Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rågata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgift på landtmätarena, som efter utfördt värf
skulle upprätta rågångsbeskrifning och karta. I
skiftes-, egoutbytes- och rågångskartor,
som af rätten faststälts, likasom i råbref och
domar i rågångstvister kan man sålunda erhålla
rågångsbeskrifningar, genom hvilka en rågång kan
vitsordas och bestämmas. Blir det numera nödigt att
i och för skifte eller eljest bestämma en rågång,
som antingen förut icke faststälts eller behörigen
bestämts eller ock visserligen är bestämd och
fastställd, men hvars läge å marken icke är klart,
enär mellan kartor, beskrifningar eller domar å
ena sidan och förhållandena å marken å andra sidan
öfverensstämmelse icke råder, eller gränsmärkena
rubbats, förstörts l. dyl., så skola rågrannarna
af landtmätaren kallas till sammanträde för att
få rågången bestämd. Med afseende å den en gång
fastställda eller eljest bestämda rågången, hvars
rätta sträckning anses tvetydig, skall nu landtmätaren
pröfva föreliggande handlingar och förhållanden samt
med ledning deraf uppgå rågången. Sedan protokoll
öfver förrättningen och rågångskarta upprättats och
delgifvits jordegarna, må dessa föra klagan inom
två månader genom stämning till vederbörlig domstol,
d. v. s. stadsdomstol, om det gäller rågång mellan
stadsjord, eljest häradsrätt. Föres ej klagan, blir
rågångsförrättningen gällande och fastställelse deraf
domstolen meddelad. Gäller frågan en rågång,
som aldrig faststälts eller behörigen bestämts,
kunna antingen parterna förena sig om en sådan,
hvarefter sådan öfverenskommelse jämte karta af
landtmätaren upprättas och till domstolen ingifves
för att i dess protokoll intagas, eller ock upprättar
landtmätaren en karta, upptagande de olika äskade
rågångarna samt de tvistandes anförda skäl, hvarefter
hvarje tvistande kan medelst rättegång inför allmän
domstol anhängiggöra målet. Det af en delegare väckta
käromålet skall pröfvas för alla, och genom domstolens
dom i rågångstvisten blir rågången fastställd.
Jfr Gränsmärke.
K. H. B.
Rågångstvist. Se Rågång.
Rågö, namn på tvänne öar, Stora R. och
Lilla R., utanför Estlands kust, som skydda hamnen
vid Baltischport mot Östersjön. Öarna äro på norra sidan
klippiga och branta, men mot hamnsidan skogbevuxna
och väl odlade. Befolkningen är svensktalande och
tillhör lutherska trosbekännelsen. Hvardera ön bildar
särskild kapellförsamling under S. Mattias och
Kreutz moderförsamling på Estlands fastland.
Jfr A. O. Freudenthal: »Upplysningar om
Rågö- och Vichterpalmålet» (1875).
Råhult (se Hult), skeppsb., plankgången midt för öfre
däckets vaterbord eller öfversta bordläggningsgången
närmast under skarndäcket (se l i fig. å art. Bordläggning).
J. G. B.
Råhus (Raus), socken i Malmöhus län, Luggude härad.
Areal 2,048 har. 3,467 innev. (1888).
Annex till Välluf, Lund stift, Luggude kontrakt.
Råkan, Corvus frugilegus, zool., hör till korpslägtet
inom kråkornas underfamilj (Corvini), kråkfoglarnas
familj (Corvidae), tättingarnas ordning (Passeres) och
foglarnas klass. Hon är svart, med blå och purpuraktig glans,
i synnerhet på hufvudet och halsen, hvilkas fjäderklädnad är
fin och silkeslik, och der inga fjäderspolar äro synliga.
Stjerten är föga längre än de hoplagda vingarna.
Hos äldre exemplar äro näsborsten och ansigtsfjädrarna
afnötta. Längden utgör 46 cm. eller mera. Arten häckar
allmänt i Skåne, på Öland och Gotland äfvensom på något
enda ställe längre norr ut (t. ex. i Onsala, vid
Lidköping och Omberg) samt visar sig enstaka eller
i flock ända upp i Norrland. Hon finnes äfven i öfriga
delar af Europa (utom i de nordligare) samt inåt
Asien till Afganistan och Kasjmir. Hon uppehåller
sig hälst, der slättmarker omvexla med löfskogsdungar.
I sådana häckar hon i stora kolonier och bygger i träden;
ofta finnas många bon i hvarje träd. Råkan blir, då hon
häckar i trädgårdar och parker, ofta ytterst obehaglig genom
sitt skrik samt genom att hon i hög grad smutsar ned.
Endast med stort besvär kan hon fördrifvas från
det ställe, der hon uppslagit sina bopålar. Väl
förgriper hon, sig då och då på något mindre
villebråd och bortplockar säd eller frukt, men den
nytta hon gör ersätter detta i mångfaldig grad. Råkan
är nämligen den bästa utrotare af ollonborrarna och
deras larver äfvensom af sniglar och råttor. Hennes
fina luktsinne sätter henne i stånd att utröna
hvar en larv finnes, och då borrar hon med näbben
i jorden, tills hon träffat på honom. Mot vintern
flytta många råkor till sydligare land och uppträda
då massvis, ofta i skaror på tusentals individer.
I södra Europa och i norra Afrika äro skarorna aldrig
så stora som i Tyskland, enär lämplig föda synes
tryta i södern. Råkans kött ätes understundom.
C. R. S.
Rålamb, adlig ätt, hvars förste kände medlem var
Häradshöfdingen i Gestrikland Peder R. (död efter 1458),
hvilken i sitt sigill förde ett rålam. Dennes
ättling i 6:te led Klas R. (se R. 4) blef 1674
friherre och är stamfader för friherrliga ätten R. Den
adliga ätten R. utgick på svärdssidan 1719. Slägten R.
har förvärfvat sig ett namn genom sina literära intressen.
1. Rålamb, Anders Sigfridsson, militär, sattes 1563
jämte Hogenskild Bielke i spetsen för det krigsfolk,
som skickades till Finland att fängsla hertig
Johan, och utnämndes efter hemkomsten till lagman i
Norrland. Under 1564 års fälttåg sändes R. jämte Bengt
Bagge att understödja Åke Bengtsson Färlas infall i
Bleking och intaga Lyckeby slott. Under samma fälttåg
befordrades han till tygmästare för artilleriet.
I början af 1566 deltog han i den fåfänga belägringen
af Bohus, men anklagades för att blott hafva varit
till hinders. Han ställdes till rätta, men vann
snart tillgift. Sedermera utnämndes han af Erik till
ståthållare i Stockholm, hvilken post han beklädde,
då hertigarnas armé i Sept. 1568 belägrade staden.
I det längsta hade han fasthållit vid konungens
parti; men då han såg, att spelet var
förloradt, nöjde han sig icke med att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
