Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sadel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Saemund. Se Sämund.
Saenredam [san-], Pieter, holländsk arkitekturmålare,
f. i Assendelft 1597, d. i Haarlem 1665, var
elev af Frans Grebber samt målade företrädesvis
kyrkinteriörer, i synnerhet motiv från kyrkorna
i Haarlem och Utrecht. Utmärkta taflor, daterade
1630–57, finnas i museerna i Amsterdam, Berlin,
Braunschweig, Budapest o. s. v. S. saknas i
nationalmuseum, men är företrädd i privatsamlingar
i Stockholm. O. G-g.
Safar (Turk. Sefer), den andra månaden i den
muhammedanska kalendern.
Safar (Dafar, Dhafar, Zhafar). 1. Landskap i
sydöstra delen af Arabien, vid Indiska hafvet. Denna
landsträcka, som äfven kallas Tehamah, är mycket
fruktbar och tätt befolkad af beduinstammen Beni
Gharrah. En der belägen, mindre stad med samma namn,
numera med omkr. 1,500 innev., var fordom betydande,
tills portugiserna förstörde den år 1526. – 2. Fordom
stad i sydvestra Arabien, i himjarernas land. Den var
under åtskilliga århundraden, ännu i 6:te årh. e. Kr.,
de himjariske konungarnas hufvudstad, men hade redan i
12:te årh. råkat i förfall. År 1810 upptäckte Seetzen
i den närbelägna byn Mankat himjariska inskrifter.
Safarik. Se Sjafarik.
Safavider. Se Safider.
Safech, egyptisk gudomlighet. Se Egypten, sp. 221.
Saffarider, Soffarider, persisk dynasti (878–912). Se
Persien, sp. 1095.
Saffian. 1. Tekn. Ett slags fint läder. Se Läder. –
2. Kem. Kristalliserad alun.
Saffira. Se Anania.
Safflor. 1. Farmak. Se Carthamus. –
2. Metallurg. Safflor kallas ren koboltmalm,
sedan den blifvit finbokad, rostad och blandad
med en lagom stor qvantitet qvartspulver för
framställande af den blåa färg, som kallas smalts.
C. A. D.
Saffran (af Arab. asfár, gul), bot. farmak., en
drog, som består af de lindrigt torkade, brunröda
märkena (stigmata) hos den lilla vackra lökväxten
Crocus sativus L., af nat. fam. Irideae Juss.,
kl. Triandria L. Växten har en fast och köttig
stamknöl och gräslika blad samt purpurfärgade,
strutformiga blomkalkar med mycket lång pip och
sexflikadt bräm, utanför hvilket de trenne märkena
hänga fram. Den har sedan urminnes tider odlats från
Kina ända till Spanien och Frankrike, hvarest den
bästa drogen frambringas. En annan art af samma
slägte, Crocus vernus L., odlas allmänt i våra
trädgårdar och blommar tidigt om våren.
Saffran skördas i slutet af September och
början af Oktober. Märkena afklippas och torkas
försigtigt. Till 500 gr. saffran åtgå 7–8 tusen
blommor, hvarför drogen är dyr. Vid märkenas insamling
bör så mycket som möjligt undvikas att inblanda något
af de gula stiften eller ståndarsträngarna. Saffran
bör kännas liksom något fuktig, dock ej så att vätska
kan kramas ur den, vara böjlig och seg, ej torr och
spröd, då möjligen färgämnet är delvis utdraget och
varan derefter hårdare torkad. Färgämnet,
polychroit (crocin Rochl.), är mycket intensivt. 5
cg. rifna till pulver med litet socker gifva en
tydligt gulaktig skiftning åt 35 l. vatten. Lukten är
egendomligt aromatisk, genomträngande, smaken bitter
och något stickande. Saffran, som är en dyr vara,
var redan under forntiden utsatt för förfalskning, och
Plinius anmärker, att ingen vara förfalskades i samma
grad som den. Traditionelt uppgifvas förfalskningar
med köttrådar, rödt silke och de torkade blommorna af
safflor (se Carthamus), hvilka slags förfalskningar
numera sällan torde förekomma. Deremot förfalskas
saffran med rödbrunfärgadt kritmjöl, som medelst
gummivatten vidhäftas saffransmärkena och lätt nog
undgår uppmärksamheten, men upptäckes derigenom att
man lägger saffran i vatten, då kritan lossnar och
faller till kärlets botten. Under medeltiden sattes
mycket högt pris på saffran, såsom krydda och ett
vigtigt läkemedel. Förfalskningen var belagd med
mycket strängt straff. I Nürnberg blef 1444 en person
bränd såsom förfalskare af saffran, och dersammastädes
blefvo 1456 trenne personer lefvande begrafna för
samma brott. I de flesta tyska städer anställdes
under medeltiden inspektioner rörande saffran och
andra droger. Saffran begagnas nu mycket mindre än
förr i medicinen och ingår numera endast i tre hos
oss officinella beredningar. Drogen anses hafva en
lifvande verkan samt antages äfven kunna verka på
qvinnans genitalorgan, ehuru detta är ovisst. Saffran
begagnas dessutom i vissa finare brödsorter samt till
färgning. O. T. S.
Safi (Asfi, Asaffi), stad i Marokko, vid
Atlantiska oceanen, mellan Kap Cantin och floden
Tensifts mynning. Omkr. 12,000 innev. Staden, enligt
traditionen grundad af kartagerna, dref förr en
betydande handel med marokkanskt läder, hvars namn
saffian härleder sig från exportorten. Till 1641
var den portugisisk besittning.
Safider (Sofider) l. Safavider (oriktigt kallade
Sufier, Sufider), persisk dynasti (1499–1736). Se
Persien, sp. 1097.
Safir, miner. Se Korund.
Safranin, kem., orangeröda färgämnen, som beredas
genom oxidation samtidigt af anilin (eller analoga
baser) och diaminer. P. T. C.
Saftfärg, kem. tekn., till aqvarellmålning använda
lösningar af färgämnen: indigokarmin, gummigutta,
karmin, saftgrönt (som beredes af bären till Rhamnus
cathartica) o. s. v. P. T. C.
Saftgrönt. Se Saftfärg.
Saftkanaler, anat., de fina rör eller klyftor i
vissa väfnader, företrädesvis bindväfnader, i hvilka
näringssaften ledes, jämte eller i saknad af blod-
eller lymfkärl. G. v. D.
Saftledning, bot., kallas dels saftströmningen
i växterna, dels den väg saftströmmen
tager. Saftströmmen utgöres hos de högre stående
växterna dels af den af rötterna upptagna, uppåt genom
veden stigande råa näringssaften, som består af vatten
och deri lösta oorganiska ämnen, dels af den genom
assimilationen beredda näringssaften, som innehåller
organiska ämnen och som hufvudsakligast genom bastet
ledes till de ställen hos växterna, der de behöfvas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
