- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
293-294

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saa (Sà) de Miranda, Francisco de ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för oppositionen, och 1836 blef han inrikesminister
i Isturiz’ kabinett. Men redan s. å., på grund
af revolutionen i La Granja, måste han åter
begifva sig utrikes, och först 1844 återvände
han med drottning Maria Kristina. Sedan var han
sändebud i Neapel, Paris och Florens, hade plats
i den »tjugufyra-timmars-ministèr», som störtades
af O’Donnell 1854, och fungerade 1864 någon tid som
president i statsrådet. Han dog 1865. Utom ofvannämnda
arbeten utgaf S. lustspelet Tanto vales cuanto tienes
(1834), ödestragedien Don Alvaro O’ la fuerza del
sino
(1835), en grundlig Historia de la sublevacion
de Nápoles
(1848) m. m.

Saaz (Tsjech. Zjatec), stad i Böhmen, vid Eger. 10,425
innev. (1880). Kavalleri-kasern. Militärhospital.
Staden, som lär hafva blifvit grundlagd i 8:de årh.,
har i 500 år varit berömd för den i trakten odlade
humlen och utgör ännu medelpunkten för den böhmiska
humlehandeln. Stora ölbryggerier.

Saba (Sabe), fordom rike i sydvestra Arabien, med
en hufvudstad af samma namn, belägen på ett högt berg
och enligt sagan residens för den från konung Salomos
historia bekanta drottningen af Saba. Jfr Sabeer.

Saba, nederländsk ö bland Små Antillerna i Vestindien,
v. n. v. från S:t Eustache. Areal 12,83 qvkm. 2,149
innev. (1879). Bomullsodling. Ön är af vulkaniskt
ursprung, bergig och vattenfattig.

Saba kallas en del af norra Borneo, som sedan
1881 tillhör British North Borneo Company. Areal
omkr. 80,000 qvkm. Omkr. 150,000 innev. Landet
begränsas i ö. af holländska besittningar, i
n. v. af sultanatet Bruni och på öfriga sidor
af hafvet. Kusterna äro i allmänhet låglända,
det inre deremot bergigt och genomdraget af
strömmar. Hufvudprodukter äro: träslag, kamfer, tobak,
kaffe, socker, ätliga svalbon, sago och guano.

Saba (Säby), kloster. Se Julita 2.

Saba, serbisk skriftställare. Se Sava.

Sabadell, stad i spanska prov. Barcelona
(Katalonien). 18,121 innev. (1877). Betydande
spinnerier och klädesfabriker.

Sabadillfrön, Semina sabadillae, farmak., äro fröna
(vanligen med frukthylsorna) af Sabadilla officinarum
Brandl (Veratrum officinale Schl.), tillhörande
nat. fam. Veratreae Salisb., kl. Hexandria L., och
förekommande på bergssluttningarna i Mejico. Frukten
består af 3 aflånga, nedtill förenade, men upptill
något utstående fröhylsor med papperstunna, ljust
brunaktiga väggar. I hvarje hylsa finnas vanligen 2
smala, spetsiga, svarta frön, glänsande, skrynkliga,
kantiga, med ett fast skal och oljehaltig kärna. Lukt
saknas, men smaken är bitter och skarp; pulvret
retar starkt till nysning. Särskildt genom sin halt
af veratrin äro sabadillfröna mycket giftiga. De
användes förr till en ganska farlig salva, som
begagnades mot ohyra hos menniskor och djur.
O. T. S.

Sabaikal. Se Transbaikalien.

Sabal Adans., bot., tekn., ett från dvärgpalmens
slägte (Chamaerops) utbrutet palmslägte, som har
skildkönade blomkolfvar på olika
stånd, solfjäderlika blad och mycket hård ved,
inneslutande en stärkelsehaltig märg. Den egentliga
Sabalpalmen, S. Adansonii Guers., lemnar ett slags
sagogryn; Palmettopalmen, S. Palmetto Lodd, ger
garfämne ur rötterna, och dess ved är ett eftersökt
skeppsvirke. Mejikanernas »Sombreras de Patate»,
de bekanta bredskyggiga hattarna, förfärdigas af
bladen till Palmatopalmen, S. mexicana Mart.
O. T. S.

Sabalkanski, rysk fältmarskalk. Se Diebitsch
Sabalkanski
.

Sabanilla [savani’lja], stad i sydamerikanska
republiken Columbia, staten Bolivar,
vid Magdalena-flodens utlopp i Karaibiska
hafvet. Regelbunden ångbåtsförbindelse med Hamburg
och Bremen. De förnämsta exportartiklarna äro tobak,
kaffe, bomull, droger och färgträ.

Sabara (Villa Real do S.), stad och distriktshufvudort
i brasilianska prov. Minas-Geraes, vid Rio Sabaras
utlopp i Rio das Velhas, en biflod till Rio
San Francisco. Omkr. 6,000 innev. Guldgrufvor i
närheten. Staden grundlades år 1700 af guldgräfvare.

Sabazios (Sabadios, Sebazios, Lat. -us),
Grek-rom. mytol., en sannolikt ursprungligen asiatisk,
sedermera i den grekisk-romerska mytologien upptagen
gudomlighet, som identifierades med Dionysos
(Dionysos Sabazios). Hans dyrkan var vida utbredd
under hedendomens förfall i Grekland och Rom.

Sabbat (Hebr., hvila), judarnas benämning på
hvilodagen, d. v. s. dygnet från solnedgången om
fredagen till solnedgången om lördagen. Sabbaten var
utan tvifvel en mosaisk institution, helgad till
minne af Guds i Mose böcker omtalade hvila efter
verldsskapelsen. I den judiska lagen föreskrefs om
denna helgdag, utom vissa särskilda offer, endast
det att eld ej finge tändas, hvarken menniskor eller
djur finge arbeta samt att ingen borde företaga
längre resor. Sabbaten var alltså ingen fastedag,
ej häller någon botgöringsdag. Den betraktades i
stället som en glädjedag, på hvilken man tillställde
gästabud, ehuru maten anrättades i förväg. Uppsåtligt
vanhelgande af sabbaten genom arbete var belagdt
med dödsstraff. Ännu i dag iakttaga karaiterna
föreskriften om eldsläckning så strängt, att de
icke ens tända ljus i sina boningar. För öfrigt
består judarnas sabbatsfirande numera företrädesvis
i en särskild gudstjenst, förenad med föreläsning
och förklaring af den hel. skrift. Äfven de kristne
firade helgdagen till en början på den i judarnas lag
föreskrifna tiden, och först på kyrkomötet i Nicaea
(325) beslöts helgdagens framskjutande. Stundom,
i de kristna samhällena, förekommer uttrycket sabbat
liktydigt med den kristna hvilodagen, söndagen. –
Den med påsken sammanfallande sabbaten kallas af
judarna stora sabbaten. – Den sträcka, omkr. 1,200
m., som det på denna helgdag är tillåtet att färdas,
kallas sabbatsresa l. sabbatsväg. – Hvart sjunde år,
sabbatsåret, var likaledes fordom af judarna helgadt
åt hvilan. Då måste jorden ligga orörd och fick ej
besås. Hvad den af sig sjelf frambragte skulle lemnas
åt de fattige. Fordran fick ej ulkräfvas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free