Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Räfsvans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Räkneord, den ordklass, som uttrycker ett
talbegrepp (se Numeralia, i hvilken artikel äfven
redogöres för räkneorden för de lägre hela talen
och deras bildning ur räkneorden för de enkla
talen medelst additions-, subtraktions- eller
multiplikationsprincipen). Behofvet att inom
matematiken utnämna stora tal har flerestädes ledt
till bildande af nya räkneord. Hos några folk hafva
dessa räkneord erhållits genom sammansättande af
de förut brukliga orden för de lägre talen. Så egde
t. ex. araberna intet enkelt ord för tal öfver 1,000
och grekerna intet sådant för tal öfver 10,000;
deremot fanns hos egypterna särskildt räkneord
t. o. m. för 10,000,000 och hos inderna for ännu
högre tal. Hos de moderna folken hafva för stora
tal särskilda nya ord bildats, t. ex. million,
billion, milliard o. s. v. (se d. o.). – Bråktalens
räkneord hafva i allmänhet bildats af de hela
talens. Undantagsvis förekoinmo hos romarna särskilda
räkneord för bråk, t. ex. sextans = 2/12, deunx =
11/12, hemtade från benämningarna på delar af ett
as. – Inom den matematisk-historiska forskningen har
en grupp af räkneord spelat en alldeles särskild rol,
nämligen den grupp, som utgöres af de tio orden igin,
andras, ormis, arbas, quimas, calcis, zenis,
termenias, celentis och sipos, hvilka på 1100-talet
uppträdde i åtskilliga matematiska arbeten och
användes för att beteckna de 9 första talen jämte
noll, samt hvilka gifvit anledning till vidlyftiga
undersökningar, särskildt derför att de förekomma
på en abacus i den s. k. »Boetius’ Geometri», och
kännedomen om deras härkomst således kunnat vara af
ett visst intresse för frågan om denna geometris
autenticitet. Numera är man i allmänhet af den åsigten
att flertalet af dessa ord (särskildt arbas, quimas
och termenias) äro af semitiskt ursprung, under det
några af de öfriga möjligen äro rådbråkade grekiska
uttryck. G. E.
Räknepenning, spelpenning, spelmark med utseende af
ett mynt, jeton. Se vidare Räknebänk.
Räkneram (kulram), en i barnskolor nyttjad apparat för
inlärande af de första grunderna i räknekonsten. Den
består af en träram, i hvilken tio ståltrådssträngar
äro fästa vågrätt öfver hvarandra, hvar och en
uppbärande tio påträdda kulor. Genom dessa kulors
framflyttande, i olika antal och olika kombinationer,
till den oupptagna delen af strängen kan begripandet
af de fyra enklaste räknesättens grunder betydligt
underlättas.
Räknestafvar. Se Neperska räknestafvar.
Räknesätt. Se Quattuor species (under Quattuor)
och Räknekonst.
Räknetafla. Se Räknebänk.
Räkningekammaren. Se Kammarkollegium.
Räkning på linier. Se Räknebänk.
Räkor, Carididae, zool., en familj af gruppen
Macroura, underordningen Decapoda och ordningen
Podophthalmia bland kräftdjuren, innefattande en mängd
slägten och arter bland de mindre kräftarterna. Af
hithörande må nämnas räkeslägtet (Palaemon) med 30–40 arter från alla
haf samt tre arter inom Skandinavien, af hvilka
tvänne, nämligen P. sqvilla L. samt P. Fabricii
Rathke, äro af ekonomisk betydelse och hvarandra
för öfrigt mycket närstående. Den förra tillhör
Nordsjön och Sveriges vestkust, den senare Öresund och
Östersjön, der densamma, om ock sparsamt, förekommer
ända upp i Stockholms skärgård. Från de vanliga
kräftorna afvika räkorna utom genom mindre storlek
m. m. genom smalare och betydligt mera hoptryckt
kroppsform samt tunnt, hinnaktigt skal. Kakan
nyttjas icke blott till agn, utan äfven såsom ett
omtyckt födoämne och är i Öresund föremål för en icke
obetydlig fångst i finbundna ryssjor, »räkrusor»,
samt med håfvar, hvilken fångst årligen inbringar
tusentals kronor. En annan vid Sveriges kuster
bland tången vanlig art är hästräkan l. räkehästen
(Crangon vulgaris Fabr.), som har mindre hoptryckt
kroppsform än räkan samt hos oss användes endast
såsom agn. I Frankrike och England äro båda formerna
under namn af »épevette» och »shrimp» föremål för
fångst och användning såsom ett omtyckt födoämne.
R. L.
Räl. Se Rail.
Räm. Se Rämmen.
Rämen, bruksegendom med masugn och sågverk i
Räms socken, Värmlands län, vid sjön Näsrämen,
5 km. från Värmlands-Rämens jernvägsstation
vid Bergslagernas jernvägar, tillhör aktiebologet
Rämen-Liljendahl, som jämväl eger det 15 km. norrut
belägna Liljendahls bruk med smältsmedja samt
martin- och valsverk. Sammanlagda arealen af R. med
underlydande egendomar, hvaraf en del ligger
inom Malungs och Äppelbo socknar i Kopparbergs
län, utgör 25,620 har. Taxeringsvärdet å de inom
Värmlands län belägna egendomarna, 4 17/128 mtl,
var 1885 1,068,000 kr., deraf för jordbruksfastighet
858,000 kr. Tillverkningen uppgick 1888 till 1,980 ton
tackjern, 24 t. martinmetall, 1,200 t. smältstycken,
1,200 t. stång- och ämnesjern, 59 t. gjutgods och
8,5 t. stålmanufaktur. Egendomen köptes 1745 af
brukspatron Kristofer Myhrman och öfvertogs efter hans
död (1775) af sonen bergsrådet Kristofer Myhrman,
Tegnérs svärfader. Efter hans död och intill 1871,
då egendomen öfvergick till ett aktiebolag, egdes
den af ett bolag, bestående af medlemmar af Myhrmanska
slägten.
Rämen (Räm, Rämmen och Näsräm), socken i Värmlands
län, Fernebo härad. Areal 18,839 har. 2,866
innev. (1888). R. utgör ett regalt pastorat af 3:dje
kl., Karlstads stift, Nyeds kontrakt.
Räms skriftlag. Se Laxsjö 2.
Räng. Se Reng.
Rännarebana. Se Circus, Hippodrom, Karusell och
Tornérspel.
Ränneslätt, exercisplats för Smålands husarregemente
och Smålands grenadierkår, 3 km. v. om Eksjö, på
stadens mark och nära Nässjö–Oskarshamns jernväg.
Ränngraf. Se Cunette.
Rännlist (Grek.. Lat. sima), byggnadsk., den öfversta,
stigande delen af kranslisten (geison)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
