Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Rydelius, Magnus - Ryder. Se Rijder - Rydin, Herman Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Rydelius, Magnus, domprost, den föregåendes broder,
född d. 24 Juni 1676 i Fornåsa församling, Linköpings
stift, student i Upsala 1694, filos. magister
derst 1703, blef 1711 docent och rektor vid
katedralskolan i Lund. Sistnämnda beställning
innehade han dock endast till följande året, då han
erhöll akademiräntmästaretjensten. Han utnämndes
till professor i historia och poesi i Lund 1715 och
qvarstod som sådan till 1731, då han vid historiens
frånskiljande såsom särskildt läroämne för sin
del behöll den nyinrättade professuren i poesi
och vältalighet. Han blef teol. doktor 1733 samt
utnämndes 1735 till tredje teol. professor, 1739
till andre och 1740 till förste teol. professor och
domprost. Han afled d. 1 Dec. 1742. R. egde mycken
lärdom och utmärkte sig genom stor vältalighet, om
han än i dessa hänseenden icke kunde mäta sig med
sin äldre broder. Han utgaf och försvarade i Lund
icke mindre än 89 akademiska dissertationer.
J. H. B.
Ryder [rej-]. Se Rijder.
Rydin, Herman Ludvig, universitetslärare,
statsrättslig skriftställare, politiker, född
i Jönköping d. 13 Aug. 1822, blef 1840 student
i Upsala, aflade 1847 filos. kandidatexamen och
promoverades 1848 till filos. doktor med andra
hedersrummet (ultimus). Sedan han 1851 aflagt juris
kandidatexamen, tjenstgjorde han 1851–54 först i
hofrätterna, sedermera på ting och dokumenterade sig
samtidigt genom afhandlingen Bidrag till svenska
skogslagstiftningens historia för adjunkturen
i administrativrätt och nationalekonomi vid
Lunds universitet, till hvars innehafvare han
utnämndes 1853. Under vårterminen 1854 skötte han
professuren i nämnda ämnen, utgaf 1855 afhandlingen
Om svenska folkets beskattningsrätt och utnämndes
s. å. till professor i svensk statsrätt, kyrkorätt,
krigslagfarenhet och folkrätt vid Upsala universitet,
från hvilket ämbete han i Jan. 1890 fick afsked. Vid
Lunds universitets jubelfest (1868) promoverades han
till juris hedersdoktor. Han är ledamot af norska
Videnskabsselskabet (1865), Videnskabsselskabet
i Köpenhamn (1876) och Vet. societeten i Upsala
(1882). – Med lif och lust har R. deltagit i
behandlingen af dagens politiska frågor dels såsom
författare, dels såsom ledamot af riksdagen. Hans
uppträdande i »norska frågan» torde först hafva fäst
en allmännare uppmärksamhet vid honom och gjorde
honom känd icke blott inom Sverige, utan inom hela
Skandinavien. Sedan han i de Flygblad i norska frågan,
som han 1860 utgaf i förening med C. G. Malmström,
sökt mot den då gängse åsigten inom svenska riksdagen
häfda Norges rätt att utan svensk inblandning
vidtaga ändring af sådana delar af »Grundloven»,
som ej utgöra förutsättning för riksakten, utgaf han
Föreningen emellan Sverige och Norge, från historisk
och statsrättslig synpunkt betraktad (1863). Denna
omfångsrika skrift, som afsåg att närmare utreda de
unionella förhållandena i hela deras vidd, utöfvade,
kan man säga, en lugnande inverkan på sinnena på båda
sidor om Kölen, äfven om kritiken, med det numera
rikare faktiska materiel, som står forskaren till buds, kan
hafva åtskilligt att erinra mot R:s uppfattning
af det rent historiska förloppet vid unionens
tillkomst. När på 1880-talet den s. k. vetofrågan
i Norge framkallade en konstitutionel konflikt,
försvarade R. i Unionen och konungens sanktionsrätt
i norska grundlagsfrågor (1883) af både principiella
och formella skäl konungens definitiva sanktionsrätt
i grundlagsfrågor, dervid framhållande föreningens
beskaffenhet af en realunion, den der ej ensidigt
kan upphäfvas af endera parten, samt hvartdera
rikets pligt att i sin inre lagstiftning, vare
sig att det gäller grundlag eller lag i allmänhet,
hålla sig inom de gränser, som föreningsändamålet
utstakat. Konflikten i Norge har R. ytterligare
belyst genom Riksrättsåtalet i Norge (i »Ny svensk
tidskrift», 1884). Af R:s konjunkturskrifter
må för öfrigt påpekas hans till försvar för det
1863 framlagda representationsförslaget utgifna
Betraktelser i representationsfrågan af en svensk
medborgare, som ej undertecknat någon reformadress
(1865), vidare De nya lärorna om svenske medborgares
värnepligt (i »Svensk literaturtidskrift», 1869),
hvari han ville bevisa, att knektekontrakten lagligen
ej lägga hinder i vägen för beväringsmanskapets
vidsträcktare öfning och en längre värnpligtstid,
Kamrarne och beskattningsfrågan (i »Svensk tidskrift»,
1873), hvari han uttalade sin förkastelsedom öfver det
vid 1872 års riksdag gjorda försöket att draga frågan
om mantalspenningarnas afskaffande under gemensam
omröstning, och Till allmänheten i grundskattefrågan
(1877), hvari han, under förutsättning att
grundskatterna och indelningsverket afskrefves,
yrkade på att alla fastigheter i stad och på land
åsattes en särskild fastighetsskatt till lika
belopp med den gjorda eftergiften och derjämte en
särskild skatt för inkomsten af det i fastigheten
nedlagda kapitalet, och Om reform af den svenska
tryckfrihetslagstiftningen (i »Ny svensk tidskr.»
1887). Af R:s rent vetenskapliga arbeten må anföras
Om yttrandefrihet och tryckfrihet (1859), Några
anmärkningar om konungens rätt att göra nåd (i »Upsala
univ. årsskr.» 1861), Svenska statsrättsförhållanden,
bedömda efter representationsreformens genomförande
(i »Svensk literaturtidskrift», 1868; en kritik af
Chr. Naumanns »Sveriges statsförfattningsrätt»),
Svenska riksdagen, dess sammansättning och verksamhet
(del I, 1873; del II 1878–79), 1809–10 års riksdags
statsrättsliga betydelse för statsregleringen
(1875–76; akademiska program), Om det parlamentariska
styrelsesättet och dess förenlighet med svenskt
statsskick (i »Svensk tidskrift», 1876; R. anser
parlamentarismen med dess nutida anspråk oförenlig
med vårt statsskick, sådant det i våra grundlagar
är bestämdt), den såsom bilaga till R:s reservation
till skattekomiténs betänkande af år 1882 afgifna
P. M. om svenska skatteväsendets utveckling samt en
mängd artiklar i »Nordisk Familjebok».
R., som, med undantag af åren 1866–68, var ledamot af
Upsala läns landsting 1863–88 och derunder var 1884–85
tingets vice ordförande och 1886–88 ordförande,
har tillhört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
