Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rönnow ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pår. Många blomskaft blifva mot regn lutande för att
skydda blommornas pollen från att skadas af regnet,
t. ex. Saxifraga granulata L., men återtaga sin
upprätta ställning, då solsken och torrare väderlek
inträda. Stjelkars omböjning i toppen (»nutation»)
likasom deras slingrande kring ett stöd beror på
ensidig tillväxt, så att den ena sidan växer fortare
än den andra. Att klängen och slingerväxter så fast
gripa omkring stödjande föremål torde äfven i viss
mån bero på den retning, som beröringen med stödet
framkallar; ty träffas intet stöd, eger icke
slingringen rum, åtminstone icke i samma grad, som
annars är fallet. Den kringsvängande rörelsen af
stjelkspetsarna och bladens egendomliga periodiska
rörelser hos Hedysarum gyrans L. äro möjligen beroende
af ljusets inflytande. Hos åtskilliga frukter uppstå
vid mognaden förändrade spänningsförhållanden i
fruktbladens väggar, så att dessa vid vidröring
springa från hvarandra och spiralformigt hoprullas
under kringkastande af fröna, såsom hos Impatiens
noli tangere L. (den vilda, gula balsaminen) och
hos den odlade I. balsamina L., Hura crepitans
L. o. s. v., eller ock lösgöras från fruktskaftet
och starkt sammandraga sig samt utspruta fruktens
slemmiga, fröblandade innehåll genom det hål,
som fruktskaftet lemnat, såsom förhållandet är
hos åsnekurbitsen eller springgurkan, Momordica
Elaterium L. Slutligen må icke förglömmas de
märkvärdiga, med cilier (svängtrådar) frambragta
lifliga, kringsimmande rörelserna hos en mängd
svärmsporer inom de lägsta kryptogama växtfamiljerna.
O. T. S.
Rörelseqvantitet. Se under Momentan.
Rören. Se Laxslägtet, sp. 930.
Rörflen. Se Flen.
Rörflöjt, halftäckt labialstämma i orgeln, förledd
med ett öppet rör i hatten.
Rörformig (Lat. tubulosus), bot., benämnes
t. ex. en sådan växtdel, som är långsträckt,
ungefär jämntjock och genomdragen af en långsgående
ihålighet (»rör», tubus). En cylindrisk, utdragen,
nästan jämntjock pip af en sambladig blomkrona
är rörforinig, och samma benämning gifves åt
ett sambladigt blomfoder, då det har nyssnämnda
form, t. ex. hos nejlikeslägtet (Dianthus L.).
O. T. S.
Rörhjertan, Leptocardii, zool., den underklass
eller afdelning bland fiskarna, som innefattar
ordningen Cirrostomi, hvars enda representant
är den märkvärdiga lansettfisken (se d. o.).
R. L.
Rörhvalen, Balaenoptera musculus, zool., hör
till fenhvalarnas familj (Balaenopteridae)
inom bardhvalarnas underordning (Mystacoceti),
hvaldjurens ordning (Cete) och däggdjurens klass
(jfr Physalus). Ryggfenan är liten (dess höjd utgör
1/50 – 1/40 af kroppslängden) samt har bakåtböjd
spets och urringad bakbrädd. Bröstfenornas fria del
utgör 1/11 – 1/9 af kroppslängden, hvilken stiger
till 18–21 m. Nosens bredd öfver midten utgör 1/5
af skallens längd. Andra fingret tillsammans med
sitt mellanhandsben är kortare än strålbenet; andra
och tredje fingrarna hafva 5 eller 6 leder. Kroppen
är synnerligen smärt, och dess höjd är större än bredden. Färgen
är ofvan svartaktig eller svartgrå, under
hvit. Bröstfenorna och stjertfenan hafva ofvan samma
färg som ryggen och äro undertill hvita; barderna
äro, som friska, ljusblå, med hvita streck. Rörhvalen
tillhör Atlantiska hafvets nordligaste delar och Norra
Ishafvet; i synnerhet vid Beeren-Eiland, Novaja
Zemlja, Spetsbergen och Norges nordliga kuster är han
allmän. Under sommaren håller han sig mera nordligt
och drager sig mot vintern mera söder ut, stundom
ända in i Medelhafvet. I Östersjön har han en gång
blifvit anträffad, och i Bohus län lär ett exemplar
hafva strandat omkr. år 1830. Rörhvalen är den
snabbaste af alla bardhvalar samt djerf och modig;
i vildhet säges han knappast stå efter det elakaste
af alla hvaldjur, kaskeloten. Såväl sina ungar som
sina kamrater försvarar han af alla krafter i farans
stund. Hans föda utgöres till stor del af fisk,
som han slukar i stora massor. Jagten på denna art
är svårare än på någon annan hval, hvilket beror på
hans stora snabbhet och vildhet. Späcket är tunt och
vattnigt, hos unga djur geléartadt. C. R. S.
Rörhönan och rörhönsslägtet. Se Sumphönsslägtet.
Röring. Se Ankare.
Rörlibell. Se Vattenpass.
Rörmaneter, simpolyper, Siphonophora, zool.,
bilda en ordning inom hydromedusornas klass bland
Coelenterata. De utgöras af fritt kringsimmande,
mångformade polypstockar med polypliknande
näringsdjur, fångsttrådar och medusaliknande
könsbildningar, ofta äfven med simklockor och
känseltrådar. Dessa djur hafva en mjuk, geléartad
kroppsmassa och uppträda under många former. Hit höra
bl. a. sjöblåsan, Physalia Caravella, i Atlantiska
oceanen, och de s. k. bidevindseglarna (se d. o.).
O. T. S.
Rörmes-slägtet. Se Skäggmes-slägtet.
Röros, bergsstad med omkr. 2,000 innev, i Söndre
Trondhjems amt, Norge, vid den lilla Hiterelfven
(»Hytte-elfven»), en biflod till Glommen, har sitt
namn efter den närliggande gården R. Der anträffades
kopparfyndighet 1644 på fjället Storvola, hvarest
sedermera Storvartgrufvan upptogs. Den första
smälthyttan uppfördes 1646. På senare tider har
kopparverket af hvilket R. har sin utkomst, haft flere
hyttor, somliga på ganska stort afstånd från staden,
men dessa äro nu nedlagda utom en, Eidet. Egare
är ett aktiebolag, fördeladt på »kukser», hvilkas
antal 1648 bestämdes till 60 och år 1685 ökades till
180. Dess rättigheter och ställning till kronan äro
fastställda genom lag af d. 12 Sept. 1818. Under de
sista åren har verkets drift mycket ändrats derigenom
att nya metoder införts för kopparns vinnande, och
till Arvedals grufva har sträckts ett sidospår från
Kristiania–Trondhjemsbanan, hvilken har en station
i R. F. n. arbetar man på en ny förbindelse, öfver
Fämundsjön med Särna i Dalarna. Staden drifver en
icke ringa handel på angränsande svenska landskap. –
År 1678 brändes R. af en svensk styrka, och d. 10–26
Dec. 1718 hölls staden besatt af svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
