Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men är ännu en af de största i
verlden. Silkeskulturen är på det europeiska området
inskränkt till guv. Taurien, men hör i Kaukasus och
i Turkistan till de vigtigaste förvärfskällorna.
– Jagt, i synnerhet på pelsbärande djur och skogsfogel,
samt fiske äro för stora trakter af den högsta vigt. I
Archangelsk äro 2–3 tusen pers. sysselsatta med fiske
på norska kusten och i Hvita hafvet. Östersjöfisket
är icke af någon betydenhet, men fisket i Dnjeprs,
Dnjestrs och Bugs mynningar sysselsätter omkr. 4,000
pers. och afkastar minst 1 mill. rubel. Vigtigast äro
fiskena i Azovska sjön (som sysselsätta omkr. 15,000
man) samt i Kaspiska hafvet och dess tillflöden,
hvilka afkasta minst 15 mill. rubel.
Bergsbruket och deraf härledda näringsgrenar äro
ej synnerligen utvecklade trots landets rikedom på
mineral och de försök regeringen gjort att uppmuntra
grufdriften, bl. a. genom starkt tullskydd. Importen
af utländska metaller i oarbetad form samt af
stenkol ökas ständigt, medan exporten ej visar
någon tillökning. Platina förekommer endast i Ural
(der det erhålles i norra delen af guvern. Perm),
guld erhålles mest i Sibirien, mindre i Ural och i
Kirgissteppen, silfver och bly till större delen i
sibiriska Altai och i Kaukasus. Jernmalm förekommer
i många guvern. (kring Moskva och i Donets’ bassäng
samt i v.), men företrädesvis i Ural, koppar på
sistnämnda ställe samt i guvern. Kazan, Vjatka
och i Kaukasus, zink endast i Polen, tenn endast
i Finland, kobolt- och manganmalmer i Kaukasus,
de senare äfven i Ural. Stenkolslager, hvilka ännu
föga bearbetas, finnas flerestädes, de rikaste
i Donets’ bassäng (Donska kosakernas område och
guvern. Jekaterinoslav) och i Polen. R. och Sibirien
äro mycket rika på stensaltlager, saltkällor och
saltsjöar, men dessa lemna ej ännu tillräckligt för
landets behof. Bergolja anträffas i olika delar af
R., men tillgodogöres f. n. endast i Kaukasus och
mest i guvern. Baku. Produktionen har ökats från
5,600 ton 1863 till 1,6 mill. t. 1885 och senare ännu
mer. Följande siffror för 1884 visa produktionen af
metaller, sten- och brunkol samt salt i Europeiska R.:
platina 2,244 kg., guld 7,961 kg. (i Asien 27,715),
silfver (endast i Asien, 9,664 kg.), tackjern 441,480
ton (i Asien 46,531 t.), koppar 3,636 t. (i Asien
2,392 t.), bly (i Asien 632 t.), zink 4,318 t., sten-
och brunkol 3,888,378 t., salt 930,559 t.
Industrien. Förarbetningen af råämnena bedrifves
i R. ej mindre som hemslöjd och handtverk än i
fabriker. Hemslöjden, af ålder stående i förbindelse
med jordbruket, började med detta årh. utveckla
sig i mera ordnad form och utöfvas ännu trots
konkurrensen med fabriksalstren i storartad
skala i många grenar, i synnerhet hvad angår
förarbetningen af lin, hampa och ull, tunnbindare- och
vagnmakarearbeten, möbelsnickeri, tillverkningen af
landtbruksredskap och husgeråd, sko- och pelsvaror,
sadelmakarearbeten, stengods och glas, smiden, vapen,
läder och skinn. Produkterna finnas på alla inländska
marknader. Med hemslöjd skola enligt nyligen gjorda
undersökningar omkr. 7,5 mill. bönder vara sysselsatta,
företrädesvis under den långa vintern, och det årliga
tillverkningsvärdet kan ej uppskattas till mindre än
1,800 mill. rubel. Alltsedan Peter den stores tid har
ryska regeringen oaflåtligt bemödat sig att utveckla
den inhemska industrien. Vigtiga, monopol i 18:de
årh., höga skyddstullar eller snarare prohibitivtullar
äfvensom tillverkningspremier hafva bidragit att
skapa stora enskilda förmögenheter, men industrien
har endast långsamt gått framåt. Först på 1860-
och 1870-talen har den gjort väldiga framsteg samt
fördubblat och tredubblat sin tillverkning. Medan
1861 i de europeiska guvern. (utom Polen, men med
inberäkning af hyttedriften) funnos 14,060 fabriker
med 559,533 arbetare och ett tillverkningsvärde af
295,5 mill. rubel, hade dessa siffror 1882 stigit
till resp. 56,905, 955,000 och 1,126. Bland enskilda
grenar af storindustrien är bomullsindustrien
den vigtigaste. Utbredd, öfver 26 guvern.,
sysselsatte den 1884 omkr. 3,6 mill. spindlar och
90,000 mek. väfstolar i 901 fabriker med 222,200
arbetare. Dess hufvudsäten äro guvern. Moskva,
Vladimir, S:t Petersburg, Kostroma och Estland. Den
till R. importerade bomullen uppgick 1885 till
104,500 ton. I mekaniska ullspinnerier voro
1882 434,860 och i linspinnerier omkr. 200,000
spindlar i verksamhet. I väfverierna sysselsätter
fårullsindustrien 81,200 och linneindustrien 41,500
arbetare. Medelpunkter för den förstnämnda äro
guvern. Moskva, Simbirsk och Grodno, för den senare
Vladimir, Kostroma och Jaroslav. Hampindustrien
(med omkr. 8,000 arbet.) är företrädesvis hemma
i guvern. S:t Petersburg och Tver. I R. produceras
(1884), 655,200 kg. råsilke, nästan uteslutande
i Transkaukasien och Turkistan; i de europeiska
guvern. funnos 1884 173 sidenmanufakturer med 12,352
arbet., företrädesvis i guvern. Moskva. En högt
utvecklad, för export arbetande rysk industri
är hvitbetssockerfabrikationen, med 94,580
arbet. (1884). Den bedrifves i 24 guvern.,
hufvudsakligen i Kiev, Podolien och Charkov, vid
241 etablissement, som 1885–86 producerade 540,600
ton råsocker. Andra industrigrenar af betydenhet äro
(1882):
| fabriker | arbetare | |
| bränvinsbrännerier (i Voronezj, Tambov, Petersburg) | 2,359 | 39,288 |
| mjölqvarnar (i Saratov, Orel, Cherson, N. Novgorod) | 15,147 | 34,194 |
| jerngjuterier (i Petersburg, Kaluga, Jekaterinoslav
Moskva) | 289 | 30,598 |
| oljeqvarnar (i Orel, Livland, Saratov) | 9,603 | 23,125 |
| garfverier (i Petersburg, Moskva, Vjatka, Tver) | 4,093 | 20,919 |
| tobaksfabriker (i Petersburg, Jekaterinoslav, Moskva) | 229 | 19,141 |
| glasbruk (i Orel, Vladimir) | 179 | 15,666 |
| pappersbruk (i Petersburg, Kaluga, Livland) | 138 | 11,624 |
| kemiska fabriker (i Vjatka, Moskva) | 475 | 11,594 |
| maskinfabriker (i Petersburg, Perm, Vladimir) | 110 | 10,602 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
