- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
303-304

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sabbatsresa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1520-talet inträdde hans diktning i ett nytt
skede. Påverkad af den kyrkoreformatoriska rörelsen,
hvilken han omfattade med känsla och öfvertygelse,
slog han sig på att skrifva andliga sånger samt bidrog
dymedelst ej litet dertill att reformationen vann
insteg i de borgerliga kretsarna. Märkligast bland
hans skaldestycken af detta slag är Die wittenbergisch
nachtigall,
hvarmed han 1523 helsade Luthers
uppträdande; för öfrigt behandlade han de religiösa
frågorna mest i dialogens form. Hans största betydelse
ligger dock ej häller i hans religiösa författareskap,
utan i hans verldsliga diktning, hvilken blef allt
rikare och djupare, ju äldre han blef. På höjden af
sin tids bildning, med grundlig beläsenhet såväl i
bibeln och allehanda teologiska arbeten som ock i den
på tyska öfversatta grekisk-romerska literaturen,
i den italienska novell-literaturen, i den tyska
sagoliteraturen, med rik erfarenhet ej allenast från
sitt lif i Nürnberg, utan ock från sina vandringsår,
kom S. att stå högt öfver alla samtida tyska skalder,
såväl genom innehållets gedigenhet och formernas
mångfald som genom harmonien mellan innehåll och
form. Främst bland hans arbeten märkas på det episka
området hans poetiska berättelser och hans »schwänke»,
på det dramatiska området hans fastlagsspel, ehuru
dessa sista egentligen ej äro annat än dialogiserade
berättelser, utan någon egentlig handling och i saknad
af tidsenlig karakteristik. Ännu, efter århundraden,
verkar han genom sin naiva friskhet, sin qvicka
skalkaktighet, sin glada lefnadsvishet och den stora
säkerhet, hvarmed han skildrat nürnbergs-lifvet,
som om den fria riksstaden Nürnberg utgjorde hela
verlden. Glömd några årtionden efter sin död, blef han
först mot slutet af 18:de årh. genom Göthes lefvande
intresse för honom framdragen ur förgätenheten och
åter uppskattad till sitt rätta värde.

Sjelf utgaf S. trenne samlingar vers och prosa,
under den gemensamma titeln Sehr herrliche schöne
und wahrhaffte gedicht, geistlich und weltlich

o. s. v. (1558, 1560 och 1561). Dessa samlingar, som
efter hans död efterföljdes af tvänne andra (1578
och 1579), upplefde rätt många upplagor. I senare
tid har man upptäckt en mängd outgifna, handskrifna
arbeten af S., i Zwickau, Dresden, Göttingen och
Wolfenbüttel. En fullständig samling af hans förut
tryckta skrifter har ombesörjts af A. von Keller (15
bd, 1870–86). Urval af hans arbeten hafva redigerats
af Bertuch (1778), Hässlein (1781), Büsching
(1816–24), Götz (1824–30), Nasser (1827, »Schwänke»),
Hopf (1856), K. Gödeke (1870–71, ny uppl. 1883–85)
m. fl. Se Salomon Ranisch, »Historisch-kritische
lebensbeschreibung Hans Sachs’» (1765), Neumann,
»Ueber einige handschriften von Hans Sachs» (1843),
Hofmann, »Hans Sachs, sein leben und wirken» (1847),
E. Weller, »Der volksdichter Hans Sachs und seine
dichtungen» (1868), Lützelberger, »Hans Sachs, sein
leben und seine dichtungen» (1874) och R. Genee,
»Hans Sachs» (1888).

Sachs, Julius von, tysk växtfysiolog, född d. 2
Okt. 1832 i Breslau, blef 1861 professor i Bonn,
1867 i Freiburg och 1868 i Würzburg, der ett
stort växtfysiologiskt institut upprättades
under hans ledning. Han adlades 1877. S. är en af
samtidens mest framstående växtfysiologer. Hans
experimentalfysiologiska undersökningar hafva
företrädesvis afsett ljusets och temperaturens
inverkan på växternas lif. Bland hans skrifter
märkas: Handbuch der experimentalphysiologie (1866),
Lehrbuch, der botanik (4:de uppl. 1874), Grundzüge der
pflanzenphysiologie
(1873), Geschichte der botanik
(1875), Vorlesungen über pflanzenphysiologie (2:dra
uppl. 1887) m. fl.

Sachsare. Se Sachser.

Sachsen, forntyskt land, hvars område var högst olika
under olika tider. Se Sachser.

Sachsen, konungarike i mellersta Tyskland, är
till ytvidden den femte, till folkmängden den
tredje i ordningen bland Tyska rikets stater. Det
gränsar i s. v. till Böhmen och Bajern, i v. till
Bajern, Reuss. Weimar, Sachsen-Altenburg och
preussiska provinsen Sachsen, i n. ö. till nämnda
provins och Schlesien, i ö. till Schlesien och
Böhmen. Arealen utgör 14,993 qvkm. S. är till
största delen uppfyldt af de nordtyska bergen,
men öfvergår i n. vid preussiska gränsen i den
nordtyska lågslätten. Längst i s. löper Erzgebirge
med topparna Annaberg (900 m.) och Auersberg (1,017
m.). Nästan parallelt dermed går en mindre vidsträckt,
men tydligt utpräglad bergskedja (das Sächsische
Mittelgebirge), från Leuben till Glauchau. Längre mot
norr, från Strehla till Borna, finnes en
höjdsträckning, hvars ansenligaste spets dock ej
uppnår mer än 314 m. I ö. förenas Erzgebirge och
Riesengebirge af Lausitzbergen och det s. k. sachsiska
Schweiz, en sandstensås af 30–37 km. längd. Landets
högsta berg är Fichtelberg, 1,213 m., dess lägsta
punkt (80 m. öfver hafsytan) ligger vid Elbes
öfvergång till preussiskt område. Vattendragen äro
många; de flesta, såsom Schwarze och Weisse Elster
(med Pleisse), Spree och Mulde, äro bifloder till
Elbe, hvilken från Böhmen intränger i sachsiska
Schweiz och under sitt 117 km. långa lopp utgör
landets förnämsta vattenväg. Neisse, Oders biflod,
genomflyter landet på en sträcka af 38 km. Sjöar
saknas; deremot finnas flere kanaler. Klimatet är
behagligt, med en medeltemperatur af 6–7° R. och en
årlig regnmängd af 568 mm., i bergstrakterna ända
till 771 mm. Till hufvudnäringarna höra åkerbruk
och boskapsskötsel, som, särskildt uppmuntrade af
staten, nått en hög utveckling. Af hela jordarealen
äro endast 2,89 proc. improduktiv mark. Råg, hvete,
hafre och korn äro de förnämsta sädesslagen; dertill
kommer odling af frukt, humle, af ärt-, foder- och
handelsväxter m. m. Vinodlingen är jämförelsevis
obetydlig; skogshandteringen och bergsbruket äro
deremot af stor vigt. En rik silfvergrufva finnes i
Himmelfahrt; jern, bly, tenn, kobolt, nickel och andra
produkter ur mineralriket förekomma i mängd. Stenkol
brytes i Plauen; af ädelstenar finnas jaspis, ametist,
topas, bergkristall m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free