernas verkningar i fysiologiskt och patologiskt
hänseende äro hufvudsakligen följande. Alkohol
åstadkommer genom sin retning på magens slemhinna
en öfverdrifvet stark afsöndring af magsaften,
och intagen i större mängd motverkar den matens
smältning. Sålunda alstrar den magkatarr med
alla dennas ogynsamma inflytanden på kropps- och
själstillståndet. Vidare medför den gerna en långvarig
katarr i struphufvudet och luftrören, hvilken ger
upphof åt en sjuklig utvidgning af lungblåsorna,
hvarigenom dessa göras mindre dugliga att ur luften
upptaga och tillföra blodet syre. Genom alkoholens
inverkan blifva blodkarlens väggar slappa och sköra,
hjertat bringas att slå med otillbörlig hastighet,
och lätt nog uppkommer fetthjerta, då hjertmuskelns
friska kött alltmer förvandlas till en kraftlös, skör
väfnad, som ej förmår drifva blodet i jämnt omlopp
genom kroppen. Från nämnda förändringar i lungor,
blodkärl och hjerta härleder sig bl. a. andtäppa. Med
den upprepade utvidgningen af kapillarkärlen följer slutligen
blodstockning i de yttersta af dessa, hvaraf
drinkarens hy antager en karakteristisk
rodnad. Förutom sin inverkan på magen och
blodet, skadar alkoholen hela näringsprocessen
och åstadkommer en fettdegeneration i flere af
kroppens, finaste delar. Då dessa ej längre kunna
med vederbörlig lätthet sönderdela det genom
blodet tillförda näringsmaterialet, försiggår en
riklig, osund fettaflagring öfverallt i kroppen,
tyngande och förträngande dennas ädlare delar. Icke
minst lida lefvern och njurarna af spritmissbruket
(lefverskrumpning och nefrit). Den omständigheten
att största delen af de viner och den konjak,
som förbrukas, samt ej sällan äfven öl hänsynslöst
förfalskas med ämnen, af hvilka åtskilliga äro
farliga gifter, ökar i hög grad det skadliga
hos dessa drycker. Det är en lika allmän som
förrädisk föreställning, att starka drycker öka
kroppsvärmen. Dermed förhåller det sig så, att
desamma väl komma blodet att strömma rikligare till
huden, som sålunda blifver varmare, hvilket gör,
att man känner värme, men värmet afgifves då från
kroppen, hvars normala temperatur i sjelfva verket
nedsättes. Derför frysa druckna personer ihjel i köld
lättare än andra. Dryckesmissbruket gör menniskan
betydligt känslig för årstidernas vexlingar, kommer
henne att åldras i förtid, alstrar disposition för
gikt och reumatism samt yttrar sig äfven i nedsatt
synförmåga. Kroppens motståndskraft mot tillstötande
sjukdomsinflytelser försvagas i hög grad, liksom
utsigten till att med lifvet genomgå någon svårare
kirurgisk operation (suparen har ett mycket dåligt
»läkekött»). – Genom blodet verkar alkoholen på
hjernan och nerverna. Detta gift är i sjelfva verket
nära beslägtadt med de narkotiska medlen, ehuru
det vanligtvis räknas till de stimulerande. Väl
framkallar alkoholen för en stund en känsla af
förhöjd kraft och lifslust. Inbillningskraften
kan deraf röna väckelse, tankarna följa hvarandra
hastigare. Men förmågan att kontrollera en tankeföljd
minskas, liksom ock snabbheten och klarheten i yttre
sinnesförnimmelser. I hög grad omtöcknas minnet
genom alkohol. Den kan omsider åstadkomma organiska
försämringar i hjernan och gifva upphof åt slag (som
består i bristning af blodkärl i hjernan), kronisk
alkoholism, delirium tremens, fallandesot eller
obotliga sinnessjukdomar. Äfven i ryggmärgen uppstå
sjukliga förändringar, hvilka främst uppenbara sig
i den kännetecknande darrningen. Organisk försämring
i nerverna samt olika slags nervsjukdomar äro äfven
vanliga följder.

Ur ärftlighetens synpunkt hafva tungt vägande skäl mot
alkoholmissbruket framstälts; det alstrar nämligen
själsliga, moraliska och fysiska missbildningar
hos afkomman. Barnen få klen kroppskonstitution; de
blifva ömtåliga och underkastade flerehanda rubbningar
i nervsystemet. Man träffar hos dem en mängd fall
af skrofler, hydrocefalus, fallandesot, hysteri,
hypokondri, döfstumhet, idioti, sinnesrubbning,
könsimpotens och oemotståndligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free