- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
125-126

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Rygh, Olof - 2. Rygh, Karl Ditlev - Rygjafylki. Se Rogaland - Rygjarbit. Se Agder - Ryholmsainen. Se Aln - Rylander, Karl Isak - Ryle, John Charles - Rylsk, stad i ryska guvern. Kursk - Rylört, Chimaphila umbellata Nutt., bot., en ständigt grönskande buske - Rym. Se Hrym - Rymdgeometri. Se Geometri och Stereometri - Rymdmått. Se Kubikmått - Rymer, Thomas - Rymma (rumma), sjöv., säges om vinden, då den drager sig akterligare - Rymning, jur., betecknar det fall, då någon afviker från en ort för att undandraga sig en honom åliggande förpligtelse eller för att undgå någon olägenhet i rättsligt afseende - Rymningen, skog s. v. om Upsala - Rymnål, en med ögla försedd och tillspetsad tjock jerntråd, hvarmed fänghålet på en artilleripjes rensas, »upprymmes», och laddningens omhölje genomborras

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detta fack är hans Norske oldsager (1885). Derjämte
har han riktat förhandlingarna i Kristiania
och Trondhjems videnskabsselskaber äfvensom
årsberättelserna från Föreningen til norske
fortidsmindesmaerkers bevaring och »Aarböger
for nordisk oldkyndighed» med en mängd
värdefulla bidrag i form af afhandlingar och
fyndbeskrifningar. Dit äro att räkna Den ældre
jernalder i Norge
(1869), Den yngre jernalder i
Norge
(1877), Gamle bygdeborge i Norge (1883) och
Throndhjemske stedsnavne (s. å.). Under sista tiden
har R. såsom medlem af en dertill utsedd komité
verksamt deltagit i den genom den nya jordeboken
påkallade revisionen af ortnamnens rättskrifning.
Y. N.

2. Rygh, Karl Ditlev, norsk arkeolog och politiker,
den föregåendes broder, föddes 1839 och tog 1863
filologisk ämbetsexamen i Kristiania, hvarefter han
1865 blef adjunkt och 1887 öfverlärare vid Trondhjems
katedralskola. Vid sidan af denna sin verksamhet
har han sig anförtrodd uppsigten öfver dervarande
videnskabsselskabs fornsamling och har skrifvit en
del arkeologiska afhandlingar. Bl. a. har han utgifvit
Bidrag til det throndhjemske videnskabsselskabs
historie i ældre tid
(1874). Sedan 1883 har han
verksamt deltagit i det politiska lifvet och i
synnerhet som förkämpe för den konservativa saken
uppträdt på många folkmöten nordanfjälls. År 1885
var han suppleant på stortinget samt valdes 1885
och 1888 till representant för Trondhjems stad.
Y. N.

Rygjafylki. Se Rogaland.

Rygjarbit. Se Agder.

Ryholmsalnen. Se Aln.

Rylander, Karl Isak, miniatyrmålare, f. 1779,
lär hafva begynt sin bana såsom guldsmed i Åmål,
men blef sedan elev vid konstakademien i Stockholm
och målade porträtt i miniatyr. Flere af hans bättre
arbeten utmärka sig genom god teckning och sträng
modellering, men äro något torra i färgen. Hans
målningar förekomma tämligen sällan. R. uppehöll sig
mot slutet af sin korta lefnad i Göteborg och afled
der d. 10 April 1810.
-rn.

Ryle [rejl], John Charles, engelsk prest och
andlig skriftställare, f. 1816, är en af de mera
framstående bland den engelska episkopalkyrkans
nu lefvande teologer, en utpräglad representant
för den lågkyrkliga riktningen inom den anglikanska
kyrkan. Han utnämndes 1880 till biskop i Liverpool
och är den förste innehafvaren af denna nyinrättade
biskopsstol. En stor mängd af hans religiösa
uppbyggelseskrifter är öfversatt på svenska.
H. W. T.

Rylsk, stad i ryska guvern. Kursk, vid Desnas biflod
Seim. Omkr. 10,000 innev.

Rylört, Chimaphila umbellata Nutt. (en
från slägtet Pyrola utbruten art), bot., en
ständigt grönskande buske, med vigglika, glest
sågade blad och rödletta blommor, sittande i
flock. Rylörten kallas äfven »statt upp och gack»
emedan den anses bota för lamhet. Jfr Pyrola.
O. T. S.

Rym. Se Hrym.

Rymdgeometri. Se Geometri och Stereometri.

Rymdmått. Se Kubikmått.

Rymer [re’j-], Thomas, engelsk författare och
urkundsutgifvare, f. 1641, studerade en tid i
Cambridge, blef 1673 advokat och 1692 kunglig
historiograf samt dog 1713. R:s vittra verksamhet
inskränkte sig till några öfversättningar från
Ovidius, ett drama samt ett par estetiska uppsatser om
dramat. 1693 uppdrogs åt honom att utgifva Englands
traktater med främmande makter, och 1704 utgaf han
l:sta delen af det såsom ett nationalverk betraktade
Foedera . . . inter reges Angliae et alios quosvis
imperatores . . . ab A. D. 1101 ad nostra usque
tempora habita aut tractata
, hvars utgifning han
sjelf fullföljde endast t. o. m. 15:de delen (1713;
tiden till 1586), men för hvilket han hade material
färdigt till slutet af Jakob I:s regering. Detta
utgafs af R. Sanderson (2 dlr, 1715–17), som derjämte
fortsatte verket till 1654 (3 dlr, 1726–35). »Foedera»
utkom i nya uppl. 1727–35, 1737–45 och, i
reviderad form, 1816–69 (omfattande endast tiden
till 1383). För en ny uppl. af »Foedera» lemnade
R. efter sig ett ofantligt material (59 folioband,
nu i British museum). Jfr Sir F. D. Hardy: »Syllabus»
(3 dlr, 1869–86), ett på engelska författadt register
öfver de i »Foedera» återgifna urkunderna samt person-
och ortregister.

Rymma (rumma), sjöv., säges om vinden, då den drager
sig akterligare, eller förändrar sin riktning så,
att den blir mera gynnande än förut. Motsatsen kallas
»skralna». Jfr Rum vind.
R. N.

Rymning, jur., betecknar det fall, då någon
afviker från en ort för att undandraga sig en honom
åliggande förpligtelse eller för att undgå någon
olägenhet i rättsligt afseende, hvilken eljest
skulle drabba honom. Betydelsen af rymning är olika
efter olika förhållanden. Om en make rymmer utrikes
i afsigt att ej vidare fortsätta den äktenskapliga
sammanlefnaden. kan den andra maken påyrka skilnad i
äktenskapet (se Egenvilligt öfvergifvande). Den, som
rymt ur landet för grof missgerning, eger ej taga arf,
som faller, medan han är borta, utan uppbäres detta
mot borgen af hans närmaste arfvingar. För rymning af
krigsman (se Desertera) stadgas straff i strafflagen
för krigsmakten, för sjömans rymning i sjölagen. Om
fånge eller häktad person försöker rymma, får man
bruka sådant våld, som är behöfligt för rymningens
förekommande, alltså i nödfall t. o. m. nedskjuta den
rymmande. Rymmer någon för gäld, ega fordringsegarna
yrka hans försättande i konkurs, och under vissa
förutsättningar träffas sådan rymning äfven af straff.
J. H-r.

Rymningen, skog s. v. om Upsala, bekant från Gustaf
Wasas befrielsekrig, då en del af honom uppbådad
Uplandsallmoge sammandrogs dit för att angripa
Upsala. Detta angrepp misslyckades, och Gustaf Vasa
var nära att tillfångatagas af ärkebiskopens folk
vid Läby vad (se Läby).

Rymnål, en med ögla försedd och tillspetsad tjock
jerntråd, hvarmed fänghålet på en artilleripjes
rensas, »upprymmes», och laddningens omhölje
genomborras, »fattas». Kan ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:21 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free