Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rågata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trippelalliansen 1668 och nådde sin höjdpunkt med den
anklagelse för lasteligt tal emot konungen, som R. jämte
Kurck 1675 framställde emot rikskansleren.
1669 blef R. medlem af den kommission, som skulle söka
genomdrifva införande af svensk lag och kyrkoordning
i Skåne. Resultatet af detta arbete var dock föga
gynsamt. 1673 utnämndes han till öfverståthållare, ett
ämbete, som han med kraft och skicklighet förvaltade
i fem bekymmerfulla år, varmt lofordad af den
ordkarge Karl XI. 1674 upphöjdes han i friherrligt
stånd. I ett vidlyftigt memorial afstyrkte han
s. å. vidtagandet af de åtgärder, som ledde till
kriget. Vid 1675 års riksdag var R. medelpunkten
i det mot rikskansleren fientliga partiet och den
inom rådet, som kraftigast medverkade till beslutet
att begära en undersökning af förmyndareregeringens
förvaltning. 1678 förflyttades han, troligen af
politiska skäl, från sitt öfverståthållareämbete
till presidentstolen i Göta hofrätt, men kallades
redan 1679 åter till hufvudstaden för att befordra
till slut en mängd i justitierevisionen qvarliggande
mål. Före 1680 års riksdag aflägsnades han, som var
en förklarad motståndare till Johan Gyllenstierna,
i ett uppdrag till Tyskland, att hålla landtdagar och
sätta lagverk, kammar- och kyrkoväsende i provinserna
i bättre ordning. Vid R:s återkomst, hösten 1681, var
revolutionen genomförd och rådsmakten krossad. Han
måste i likhet med de öfrige rådsherrarna i början
af 1682 inlemna sin afskedsansökan. Genom Stora
kommissionens domar och reduktionen förlorade han
all sin egendom; hans möbler såldes, och hans dyrbara
bibliotek, det stora s. k. »Rålambska biblioteket»,
nu införlifvadt med Kungl. biblioteket, togs i
beslag. Då åtskilliga personer ville vid Karl
XII:s tronbestigning på våldsam väg åstadkomma en
förändring, afstyrkte R. likväl detta och rådde,
att man skulle söka med lagliga och fredliga medel
bringa en sådan till väga. Han dog i Stockholm d. 14
Mars 1698. R. efterlemnade en mängd afhandlingar
i handskrift och författade bl. a. Historisk
discurs och anmärkning öfver Riksens ständers
Stora commission och dess afsagde dommar. Anno
1681 och 1682. Svenska akademien lät 1828 slå en
minnespenning öfver R. Jfr Franzéns »Minne af R.»
i »Svenska akad:s handl. ifrån år 1796» (del. XIII, 1830).
P. S.
5. Rålamb, Åke Klasson, friherre,
encyklopediförfattare, den föregåendes son, född
d. 1 April 1651, tjenade vid Lifgardet, der han 1711
fick öfverstes karakter, och dog i Stockholm d. 25
Sept. 1718. Han är märkvärdig såsom författare till
ett slags encyklopedi, med titeln Adelig öfning,
af hvilken dock blott 6 strödda delar, omfattande
aritmetik, landtmäteri, snabbskrifningskonst,
fortifikation, skeppsbyggeri, ekonomi m. m.,
utkommo 1690–94, försedda med af förf. graverade
kopparstick. Ett utdrag, som omfattar ränteberäkning
m. m., har såsom En liten handbok af adelig öfning
blifvit folkbok och upplefvat en mängd upplagor ända
in i 19:de årh» En hans Deduction huru stora
landttogs gärden olagligen gått ifrån kronan
utgafs tillsammans med en skrift af Ehrensteen
1709. Sannolikt är han ock författare till en
handskrifven Vederläggning emot presterskapets i
Stockholm predikan om skattepenningen 1693, hvilken
skrift blef föremål för förbud. Flere samlingar af
k. bref och förordningar rörande olika ämnen, utdragna
af honom, finnas i handskrift i Rålambska samlingen
i Kungl. biblioteket. En af R. upprättad »Samblebook»
öfver lagar, författningar m. m. (19 vol. folio jämte
7 vol, »klav») inköptes 1698 af staten för 6,000
dlr s. m. (= 12,000 kr., oafsedt myntvärdets fall)
och förvaras nu i Riksarkivet.
-rn.
6. Rålamb, Bror Klasson, friherre, krigare,
lärd, den föregåendes halfbroder, född i
Stockholm d. 2 Okt. 1668, ämnade först inträda
på den juridiska banan och blef 1690 auskultant
i Svea hofrätt, men ingick 1692 i militärtjenst.
Han tjenstgjorde några år utrikes, men hemkom och blef
Karl XIII:s lifdrabant. Efter att hafva deltagit i
de framgångsrika fälttågen blef han fången vid Poltava
(1709) och fördes till Tobolsk i Sibirien samt
återfick friheten först efter fredsslutet 1721.
Han utnämndes 1722 till öfverste och chef
för Vestgöta-Dals regemente, blef 1727 chef för
adelsfanan och 1733 landshöfding i Österbotten.
Död i Vasa d. 27 April 1734. De literära
intressen, som utmärkte slägten, funnos hos honom
i hög grad. Bland flere skrifter af hans hand
må nämnas ett i handskrift efterlemnadt
franskt-latinskt-svenskt lexikon i 5
folioband samt ett slags konversationslexikon:
»Alphabetiskt tidsfördrif».
P. S.
7. Rålamb, Gustaf Klasson, friherre,
topograf, historisk författare, boksamlare, den
föregåendes halfbroder, född d. 5 Okt. 1675,
blef ambassadkanslist 1697, kammarherre hos
drottning Hedvig Eleonora 1698, hofmarskalk 1711,
landshöfding i Skaraborgs län 1723 samt president
1727 i Kammarrevisionen och 1736 i Bergskollegium.
Död i Stockholm d. 22 Juli 1750. – I handskrift
efterlemnade han Stockholms stads beskrifning
(nu i Kungl. biblioteket), en resejournal m. m.
Man har äfven ansett honom såsom författare till
flere historiska uppsatser, hvilka ur Dalins
samlingar kommo till Stierneldska arkivet och
äro tryckta i »Handlingar rör. Skandinaviens
historia» (del. 1–9). Den vigtigaste bland dess
är Facta till revolutionshistorien under k. Carl XII:s
regering o. s. v. R. var en af Sveriges mest
nitiska och uppoffrande samlare under 18:de årh.
Hans boksamling undergick i Stockholm två stora
eldsvådor, hvarvid dock de förnämsta dyrbarheterna i
tryck och handskrift räddades. Den förvarades
af hans arftagare efter hvartannat på Högsjö
i Södermanland, Strö i Skåne och Sundby i
Upland. Omsider öfverlemnade R:s sonsons sonson,
godsegaren frih. Sigfrid Albrekt R., genom
gåfva och testamente hela samlingen på 1880-talet till
Kungl. biblioteket, der den skall i orubbadt skick
sammanhållas. Den stora mynt- och medaljsamling
R. efterlemnat inlöstes 1756 af rikets ständers bank
och bildade grundstommen till dess myntkabinett.
-rn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
