- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
245-246

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röda hafvet (Arabiska viken), vik af Indiska oceanen - Röda hunden (rubeola), en lindrig utslagssjukdom - Röda korset. 1. Se Frivillig sjukvård i fält och Genève-korset - Röda korset. 2. Ryska fruntimmersorden - Rödapan. Se Ljeonapslägtet - Röda rosen. Se England, sp. 548 - Röda Ryssland (R. Tjervonaja Rus, P. Czerwona Rossya) kallades de af lillryssar bebodda, sydöstra delarna af det forna polska riket, motsvarande östra Galizien samt Volynien och Podolien. Jfr Lillryssland - Röda skenet, meteor.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Masaua, Farsanöarna, Kamaran (britisk), de vulkaniska
öarna under 14° n. br., af hvilka Djebel Zugur har en
höjd af 632 m. och Djebel Teir en tills helt nyligen
verksam vulkan, samt vid mynningen den britiska ön
Perim. Viken upptager icke floder, endast periodiska
regnbäckar. Dess kuster äro ödsliga klippor
eller sandiga stränder, bakom hvilka nakna berg
uppstiga. De bästa hamnarna äro Sues, Koseir, Sauakin
och Masaua på den afrikanska sidan samt Janbo el-Bahr,
Djidda, Lohaja, Hodeida och Mokka på den arabiska
sidan. Trakten kring Röda hafvet höjer sig småningom;
den forna hamnen Adulis midt emot Dahlak-öarna ligger
nu mer än 6 km. från hafvet, och vid Sues synas de
forna strandlinierna flere km. norrut. Ebb och flod
äro omärkliga på många ställen; der de äro märkbara,
äro de ytterst obestämda, vexlande med afseende
på både tid och storlek, hvilka bero af vindens
styrka och riktning. Vid Sues, der de äro mest
regelbundna, variera de mellan 2 m. vid springtid
och 1,2 m. vid »död tid». Äfven ytströmmarna
äro beroende af vinden och vexla följaktligen
i hastighet och riktning. Röda hafvet hör till
de varmaste trakter på jorden. Lufttemperaturen
vexlar vanligen mellan 21° och 35° C. och stiger
stundom till 40° i skuggan ombord på fartygen. I
norra delen af hafvet åstadkommer den klara luften
en stark värmeutstrålning, så att om morgonen
qvicksilfret kan falla ned till fryspunkten på
stranden. Afdunstningen är ytterligt stor. Luftens
fuktighet öfver vattnet är alltid stor om sommaren,
och när vinden blåser från sjön, blir atmosferen
på land ofta mättad med fuktighet. Till följd af
vindarnas riktning ega Abessiniens berg den rikaste
nederbörden. Nordnordvestliga vindar blåsa på
stränderna året om med få undantag, på hafvet i
hela dess längd endast under Juni–Sept., under
Okt.–Maj endast i norra hälften af hafvet, medan
södra hälften då har sydsydöstliga vindar. Dessa
sydliga vindar äro ofta åtföljda af regnbyar. Orkaner
och våldsamma stormar förekomma sällan. Vattnet
är ytterst genomskinligt och har en intensivt blå
färg, som öfver korallbankarna synes grönaktig. Det
saltrika kustvattnet synes rödgult, när solen
står lågt, hvilket måhända förskaffat hafvet dess
namn. Dessutom uppträder den af röda trådar bestående
algen Trichodermum erythraeum massvis, så att den
ofta fyller de öfre vattenlagren och bildar vid ebb
en slemmig, blodröd massa på stranden. För öfrigt
är hafvet ytterst rikt på animaliskt lif i alla
former. Ytvattnets temperatur vexlar efter breddgrad
och årstid mellan 21 och 32° C.; i norra delen har
det om vintern en temperatur af 21–22°, och denna
värmegrad råder äfven på djupet året om. I södra
delen är ytvattnet vanligen varmare än luften. Den
ofantliga afdunstningen, hvars storlek man ej ännu
tillräckligt noga kunnat mäta, till följd af det
tryckande klimatet, men som anses utgöra minst 2–3
m. om året, måste, då nederbörden är ringa och inga
floder tillföra vatten, ersättas genom en liflig
tillströmning från Indiska hafvet. Salthalten är
visserligen större
än i verldshafvet (vattnets specifika vigt vid 15°
C. uppgår till 1,030, motsvarande 4 proc. salthalt),
men tyckes ej ökas, hvarför man måste, såsom fallet
är vid Gibraltars sund, antaga tillvaron af en stark
underström af salt vatten till Indiska hafvet under
den motsatta ingående strömmen af färskare vatten. –
Handelstrafiken på Röda hafvet var rätt stor under
forntiden och medeltiden; det bildade en af de
äldsta handelsvägarna mellan Indien samt Egypten och
Medelhafvets kuster i allmänhet. Men efter upptäckten
af sjövägen omkring Afrika till Indien, hvarigenom
hela verldshandeln erhöll en förändrad riktning,
råkade denna handelsväg alltmer i förgätenhet och
begagnades nästan endast af små kustfartyg, som förde
spanmål och frukt mellan Egypten och Arabien samt
pilgrimer till Djidda, Mekkas hamn. Efter bildandet af
Peninsular and oriental steam navigation company 1840
och ännu mer efter Sueskanalens öppnande 1869 har Röda
hafvet åter blifvit en verldshandelns stråkväg. En
telegrafkabel nedlades från Bombay till Sues 1859.

Röda hunden (rubeola), en lindrig utslags-sjukdom,
som än räknats till mässlingen, än till
skarlakansfebern, men som sannolikt är en
sjelfständig, på någon specifik mikrob beroende
smittsam sjukdom, hvilket synes bevisadt deraf
att de, som en gång haft »röda hunden», icke gerna
återfå denna sjukdom, men väl kunna få mässling eller
skarlakansfeber. Utslaget, som är ganska flyktigt,
liknar mässlingens; knappnålshufvud- till ärtstora,
ljusröda, något upphöjda fläckar, börjande i ansigtet
och spridande sig nedåt bålen. Sjukdomen åtföljes af
lindrig feber (38–39° C.) samt lindrig katarr i hals,
ögon och respirationsvägar. Utslaget försvinner
på några dagar, hvarefter lindrig affjällning
inträder. Behandlingen är rent dietetisk. F. B.

Röda korset. 1. Se Frivillig sjukvård i fält och
Genève-korset. – 2. Rysk fruntimmersorden, stiftad
i April 1878 med anledning af rysk-turkiska krigets
slut, utdelas af kejsarinnan till belöning för vård
om sårade och sjuka krigare.

Rödapan. Se Lejonapslägtet.

Röda rosen. Se England, sp. 548.

Röda Ryssland (R. Tjervonaja Rus, P. Czerwona
Rossya
) kallades de af lillryssar bebodda,
sydöstra delarna af det forna polska riket,
motsvarande östra Galizien samt Volynien och
Podolien. Jfr Lillryssland.

Röda skenet, meteor., benämnes med ett
gemensamt namn de ovanliga färgfenomen, som
visade sig på himlen mot slutet af år 1883 och
fortforo att vara synliga, ehuru med aftagande
intensitet, under några af de följande åren.
Fenomenet bestod hufvudsakligen i en
uppseendeväckande stegring af afton- och
morgonrodnadens färger, företrädesvis purpurfärgen
(se Aftonrodnad), hvilka voro så intensiva,
att då företeelsen helt oförmodadt för första
gången visade sig, den mångenstädes troddes
härleda sig från någon i granskapet utbruten
större eldsvåda. Derjämte egde en ansenlig
förlängning rum i skymningstiden, så att på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free