- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
295-296

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saa (Sà) de Miranda, Francisco de ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sabbatai Zevi. Se Sjabbatai Zevi.

Sabbatarier (jfr Sabbat), »sabbatsfirare». 1. Hos
den romerske författaren Martialis benämning på
judarna. – 2. Namn på en del baptister, äfven kallade
sjundedags-baptister, hvilka yrka på lördagens firande
såsom hvilodag. – 3. En af Johanna Southcote stiftad
religiös sekt. Se Ny-israeliter.

Sabbatsberg, en i Stockholm, Adolf Fredriks
församling, på en höjd vester om nuv. Vasastaden
belägen egendom. Denna egendom, som förr kallades
Rinkeshof och tillhörde Rörstrand, inköptes 1751
af Stockholms stad och anslogs till underhåll för en
fattighusinrättning, Sabbatsbergs fattighus, hvilket
ännu finnes qvar (se Stockholm). Redan 1734 hade på
samma plats, af amiralitetsapotekaren J. J. Salberg,
en brunn blifvit upptagen och rekommenderad såsom
innehållande ett förträffligt helsovatten. Först 1760
kom likväl denna brunn att i nämnvärd mån begagnas
för medicinskt ändamål, men 1806 inrättades af
dåv. brunnsläkaren, sedermera professor E. Gadelius
ett brunnslasarett, hvartill medel hufvudsakligen
erhöllos genom kollekter i Jakobs kyrka. Detta ännu
befintliga brunnslasarett, som tillkom mest för de
fattiges skull, för att under brunnsterminen gifva fri
bostad, kost och vård åt ett antal af stadens fattige,
lyder under en direktion, som består af ordförande,
kassaförvaltare, brunnsintendent, syssloman och fyra
andra ledamöter (jfr Stockholm). Sedan fråga väckts
om ordnandet af den kommunala sjukvården i Stockholm,
beslöts 1869 att ännu ett sjukhus skulle upprättas
på den staden tillhöriga Sabbatsbergstomten. Med
anledning deraf byggdes på tomten ett stort palats,
det s. k. Sabbatsbergs sjukhus.

Detta sjukhus, mönstergillt inrättadt efter nutidens
fordringar och med sundt läge på den höga platån,
uppfördes 1876–78, efter ritning af arkitekten
Jacobsson. Bygdt i paviljongsystem, utgör det en
komplex af 10 genom sammanbindningsgångar förenade
byggnader, neml. en entrébyggnad (vid Dalagatan),
en operationsbyggnad, 6 sjukpaviljonger, en
administrationsbyggnad och en ekonomibyggnad. Afskilda
från dessa ligga ett likhus, ett tvätthus, en
flyttbar sommarbarack m. m. Paviljongerna hafva
sin längdaxel nästan i norr och söder, så att
långsidorna vetta mot öster och vester, hvarigenom
en möjligast likformig inverkan af solen kan ega
rum och de stora sjuksalarna från sidorna likformigt
belysas och luftcirkulationen utanför byggnaderna
befordras genom regelbundet stigande och fallande
luftströmmar. Administrationsbyggnaden innehåller
ett större mottagningsrum (som tillika är kyrksal),
direktionsrum, undersökningsrum, apotek, bostäder
för apotekaren, vaktmästare, maskinist, eldare och
drängar, kommissariens kontor och förrådsrum, den
äldre operationssalen, två sjukrum för nyopererade
samt, i öfre våningen, bostäder för kommissarien och
fyra biträdande läkare och ett gemensamt arbetsrum
för öfverläkarna; på vinden finnes en vattenreservoar
af jern, rymmande 26,000 liter. Ekonomibyggnaden
innehåller ångkök, badinrättning,
desinfektionsrum, rum för ångpannor, för maskiner till
den elektriska belysningen, värmekammare för
ventilationsluften, fläkt m. m. Paviljongerna hafva
hvardera 2:ne lika inredda våningar, innehållande
en stor sjuksal (för 24 sängar) af 22,5 m. längd,
8 m. bredd och 3,86 m. höjd, ett dagrum för
konvalescenter, ett mindre sjukrum för 1 eller 2
patienter, sköterskerum och kök, linnekammare,
tvagningsrum, badrum m. m. Den ena paviljongen
har äfven en jordvåning för yrande och osnygga
patienter. Sammanbindningsgångarna hafva 250
m. längd och 3–3,5 m. bredd. – Belysningen,
som först inrättades för gas, ändrades 1884, med
bibehållande af gasledningarna, till elektrisk,
med omkr. 400 glödlampor för inre belysningen och
2 båglampor för den yttre. Samma år uppfördes en
särskild tvättinrättning med amerikanska maskiner,
och år 1886 byggdes en flyttbar sommarbarack
af trä med 2:ne salar, hvardera för 13 sängar,
för att mottaga patienter, medan paviljongerna
vädras under sommaren. 1889 tillkommo den
ofvan nämnda entrébyggnaden, med bostäder för
portvakt, en del af sköterskepersonalen m. m.,
samt operationsbyggnaden, som så inrättats att
operationer der kunna ske fullt aseptiskt. För
ytterligare behöfliga isoleringsbyggnader och nya
sjukpaviljonger erbjuder tomtområdet väl behöfligt
utrymme. Sjukhusets anläggningskostnad har uppgått
till omkr. 1 mill. kr. Antalet sängplatser är 340,
deraf 192 på den medicinska, 122 på den kirurgiska
och 26 på den gynekologiska afdelningen. Under 1889
vårdades 3,699 patienter. Omkostnaderna för hvarje
patient under de senare åren ha för dag varit omkr. 1
kr. 42 öre; hvarje under året upptagen säng har
kostat ung. 520 kr. Hela den årliga utgiftssumman
har under dessa år varit omkr. 153,500 kr. Denna
har betäckts genom patientafgifter med omkr. 45,000
kr. och för resten hufvudsakligen genom anslag från
helsovårdsnämnden. Patienterna betala för enskildt,
halfenskildt och allmänt rum dagligen resp. 4, 2,50
och 0,75 kr., om de tillhöra Stockholms kommun,
men resp. 5, 3,50 och 1,50 kr., om de äro från
främmande kommun. Vid sjukhuset lemnas dessutom på
polikliniken till fattiga sjuka, i medeltal 50–80
dagligen, kostnadsfri vård och hjelp. På gynekologiska
afdelningen meddelas undervisning åt Karolinska
institutets lärjungar af en bland dess lärare. Sedan
1881 lemnas vid sjukhuset praktisk undervisning för
utbildande af sjuksköterskor. Sjukvården bestrides
af 3:ne öfverläkare, bland hvilka en tillika är
verkställande direktör, samt 2:ne underläkare och
3 amanuenser. Administrationen står under ledning
af en styrelse af 5 ledamöter, bland hvilka den
verkställande direktören är sjelfskrifven.

Sabbatsbrott, jur., kallas en sådan kränkning
af sabbatens helgd, som i lag är belagd med
straff. Enligt den svenska strafflagen anses det
såsom sabbatsbrott, om någon å sön- eller högtidsdag
emellan kl. 6 om morgonen och kl. 9 om aftonen
idkar handtverk eller annat arbete. Dock undantagas
de fall, då arbetet sker till den arbetandes egen
eller annans nödtorft eller ock är sådant, att det
ej kan uppskjutas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free