Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sachsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigen erhöll dåv. hertigen Ernst i Wien-kongressen
ett landområde vid Rhen, hvilket han 1834 sålde till
Preussen. Denne furste gaf sitt land en representativ
författning 1821 och antog 1826 titeln hertig Ernst
I af Sachsen-Koburg-Gotha, då han efter huset Gothas
utslocknande genom afträdande af furstendömet Saalfeld
till Meiningen erhöll hertigdömet Gotha. I detta
senare upphäfdes den gamla feodalförfattningen och
infördes en ny 1849. De båda hertigdömena, som urspr.
endast varit förenade i personalunion, fingo 1852
en gemensam grundlag och 1874 en öfverensstämmande
rättskipning. Den nu (sedan 1844) regerande hertig
Ernst II slöt sig först af alla tyska furstar till
Preussen i dess kamp mot Österrike 1866 och ingick
1867 i nordtyska förbundet.
Sachsenland, sachsernas land, äldre benämning på en
del af södra Siebenbürgen, hvilken till största delen
bebos af tyskar (sachser), som invandrat dit sedan
midten af 12:te årh.
Sachsen-Lauenburg. Se Lauenburg.
Sachsen-Meiningen l. Sachsen-Meiningen-Hildburghausen,
tyskt hertigdöine med en areal af 2,468,45 qvkm.,
består af 14 enklaver och en halfmånformig
hufvuddel, hvilken i n. begränsas af weimarska
furstendömet Eisenach, hertigdömet Gotha,
preussiska provinserna Hessen-Nassau och
Sachsen, furstendömet Schwarzburg och hertigdömet
Sachsen-Altenburg, i ö. af weimarska, preussiska,
schwarzburg-rudolstadtska, reussiska och bajerska
områden, i s. af hertigdömet Koburg och konungariket
Bajern och i v. af furstendömet Eisenach. Landet
är till största delen bergigt, men genomskäres
af fruktbara dalar, af hvilka Werra-dalen är
den längsta och mest betydande. Hufvudfloder äro
Werra, Saale, Steinach, Itz och Milz. Skogarna
äro af stort omfång och möjliggöra en betydande
träexport. Hufvudnäringar äro, utom skogshushållning,
boskapsskötsel och bergsbruk. Åkerbruket lemnar
säd för landets behof. Samfärdseln befordras af
257 km. jernvägar. Innevånareantalet uppgick
1885 till 214,884 personer, deraf de flesta
protestanter, endast 2,927 katoliker och 1,521
judar. För undervisningen sörja, utom det för den
ernestinska-sachsiska linien gemensamma universitetet
i Jena, gymnasier i Meiningen och Hildburghausen,
realgymnasier, skollärareseminarium, en högre
borgareskola samt förträffliga lägre borgareskolor
och folkskolor. Hertigdömet har 17 städer, af hvilka
Meiningen, residensstaden, och Hildburghausen äro de
största. Författningen är konstitutionel-monarkisk
med ärftlig tronföljd. I spetsen för förvaltningen
står ett statsministerium i Meiningen. Till landtdagen
sändas, enligt vallagen af den 24 April 1873, 24
ombud, af hvilka 4 utses af de store jordegarna,
4 af de högst beskattade och 16 af hertigdömets
öfriga röstberättigade innevånare. Röstberättigad är
hvarje medborgare, som fyllt 25 år. I administrativt
hänseende delas S.-M. i 4 kretsar; i judicielt lyder
det under 16 amtsgerichte, 2 landgerichte (i Meiningen
och Rudolstadt) och oberlandesgericht i Jena. Enligt
budgeten för åren 1887–89 är
domänkassans årliga inkomst 2,220,900 mark och
landskassans 3,330,020, utgifterna för domänkassan
1,616,320 mark, för landskassan 3,330,020
mark. Statsskulden uppgick 1888 till 11,992,317
mark mot 10,105,189 tillgångar. S.-M. sänder 2
representanter till tyska riksdagen och har 1 röst i
förbundsrådet. Tillsammans med Sachsen-Koburg-Gotha
bilda dess trupper ett infanteri-regemente,
hörande till 22:dra tyska divisionen och 11:te
armékåren. Matrikularbidraget uppgick 1889–90 till
1,018,781 mark.
Historia. Hertigdömet S.-M. grundades 1681 af hertig
Bernhard, Ernst den frommes af Gotha tredje son,
och tillväxte genom flere bytes- och arfsfördrag. Den
vigtigaste utvidgningen skedde 1826. då S.-M. efter
huset Gothas utslocknande erhöll hertigdömet
Hildburghausen, furstendömet Saalfeld, amten
Themar, Kranichfeld, Kamburg m. m. Åt samtliga
dessa landsdelar gaf hertig Bernhard Erik Freund
en konstitutionel författning 1829. En strid om
rika domäner, hvilkas inkomster förut uppburits af
hertigen, söndrade landet till 1871, då den bilades
på så sätt att tre femtedelar tillföllo furstehuset,
två femtedelar staten. Under kriget 1866 anslöt sig
hertigen till Österrike, men nödgades för att rädda
sitt områdes sjelfständighet abdikera till förmån
för arfprinsen Georg (Georg II). S.-M. ingick s. å. i
nordtyska förbundet.
Sachsenspiegel [-spigel], en i början af 1200-talet
(mellan 1215 och 1235) af Eike von Repgow utarbetad
lagbok, som innehåller den i norra Tyskland, särskildt
i Sachsen, under medeltiden gällande rätten. Under
loppet af 13:de årh. fick denna lagbok användning
på allt vidsträcktare områden, äfven utom Tyskland,
och den har ännu till viss grad gällande kraft i
Thüringen och Anhalt. Se kritiska upplagor af Homeyer
och Weiske.
Sachsen-Weimar-Eisenach, tyskt storhertigdöme,
består af tre större och flere mindre delar
och begränsas af preuss. prov. Sachsen
och Hessen-Nassau, Bajern, konungariket och
hertigdöinena Sachsen samt de schwarzburgska och
reussiska furstendömena. Sammanlagda arealen
uppgår till 3,594,86 qvkm. Landet är till sin
fysiska beskaffenhet företrädesvis ett bergland. En
del uppfylles af Thüringerwald, en annan del
af storhertigdömet af Rhöns förgreningar och de
norra delarna af de vogtländska bergen. Enklaven
Allstedt ligger på Harz’ södra sluttning. Norr om
Weimar på den höga Ilmplatån höjer sig det isolerade
Ettersberg (463 m.). Öfriga höga punkter äro det
i enklaven Ilmenau belägna berget Gickelhahn (861
m.), det högsta i S.-W.-E. Hohe Tanne (805 m.),
Hohe Vogelheid (725 m.), Elnbogen (816 m.), Bayerberg
(719 m.) m. fl. – Hufvudfloder äro Saale, Ilm, Werra,
Unstrut och Elster. Saale genomflyter i sitt lopp
inom storhertigdömet en för sin naturskönhet berömd
dal och upptager Ilm, som likaledes bildar en delvis
romantisk dal. Flere mineralkällor finnas (i Berka,
Stadt-Sulza, Apolda, Rastenberg, Vippach-Edelhausen
och Luisenhalle). – Klimatet är i bergstrakterna rått
och kallt, i Saaledalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
