- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
291-292

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saa (Sà) de Miranda, Francisco de ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudstad i furstendömet), vid Saale. 8,421
innev. (1885), mest protestanter. Präktiga ruiner
efter det gamla slottet Sorbenburg, hvilket sannolikt
uppfördes under Karl den store till skydd mot
sorberna. Betydande industri. Med staden är genom en
brygga förbunden byn Alt-Saalfeld. Vid S. stod d. 10
Okt. 1806 en träffning mellan preussare och fransmän,
hvarunder prins Ludvig af Preussen fann sin död.

Saane [sane], Fr. Sarine, biflod på venster sida till
floden Aar i Schweiz, upprinner vid Sanetsch-passet,
på gränsen mellan kantonerna Bern och Wallis,
samt flyter genom kantonerna Bern (det vackra
Saanen-landet), Waadt och Freiburg. Längd 126 km.

Saanen [sanen], Fr. Gessenay, stor by i schweiziska
kantonen Bern samt hufvudort i det fruktbara och
natursköna s. k. Saanenlandet. Berömd ostberedning.

Saar [sar], Fr. Sarre, Lat. Saravus, Mosels förnämsta
biflod, bildas af tvänne källströmmar, som upprinna
på Vogeserna, flyter först i nordlig och derefter
nordvestlig riktning, genom tyska Lothringen och
preussiska Rhenprovinsen, samt faller ut vid Konz,
ofvanom Trier. Längd 246 km. Floden, som från
Saargemünd är segelbar, står genom den 75 km. långa
Saarkanalen i förbindelse med Rhen–Marne-kanalen. På
dess flodområde finnes ett stenkolslager, ett af de
mest betydande i hela Tyskland, upptagande en yta af
omkr. 15,700 qvkm.

Saar, Ferdinand von, tysk-österrikisk skald, född
1833 i Wien, blef 1854 löjtnant, men tog 1859 afsked
från armén och egnade sig åt skriftställeri. Han har
utgifvit sorgespelen Kaiser Heinrich IV (1863, i 2
afd.), Die beiden de Witt (1879), Tempesta (1880)
och Thassilo (1886), flere samlingar österrikiska
noveller, diktsamlingar, folkskådespel m. m.

Saarbrück. Se Saarbrücken.

Saarbrücken [sar-] l. Saarbrück, stad i preussiska
Rhenprovinsen, regeringsområdet Trier, vid floden
Saar, midt emot staden S:t Johann. 10,461
innev. (1885). Staden är föreningspunkt
för åtskilliga jernvägslinier. Betydande
industri. Bergsskola. Handelskammare. Den 2 Aug. 1870
besattes staden af fransmännen, efter en mindre
träffning, den första under samma års krig. –
S. utgör centrum i det s. k. Saarbrückener
steinkohlengebirge,
ett berglandskap med
stenkolsgrufvor, hvilkas afkastning årligen uppgår
till omkr. 5 mill. ton.

Saarbrückener steinkohlengebirge. Se Saarbrücken.

Saarburg [sar-]. 1. Kretsstad i preussiska
Rhenprovinsen, regeringsområdet Trier, vid
Leuks utflöde i Saar. 2,078 innev. (1885). –
2. (Fr. Sarrebourg), kretsstad i tyska Lothringen,
vid Saar och jernvägen Strassburg–Metz. 3,861
innev. (1885). Der finnas ruiner efter år 1582
förstörda fästningsverk.

Saardam. Se Zaandam.

Saarelainen [sar-], Finsk mytol., »den på holmen
boende», binamn på Lemminkäinen.

Saargemünd [sar-], Fr. Sarreguemines, kretsstad i
tyska Lothringen, vid Blies’ utflöde i Saar.
10,719 innev. (1885). Betydande industri, särskildt
keramik och sammet.

Saari [sari], Finsk mytol., egentl. »ö», förekommer
i de finska fornsångerna som benämning på åtskilliga i
hafvet befintliga land, hvilka tyckas stå i ett visst
förhållande till Lemminkäinen. Så t. ex. var S. namnet
på det land, der han bodde, vid udden Kaukoniemi,
vidare på det af dikten i de mest skimrande färger
skildrade Öland, der han bortröfvade den stolta
Kyllikki, och slutligen äfven på den klippö, der han
gömde sig efter brölloppet i Pohjola, tills han efter
tre år måste fly derifrån, på grund af den ovilja
han hos männen väckte genom sitt öfverdådiga lif
med qvinnorna. Myten om hans lif på denna klippö
har Topelius användt i sagospelet »Prinsessan af
Cypern». O. G.

Saarijärvi [sari-], socken i Vasa län, Laukkas härad
och domsaga, utgör ett konsistorielt pastorat af 3
kl., Borgå stift, Jyväskylä kontrakt. Areal 1,412
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 10,159 personer
(1886). Socknen är berömd för sin egendomliga
naturskönhet. A. G. F.

Saarlouis [sarloui], befäst kretsstad i preussiska
Rhenprovinsen, regeringsområdet Trier, på en slätt
vid Saar. 6,787 innev. (1885), den 2,000 man starka
garnisonen inberäknad. Marskalk Neys födelseort. Denna
plats, som före 1815 tillhörde Frankrike, är Preussens
yttersta gränsfästning i vester. Fästningen anlades
af Vauban 1681 och belägrades förgäfves 1705.

Saar-union [sar-], stad i tyska regeringsområdet
Unterelsass, vid Saar. 3,189 innev. (1885). Betydande
industri.

Saavedra. 1. Miguel de Cervantes S. Se Cervantes.

2. Diego S. y Faxardo, spansk statsman och
skriftställare, f. 1584, tjenstgjorde som spanskt
sändebud vid åtskilliga hof och dog 1648 som medlem
af det höga rådet för Indien. Han var författare
till åtskilliga historiska och politiska arbeten
(samlade under titeln Obras politicas y historicas
1789–90), som i Spaniens literatur fått en ganska
hög rang på grund af sin rena, kraftiga, eleganta
prosa. Ett af hans arbeten, Locuras de Europa,
en furstespegel i bilder, öfversattes på flere språk.

3. Angelo Perez de S., hertig af Rivas, spansk
skald och statsman, f. 1791 i Cordova, började
sin offentliga bana under striderna med Frankrike,
hvarefter han fick afsked som öfverste, och
uppträdde samtidigt med en samling »poetiska försök»
(1813), som följdes kort derpå af några tragedier.
Under revolutionen 1820 tog han ifrigt 1812 års cortes
i försvar, och då reaktionen segrade, drog han
sig tillbaka till Sevilla. Der lät han uppföra
sin tragedi Lanuza, som väckte uppseende för
sina politiska hänsyftningar. 1823–34 vistades
han i landsflykt utomlands, deraf en tid såsom
ritlärare i Orléans, samt författade derunder de
episka dikterna Florinda och El moro exposito,
hvilken sistnämnda, utgifven 1834, röjde, att studiet
af den engelska literaturen fört honom bort från de
franska mönstren. Efter 1834, då han fick tillåtelse
att återvända och derjämte utnämndes till en af rikets
grander, var han en af cheferna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free