- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
249-250

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röda skenet, meteor. - Röda snön ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stoftmolnet sig öfver en stor del af Indiska
oceanen och hade en så stor täthet, att solen deraf
nära nog helt och hållet förmörkades. Den 1
Sept., således 5 dagar efter det Krakatoa-utbrottet
egt rum, visade sig solen blå öfver hela
Atlanten, och d. 5 Sept., 9 dagar efter samma
utbrott, upptäcktes den bishopska ringen i Honolulu
på ett afstånd från vulkanen af 18,094 eng.
mil. Alla de vetenskapsmän, som sysselsatt sig
med teorien för »det röda skenet», öfverensstämma
i det antagandet att det verksamma stoftet
var ytterst fint och att detsamma befann sig
på mycket ansenligare höjd i atmosferen än de
finaste, af ispartiklar bestående cirrimolnen.
Enligt observationer af Ekholm och Hagström
i Upsala kunna dessa moln stiga till en höjd af
10,000 m. En beräkning af Douglas Archibald
öfver det verksamma stoftets höjd gaf till
resultat, att detsamma i slutet af Aug. 1883
befann sig på en höjd af omkr. 104,000 eng. fot
(31,698 m.), men i början af Jan. 1884 hade
sänkt sig till en ungefärlig höjd af 56,000 eng.
fot (17,068 m.). Dess läge så högt uppe i
atmosferen förutsätter hos stoftpartiklarna ett
ytterst fint fördeladt tillstånd, hvarmed äfven
öfverensstämmer, att det åtgick en tidrymd af flere
år, innan luften hunnit blifva rensad från det
stoft, som deri var uppslammadt. Svårare har
varit för vetenskapsmännen att enas om
förklaringsgrunderna för de särskilda fenomenen. Det
torde ej vara något tvifvel om att den bishopska
ringen uppkom genom solljusets böjning (se
Diffraktion), då det passerade igenom det homogena
stoftlagret, på samma sätt som ljusets gång genom
vissa tunnare moln gifver upphof åt de färgade
kransar eller »små gårdar» (coronæ), som pläga
omgifva solen eller månen, ehuru dess omkrets
var betydligt större än dessas. Deremot äro
meningarna ännu delade om huruvida
skymningsfärgerna samt den blå eller gröna färgen, som
solen och månen antoge, äfven böra betraktas
såsom böjningsfenomen eller helt enkelt
kunna förklaras genom ljusets reflexion och
brytning. – Man har äfven insamlat uppgifter från
föregående tider om dylika ovanliga skymningsöreteelser
och kunnat konstatera, att åtminstone
vid ett föregående tillfälle sådana uppträdt i
samband med ovanligare vulkaniska verkningar.
I Juli 1831 uppstod nämligen i Medelhafvet
söder om Sicilien en ny vulkanisk ö (se
Ferdinandea), och efter denna tid omtalas
egendomliga skymningsfenomen samt skymningens
förlängning långt utöfver dess vanliga längd
från en stor mängd orter i södra och mellersta
Europa.
R. R.

Röda snön. Se Alger, bot.

Röda tråden. I allt tågvirke, som tillhör
den engelska örlogsmarinen, är en röd tråd
inspunnen för att förebygga dess bortstjälande.
(I den svenska flottans tågvirke är for samma
ändamål en blå tråd intvinnad.) Uttrycket
»röda tråden» har derför fått betydelsen
gemensamt kännemärke, som genomgår delarna af
ett helt.

Rödbenan, Totanus calidris, zool., hör till
underfamiljen stor- och mellansnäppor (Totanini)
inom de snäppartade foglarnas familj
(Totanidæ), vadarnas ordning (Gallatores) och
foglarnas klass. I sommardrägt har fogeln hufvudet
ofvan svart, med gulbrunaktiga fjäderkanter, ryggen
och skuldrorna brungrå, svartfläckiga, bakryggen
hvit, undre delarna hvita, med svartaktiga fläckar,
handpennorna svartbruna, de yttre armpennorna utåt
hvita, stjerten försedd med många, svartaktiga
och hvita tvärstreck, näbben rak, kortare än
tarsen, till färgen röd och utåt svart, samt benen
röda. Längden utgör 27 cm. Vinterdrägten är mindre
fläckig ofvan; bröstet och magen äro i midten rent
hvita. Rödbenan häckar allmänt öfver hela Sverige
både vid sött och salt vatten. För öfrigt finnes
hon i hela Europa samt i norra, mellersta och
Mindre Asien och under sina flyttningar i södra
Asien och hela Afrika. Mot sina likar visar hon
sig föga sällskaplig; men då fara hotar, kommer hon
flygande under häftiga skrik, liksom ville hon varna
och hjelpa. Likaledes söker rödbenan genom skrik och
vanliga förställningskunster afvända faror, som hota
hennes ungar, och härviid är hannen sin maka behjelplig,
ehuru han iakttager mera försigtighet. Liksom
samslägtingarna förföljes äfven denna art för
köttets skull af jägare och fogelfängare.
C. R. S.

Rödbent falk, detsamma som aftonfalk (se d. o.).

Rödbeta. Se Beta.

Rödblindhet. Se Färgblindhet.

Rödbo, socken i Göteborgs och Bohus
län, Vestra Hisings härad. Areal 2,079 har. 580
innev. (1888). Annex till Kungelf, Göteborgs stift,
Elfsyssels Södra kontrakt.

Rödbok. Se Annbok.

Rödbräcka. Se Jern, sp. 1120, 1135.

Rödbröstan. Se Rödhaken.

Rödby, stad på södra sidan af Laaland vid
Rödbyfjord, af hvilken stora delar indämts under
de sista trettio åren. 1,796 innev. (1880). Handel
och sjöfart (från lastageplatsen Kramnidse) äro
obetydliga, men staden eger stora jordar och idkar
ett ansenligt åkerbruk. Tredjedelen af innevånarna har
flyttat ut på stadsjorden, och R. har derigenom fått
utseende af en större by. Kyrkan har ett högt torn med
vidsträckt och vacker utsigt. E. Ebg.

Rödding, by i Nordslesvig omkr. 30 km. n. v. om
Haderslev, egde Danmarks första folkhögskola
(grundlagd 1844), hvilken 1865 flyttades till Askov.
E. Ebg.

Rödeby, socken i Blekinge län, Östra härad. Areal 13,235 har.
4,357 innev. (1888). Annex till Fridlefstad, Lunds stift, Medelsta
kontrakt. (R. räknas dock stundom till Östra kontr.).

Rödene (någon gång kalladt Rödinge), socken i
Elfsborgs län, Kullings härad. Areal 1,772 har. 305
innev. (1888). Annex till Alingsås, Skara stift,
Kullings kontrakt.

Röderer. Se Roederer.

Rödesund. Se Bottensjön.

Rödfloka, Torilis anthriscus (L.) Gmel., bot., en
medelstor ört af umbellaternas familj, kl. Pentandria
L., med mycket sträf stjelk och sträfva, dubbelt
parbladigt delade blad, rödletta blommor i dubbel flock samt äggformiga,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free