- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
251-252

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röda snön ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högryggade, borsttaggiga, dubbla
skalfrukter. Rödflokan trifves bäst på torra, grusiga
ställen, hälst å kalkgrund samt träffas i Sverige här
och der från Skåne till Upland. O. T. S.

Rödfärg, en till anstrykning nyttjad färg, bestående
af oren jernoxid, som beredes genom glödgning
af basiskt jernsulfat, hvilket åter erhålles
som biprodukt vid alun- och vitriolberedning.
P. T. C.

Rödhajarna. Se Doggfiskslägtet.

Rödhaken, rotgeln l. rödbröstan, Luscinia rubecula,
zool.,
hör till familjen trastfoglar (Turdidae)
inom tättingarnas ordning (Passeres) och foglarnas
klass. Öfre kroppsdelarna äro grå, med mörkt
olivbrun anstrykning. Ett streck öfver näbbroten,
hufvudets sidor genom ögonen, strupen och bröstets
öfre del äro gulröda, nedre bröstets midt och magen
hvita. Stjertens sidopennor äro mörkt gråbruna,
med rostbrun anstrykning och första smällpennan
betydligt längre än de öfre täckfjädrarna. Längden
utgör 14 cm. Arten är hemma i Europa, hvarifrån
den flyttar till norra Afrika och sydvestra
Asien. Rödhaken är en munter och liflig fogel,
behaglig i sitt uppträdande, men trätlysten mot sina
likar. Hans sång är angenäm samt består af omvexlande
flöjttoner och drillar, hvarför han också ofta hålles
i bur, då han kan blifva mycket tam. Får han härvid
flyga lös omkring i rummet, bortplockar han ifrigt
flugor. Rotgelns föda utgöres af allahanda insekter,
spindlar, snäckor, maskar och bär. Boet bygges lågt
öfver eller på marken, under rötter, i jordhål
och stubbar o. s. v., samt är inuti omsorgsfullt
fodradt. Ej sällan utkläckas två kullar på samma år.
C. R. S.

Rödhalsad dykand. Se Brunand.

Rödhönan. Se Stenhönsslägtet.

Rödiger, Emil, tysk orientalist, f. 1801, blef
efter afslutade studier vid universitetet i Halle
1830 extraordinarie och 1835 ordinarie professor
i orientaliska språk derstädes och kallades 1860 i
samma egenskap till Berlin, der han dog 1874. Af hans
arbeten må nämnas Chrestomathia syrica cum glossario
(1838; 2:dra uppl. 1868), fortsättning och afslutning
af hans svärfader Gesenius’ stora »Thesaurus linguae
hebraicae» samt en mängd förträffliga afhandlingar
i »Zeitschrift für kunde des Morgenlandes» och
»Zeitschrift d. deutsch. morgenl. gesellschaft».
H. A.

Rödinge. 1. Socken i Malmöhus län, Färs härad. Areal
2,236 har. 608 innev. (1888). R. bildar med Ramsåsa
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Lunds stift,
Färs kontrakt. – 2. Se Rödene.

Rödingen. Se Laxslägtet, sp. 930.

Rödklöfver. Se Klöfver.

Rödknoten. Se Gnodingslägtet.

Rödkrita, en genom lerartade beståndsdelar förorenad,
nästan jordformig jernockra af brunröd färg.

Rödkulla, Odontites rubra, bot. Se Odontites.

Rödkål. Se Brassica.

Rödlakansväf. Se Haute-lisse, sp. 841.

Rödlera. Se Haf, sp. 475.

Rödlon. Se Lounderslägtet.

Rödlonke, bot. Se Peplis.

Rödlök. Se Lökslägtet.

Rödmossa. Se Bränntorf och Sphagnum.

Rödnäbba. Se Blåsnultra.

Rödplister. Se Lamium.

Rödsippa. Se Anemone.

Rödsjuka, veterinärv., en farsot bland
svinkreaturen, som uppträder ganska allmänt under
sommaren och gifver sig tillkänna derigenom att
svinen plötsligt få feber (ändtarmstemperaturen
kan uppgå till + 43° C.) samt blifva matta och
svaga. Å öronen, insidan af benen och undre ytan
af buken uppkomma hos djur med ofärgad hud röda
fläckar till följd af blodanhopning och blödningar
i huden. Sedermera inställa sig diarré och stark
andnöd, hvaraf flertalet kreatur dör inom loppet
af 1–4 dagar. Orsaken till sjukdomen är en fin
klyfsvamp (bacill) af omkr. 0,001 mm. längd,
som finnes rikligast i mjelten, njurarna och
lymfkörtlarna. (Ympad på råttor och dufvor, föranleder
den döden hos dessa djur.) Då den renodlade bacillen
eller materia från rödsjuka svin, som innehåller
nämnda bacill, ympas på kanin, försvagas bacillens
verkan, så att, om den åter från kanin ympas på
svin, den framkallar ringa eller ingen sjukdom,
utan i stället skyddar svinen mot rödsjuka. Af denna
erfarenhet har Pasteur begagnat sig för att bereda ett
ympämne till skydd för svin mot rödsjuka, ehuruväl
af hittills utförda försök det icke är afgjordt om
ympningen i praktiskt hänseende är användbar eller
ej. Smittämnet till rödsjuka sprides lätt från sjuk
hjord bl. a. genom djurens uttömningar, genom råttor,
som dött i sjukdomen och sedan förtärts af friska
svin, samt genom stallredskap, skötarnas kläder och
skodon. Till förekommande af sjukdomens utbrott
bör man söka hindra, att svinen komma i beröring
med ställen, der sjukdomen finnes, och tillika
bereda svinen tillgång till rent dricksvatten,
skugga under den varmaste tiden på dagen samt
tillfälle till bad. En sjukdom, med hvilken
rödsjukan kan förvexlas, är svinpest (se d. o.).
C. A. L.

Rödskinn (Eng. redskins, T. rothhäute,
Fr. peaux-rouges), benämning på Nord-Amerikas
indianer.

Rödskörhet. Se Jern, sp. 1135.

Rödsot, dysenteri (dysenteria), med., är en difterisk
inflammation af groftarmen med knip och koliksmärtor,
upprepade trängningar till stolgång (»tenesmer») samt
täta, men ringa uttömningar af blod och slem. Rödsot
är smittsam och uppträder ofta som härjande
farsot. Smittämnet är sannolikt bundet vid någon
särskild bakterieart. Sjukdomen uppkommer vanligen mot
hösttiden, då kalla nätter efterträda varma dagar,
samt befordras genom förkylning och dietfel, såsom
förtärande af omogen eller skämd frukt, ojäst, surt
dricka, dåligt bröd m. m. Den börjar ofta med vanligt
diarré, men öppningarna, som i början äro ymniga,
tunna och gallfärgade, blifva under tilltagande
stolvärkar och magref (ofta i förening med äckel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free