Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadsbanker och 3 hypoteksforeningar (med tillsammans
en grundfond af 203 mill. rubel).
Myntenheten är rubel (se d. o.) = 100 kopek, nominelt
= 2,88 kr. (silfver). Längdmått: 1 fut = 1 eng. fot =
0,30479 m.; 1 sasjen (famn) = 7 fut = 3 arsjin;
1 arsjin (aln) = 16 versjok = 0,7112 m.; 1 verst (versta) = 1,066,79 m.
Ytmått: 1 qvadratfut = 0,0929 qvm.; 1 qv.-sasjen = 9 qv.-arsjin = 49 qv.-fut;
1 desjatina = 1,0925 har.
Rymdmått: 1 tjetvert = 2 osmina = 8 tjetverik = 2,097 hl.;
(för våta varor) 1 botjka = 40 vedro; 1 vedro = 10 krusjka = 12,299 liter.
Vigt: 1 berkovets = 10 pud; 1 pud = 40 funt = 16,38 kg.;
1 funt = 96 zolotnik = 409,51 gr.
Försvarsväsendet har betydligt utvecklats sedan
Krimkriget, hufvudsakligen genom införandet
af allmän värnpligt (1874) i stället för
utskrifning och genom arméns betydliga
ökning på 1860-talet. Kejsaren är arméns
högste befälhafvare. Hans befallningar utgå
genom krigsministeriet, i spetsen för hvilket
krigsministern står, och som utgöres af 12 olika
afdelningar. Med afseende på sättet för krigsfolkets
anskaffande delas armén i två från hvarandra
ganska skiljaktiga delar, nämligen reguliera trupper
och irreguliera trupper. De reguliera trupperna
delas i fälttrupper, reservtrupper och lokaltrupper,
hvartill kommer det i fredstid icke organiserade
landtvärnet. Fälttrupperna utgöras af infanteri,
kavalleri, artilleri och ingeniörtrupper. Infanteriet
består af 48 divisioner (3 gardes-, 4 grenadier- och
41 armé-) med 192 regementen (12 gardes-,
16 grenadier- och 164 armé-) om 4 bataljoner,
1 gardesskarpskyttebrigad med 4 bataljoner (af
hvilka en finsk), 5 arméskarpskyttebrigader på 4
regementen om 2 bataljoner, 1 skarpskyttebrigad
i Kaukasus, 2 i Transkaspiska området,
1 i Turkistan och 2 i östra Sibirien, alla på 4
bataljoner, hvartill slutligen komma 8 finska och
4 kaukasiska skarpskyttebataljoner samt reserv-
(kader-) och linie-bataljoner. Bataljonens
fredsstyrka utgör i regeln 14 officerare och
450 man, dess fältstyrka 18 officerare och 900 man med gevär.
Kavalleriet omfattar 1:sta
gardesdivisionen med 4 kyrassierregementen på 4
sqvadroner, 2:dra gardesdivisionen med 7 regementen
(af hvilka 1 kosak-), 14 divisioner om 3 dragon-
och 1 kosakregemente, 1 donsk kosakdivision,
1 blandad d:o och 3 kaukasiska divisioner, i hvilka
4 dragon- och 10 kosakregementen ingå. Antalet
reguliera kavallerireg. uppgår till 56, hvarjämte
1 finskt dragonregemente är under uppsättning.
Alla regementen hafva 6 sqvadroner (vid kosakerna
kallade »sotnier») om 5 officerare och 144 beridna
man i fred och krig (något mindre vid kosakerna).
Artilleriet bildas af 51 fält- (åkande)
artilleribrigader på 6 batterier (något olika vid de
3 asiatiska brigaderna) och 34 ridande batterier
(af hvilka 8 kosak-) förutom artilleriparker.
Det åkande batteriet har 8 kanoner, af hvilka
4 äro anspända i fredstid, det ridande batteriet 6
kanoner. Ingeniörtrupper äro 15 sappörbataljoner
på 5 kompanier, 8 pontonierbataljoner på 2 kompanier,
5 jernvägsbataljoner på 4 kompanier, telegraf-, fältingeniör-,
belägringsingeniörparker, torpedokompanier m. m.,
allesamman förenade i 5 ingeniörbrigader.
Större delen af trupperna förenas
i 20 armékårer om i allmänhet 2
infanteridivisioner med tillhörande
artilleribrigader och 1 kavalleridivision med
2 ridande batterier. – Reservtrupperna utgöras
af 103 reserv-(kader-)bataljoner i Europa, 26
Kaukasus och 7 i Turkistan på 5 kompanier.
Hvarje bataljon skall i krigstid uppsätta ett
reservregemente på 4 bataljoner och en fristående
bataljon. 80 af dessa regementen i Europa förenas
till 20 reservdivisioner, af hvilka hvar och en
erhåller en reserv-artilleribrigad på 4 batterier,
bildad ur någon af de 6 i fredstid bestående
reservbrigaderna (på 6 batterier). Till
reservtrupperna hänföras äfven »kavallerireservens
brigader», 9 till antalet, hvilka delas i kadrer
och kaderafdelningar och hafva till ändamål att
dressera hästar för kavalleriregementena och att
i krig uppsätta marschsqvadroner till fyllande af
afgången. Till lokaltrupper räknas ett stort
antal liniebataljoner i Asien (i Turkistan förenade
i 4 brigader), några fästningsinfanteribataljoner,
50 fästningsartilleribataljoner, ett antal
lokalbataljoner och kommandon, gendarmeri m. m.
– De irreguliera trupperna utgöras hufvudsakligen
af kosaker (se d. o.), indelade i härar, af hvilka
den donska är den förnämsta (den uppsätter förutom
gardeskosakregementet 15 regementen i fred,
hvilka ingå i kavalleridivisionerna, 45 i krig).
De öfriga kosakhärarna finnas dels i Kaukasus,
dels i Asien. – Arméns fredsstyrka uppgår till
omkr. 30,000 officerare och 800,000 man. Hela dess
krigsstyrka kan beräknas till 1,800,000 man
stridande af fält- och reservtrupper med 3,522
kanoner, hvilken styrka med depoter, lokaltrupper
och icke stridande ökas till 2,250,000 man med 4,068
kanoner. Ehuru två tredjedelar af ryska fältarmén
äro förlagda utefter vestra gränsen, från Riga till
Krimska halfön, behöfver Ryssland lång tid för arméns
mobilisering och samling, hvadan säkerligen
icke mera än en million stridande vid ett krigs
utbrott torde kunna uppställas på en europeisk
krigsskådeplats. – Med afseende på rekryteringen
gäller värnpligtslagen af d. 1 (13) Jan. 1874 med
sedermera gjorda smärre ändringar. Hvarje manlig
rysk undersåte är skyldig till krigstjenst från det
år, under hvilket han fyller 21 år, och intill 43 års
ålder. 250,000 man inkallas sedan 1888 årligen
till tjenstgöring under 6 år (i verkligheten
endast 5 år, med rätt till förkortning på grund
af bildning), hvarefter följer qvarstående i arméns
reserv t. o. m. 18:de året efter inställelsen till
tjenstgöring (med två öfningar under denna tid). De
återstående tjensteåren fullgöras i landtvärnet,
hvilket alla icke till tjenstgöring utlottade
tillhöra under hela tjenstetiden. Något mera
än 20,000 man af de hvarje år utlottade öfverföras
till reserven efter endast ett års tjenstgöring.
Värnpligtslagen är icke tillämplig i Finland eller
i kosaklanden, hvilka hafva sina säregna militära
inrättningar, och icke häller i de transkaspiska,
turkistanska eller sibiriska landsdelarna. Inträde såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
