Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryting, Nikolaus - Rytm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
görningen för att återkalla Karl Knutsson, blefvo
R. och flere andra i Stockholm fängslade och
misshandlade. När Karl sedermera åter uppsteg
på tronen, återinträdde R. i dennes tjenst. Han
var 1469 ett af de fyra svenska ombud, som å Karls
vägnar förgäfves underhandlade i Lybeck om fred och
förlikning med konung Kristian. R. afled i Stockholm
d. 6 Maj 1472.
Rytm (Lat. rhytmus, Grek. rhythmos, egentl. riktigt
förhållande, mått) kallas i allmänhet hvarje
estetiskt afmätt förhållande mellan de särskilda
delarna inom ett helt (jfr Evrytmi). Så kan man
tala om rytmiska byggnadsproportioner, om rytmiskt
färgspel o. s. v. Vigtigare äro rytmen och dess
vetenskap, rytmiken, för språket och verskonsten
(se Metrik). Allra vigtigast och rikast utbildad är
rytmen inom tonkonsten. De likmässiga tidsenheterna
inom ett tonstycke kallas taktslag (taktdelar)
och variera till hastigheten inom samma latitud som
menniskans pulsslag (se Musik, sp. 518). Taktdelarna
gruppera sig till takter, af olika slag, alltefter
som större tonvigt tilldelas åt hvart annat, hvart
tredje, hvart fjerde taktslag o. s. v. (t. ex. 2/4, 3/4,
4/4 takt o. s. v.). Men äfven inom takten kunna olika
accentgradationer göras, och å andra sidan förena
sig äfven grupper af flere takter till större rytmiska
helheter (motiv, sats, period), vanligen med 2-talet
och dess mångdubblingar till numerisk princip, mera
sällan med 3-talet, 5-talet o. s. v. Likmässigheten
afbrytes ej blott genom olika accentueringar,
utan äfven genom noternas olika qvantitet eller
tidsvärde (helnot, halfnot, fjerdedels, åttondels
o. s. v.). Genom föreningen af den accentuerande
och den qvantiterande principen uppstår i musiken
en snart sagdt oändlig mångfald af rytmiska figurer,
hvilka efter sitt toninnehåll ordnas till melodier,
tema eller fraser, hvarvid är att märka, att en fras
(af Lussy föga lyckligt kallad »en rytm») ingalunda
behöfver binda sig vid det mekaniskt regelbundna
taktschemat, utan kan börja eller sluta midt i en
takt (upptakt), sträcka sig öfver mycket olika antal
takter o. s. v. Fraseringskonsten, eller konsten att
vid exekutionen af musik riktigt framhäfva fraserna,
har först i nyaste tid blifvit föremål för mera
vetenskaplig behandling (Westphal, Riemann, Fuchs,
Lussy).
A. L.
Ryttare-vakans. Se Half-vakans.
Rytter, Poul, psevdonym för den danske författaren
P. K. Ploug.
Rytteri. Se Kavalleri.
Rytterknaegten, högsta punkten på Bornholm, enligt
senaste uppmätning 162 m., ligger ungefär midt på
ön. År 1856 uppfördes på toppen ett fyrkantigt
granittorn af 12,5 m. höjd, »Kongemindet», med
anledning af konung Fredrik VII:s besök på ön 1851.
E. Ebg.
Rytterne (Ryttern), socken (sammanslagen 1818 af
Stora och Lilla R.) i Vestmanlands län, Snefringe
härad. Areal 6,068 har. 1,413 innev. (1888).
R. utgör ett alternerande konsistorielt och till
egaren af Vikhus patronelt pastorat af 2:dra kl.,
Vesterås stift, Munktorps kontrakt.
Ryttmästare (T. rittmeister), benämning vid
kavalleriet på innehafvarna af den grad, som vid de
öfriga vapnen kallas kapten (se d. o.). Benämningen
förekom redan i 16:de årh. och nyttjades då för
befälhafvaren för ett kompani ryttare (flere sådana
ingingo vanligen i en sqvadron). Sedermera har
ryttmästaren blifvit sqvadronchef. Benämningen
förekommer icke i Frankrike, utan ersattes der af capitaine.
C. O. N.
Rzeszow [sje’sjuv], stad i Galizien, vid Sans
biflod Wislok. 11,166 innev. (1880), deraf hälften
judar. Gymnasium, lärarebildningsanstalt. Mycket
besökta hästmarknader.
Rzewuski [sjevu’ski], Henryk, polsk författare,
f. 1791 i Slawuta, Volynien, tillhörde genom
sin börd högadeln samt fick sin uppfostran i ett
karmelitkloster, derefter i en jesuitpension i
Petersburg. Fr. o. m. 1817 tillbragte han tjugo år
på resor, mest i vestra Europa. Han var god vän
till Mickiewicz, och det var denne, som förmådde
honom att med sin stora berättaretalang framträda
i literaturen. Rz:s första och bästa arbete,
Pamiatki Severina Soplicy (S. Soplicas minnen, 4 bd,
Paris 1839; omarbetad uppl. Vilna 1844–45; tysk
öfvers. af Löbenstein 1876), skildrar konfederationen
i Bar och samtida förhållanden, i anteckningsform,
utan sträng komposition. Soplica tecknas som en
anhängare af Radziwill. Tendensen är reaktionär:
Rz. prisar obetingadt det förflutna och ställer detta
i ett idealiskt ljus. Boken hade en utomordentlig framgång.
Mindre lyckade äro hans satiriska skildringar från
Volynien (Mieszaniny obyczajowe przez Jarosza Bejle, 2 bd, 1841–43).
Fr. o. m. 1849 tillhörde Rz. en krets af konservativa polska
literatörer i Petersburg och publicerade i »Tygodnik
Petersburgski» bl. a. sin bästa roman, Listopad
(tysk öfvers. 1856). Den mottogs tämligen kallt, så
än mer hans senare romaner. Fr. o. m. 1851 utgaf han i
Varsjav en officiös tidning. Han dog 1866 som half idiot.
Lll.
Rå, zool. Se Rådjuren.
Rå, sjöv. Se Rår.
Rå, jur. Se Rågång.
Rå är en allmän benämning på troll eller ett
slags öfvernaturliga varelser. Folksägnerna
tala om bergsrå, sjörå, skogsrå, tomtrå,
gårdsrå o. s. v. De sistnämnda äro gårdarnas skyddsandar
och mot menniskan välsinnade samt vårda sig om allt,
som länder till gårdens nytta; förestår någon olycka,
vandra de bort från gården. Ordets etymologi är på
olika sätt förklarad; i några landskap benämnas dessa
varelser råd, råd-ande. Nu är ordet i skriftspråket
vanligen neutr.; i äldre tider (före Dalin) och ännu
i folkspråket är det oftast femin.
Th. W.
Rå (Råå), fiskeläge med tullstation vid Öresund,
det största i Sverige, med öfver 2,000 innev., ligger
i Råhus socken, Malmöhus län, n. om Qvistoftaåns mynning,
straxt nedom Raus jernvägsstation vid Landskrona och
Helsingborgs jernvägar samt 5 km. s. om Helsingborg.
Gamla delen af fiskeläget, nere vid den nya, dyrbara och
goda hamnen, är trång och oregelbunden; den nyare, högre
är mera välbyggd. Förutom sjöfart idkar befolkningen betydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
