- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
323-324

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sachser ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

noggrannheten i de föreskrifna brukens iakttagande,
deraf nödvändigheten att låta presterna meddela
fullständiga anvisningar huru gudomligheterna skulle
behörigen åkallas. R. Tdh.

Sacramentale l. Sacramentarium (Lat., af sacramentum,
helig handling), mässordning; den romersk-katolska
kyrkans gudstjenstordning, såsom den bestämdes af
påfven Gregorius I. Se Agenda och Kyrkohandbok.

Sacramentarium, Lat. Se Sacramentale.

Sacramento [-tå]. 1. Flod i nord-amerikanska staten
Kalifornien, upprinner på Mount Shasta, flyter i
sydlig riktning förbi staden Sacramento och faller
ut i San Francisco-viken. S. är guldförande. Floden
har en längd af 851 km. och är segelbar för större
fartyg under 80 km., för mindre under 296 km. Bifloder
äro Pitt, Feather, American, San Joaquin m. fl. –
2. Hufvudstad i nord-amerikanska staten Kalifornien,
216 km. från San Francisco, belägen på en vidsträckt
slätt vid American- och Sacramento-flodernas
sammanflöde. 21,420 innev. (1880), hvaraf 1,785
kineser och 455 negrer. S., som omgifves af
ett stort grufdistrikt och bördiga åkerfält,
är en betydande fabriksort och exportort samt har
verkstäder för Central-Pacificbanan, som går förbi
staden. Genom jernvägslinier och ångbåtsleder står
den i förbindelse med statens öfriga delar. Den
eger flere kyrkor, skolor, bibliotek och banker,
samt ett storartadt »kapitolium», beläget i en park
af 20 hektars yta. Staden, som 1848 började uppstå
kring ett 1841 af schweizaren Sutter anlagdt nybygge,
erhöll 1863 stadsprivilegier.

Sacramentum. Se Sakrament.

Sacrarium (Lat., af sacer, helig), förvaringsrum för
reliker; tempel, bönehus; den plats i ett romerskt
läger, der fanor och fälttecken förvarades.

Sacratio capitis (Lat.), ett fornromerskt straff, som
bestod i förlust af alla menskliga rättigheter. Det
hade sitt namn af den lagformel, sacer esto!, hvarmed
förbrytaren förklarades förbannad och fogelfri, så att
hvem som hälst hade rättighet att döda honom. Straffet
var urgammalt.

Sacré coeur (de Jésus), Fr. (Jesu) heliga hjerta. Se
Jesu heliga hjertas brödraskap.

Sacrificati, Lat. Se Kristendomsförföljelser.

Sacrificium, Lat., offer; högmässan (i katolska
kyrkor). – Sacrificium missae. Se Mässoffret. –
Sacrificiel, hvad som tillhör sacrificium. I den
kristna teologien talas om ett sakrificielt innehåll
i gudstjensten (till skilnad från ett sakramentalt),
bestående deri att menniskan talar och handlar med
Gud, genom att emottaga hans nådegåfvor samt till
honom frambära sitt offer af bekännelse, bön, tack
och lof. Se Gudstjenst.

Sacrifizio dell’ intelletto, Ital., »förståndets
offrande», ett bevingadt ord, ursprungligen begagnadt
om de katolske biskopar, som först protesterade mot
den påfliga ofelbarhetsdogmen, men sedan underkastade
sig konciliets beslut derom.

Sacrilegium l. crimen sacrilegii, Lat., betecknade
hos romarna, under kejsaretiden, kränkning af
religionen och i allmänhet hvarje kränkning af det,
som ansågs heligt. Dit räknades sålunda ej allenast
störandet af kyrkofriden och uttalandet af kätterska
åsigter, utan ock t. ex. missaktning visad kejsaren. I
den äldre straffrätten betecknade ordet sacrilegium
stöld af helgade föremål eller stöld af föremål från
en helgad plats (helgerån, kyrkostöld). Detta brott,
hvilket numera behandlas endast såsom stöld under
försvårande omständigheter, betraktades förr som ett
ytterligt sårande af den religiösa känslan och var
derför belagdt med det svåraste straff. – Sakrilegisk,
hvad som har afseende på ett sacrilegium.

Sacri ministerii adjunctus (adjunkt), Lat. Se Sacrum
ministerium
.

Sacri ministerii candidatus, Lat. Se Sacrum
ministerium
.

Sacri Ordines, Lat., de heliga (kyrkliga)
ämbetena. Jfr Ordo.

Sacristitium, Med. Lat., inställande af alla
gudstjensthandlingar på grund af ett interdikt. Jfr
Interdikt.

Sacro Monte, »det heliga berget», ett i närheten af
Varallo i italienska prov. Novara beläget berg med ej
mindre än 46 kapell, i hvilka den bibliska historien
är framställd genom väggmålningar af Gaudenzio,
Ferrari m. fl.

Sacrum, anat. Se Kors 3.

Sacrum ministerium, Lat., det heliga
predikoämbetet. – Sacri ministerii adjunctus
(adjunkt), pastorsadjunkt. – Sacri ministerii
candidatus,
prestkandidat.

Sacy [sasi], Louis Isaac le Maistre de, fransk
jansenist, född 1613 i Paris, var medlem af
det ryktbara klostret Port Royal (se d. o.) samt
egnade sig der åt undervisning och öfversättning af
klassiska verk. Mest bekant är han dock dels genom en
1654 utgifven skrift mot jesuiterna, dels genom en
bibelöfversättning, den s. k. »bible de Sacy». Han
dog 1684.

Sacy [sasi]. 1. Antoine Isaac, baron Silvestre de
S.,
berömd fransk orientalist, född d. 21 Sept. 1758
i Paris, fick 1781 en befattning vid myntverket och
utnämndes 1791 till en af generalmyntkommissarierna,
men lemnade sin tjenst kort derefter, då revolutionen
började urarta, och slog sig i stället ner på landet
i och för sina forskningar. När »École des langues
orientales vivantes» upprättades 1795, mottog
S. en befattning som lärare i arabiska derstädes,
och 1806 utnämndes han till professor i persiska vid
»Collège de France». Ryktet om hans föreläsningar i
orientaliska ämnen spred sig kring den lärda verlden i
hela Europa. S. behandlade Orienten från alla möjliga
synpunkter: den arkeologiska, geografiska, historiska,
literära, religiösa, filologiska. Sedan 1785
associerad ledamot af »Académie des inscriptions»,
blef han ordinarie medlem 1792 och utsågs 1833 till
akademiens ständige sekreterare. Dessutom deltog
S. i det kommunala och politiska lifvet: blef 1808
ledamot af lagstiftande kåren, der han 1814 röstade
för Napoleons afsättning, samt utnämndes efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free