Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Germain ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Saint James [sent jäms], det kungliga palatset
i London.
Saint-Jean [säng-sjang]. Se Dansk-vestindiska öarna.
Saint-Jean-d’Acre [säng-sjang-dakör], hamnstad i
Syrien. Se Acre.
Saint-Jean-d’Angély [säng-sjang-dangsjeli], stad i
franska depart. Charente-Inférieure, vid Boutonne,
en biflod till Charente. 6,131 innev. (1886). Öl-
och bränvinstillverkning. Ruiner af ett kloster,
som grundades af Ludvig den frommes son och förstördes
1568.
Saint-Jean d’Angely. Se Regnaud de Saint-Jean
d’Angely.
Saint-Jean-de-Luz [säng-sjang-dö-lys], stad i franska
depart. Basses-Pyrénées, vid Nivelles’ utlopp i
Gascogne-viken. 4,451 innev. (1881). Hafsbad.
Saint John [sent djånn]. 1. Flod i Nord-Amerika, af
indianerna kallad Looshtook (långa floden), upprinner
i nordvestra delen af staten Maine, öfvergår sedan
till New Brunswick, der den fortsätter i sydlig och
sydöstlig riktning samt faller ut i Fundybai, vid
staden S:t John, efter att ha bildat de 23 m. höga,
lodrätta Grand Falls. Bifloder: Alleguash, S:t
Francis, Madawaska och Aroostock. Med en längd af 720
km. är floden för smärre fartyg segelbar under en
sträcka af 360 km. – 2. Stad i Dominion of Canada,
provinsen New Brunswick, vid S:t John-flodens
mynning och Shediac–S:t-John-banan. 26,127
innev. (1881). S. är provinsens största handelsplats
och hufvudorten i ett grefskap. Det har en stor,
alltid öppen hamn.
Saint John [sinji’n], engelsk slägt. 1. Henry
S. Bolingbroke. Se Bolingbroke. – 2. James Augustu
s S., skriftställare, f. 1801 i Wales, d. 1875, efter
att hafva tillbragt större delen af sitt lif på resor,
författade resebeskrifningar, radikalt politiska och
historiska arbeten äfvensom noveller. Hans förnämsta
verk är The hellenes, or history of the customs and
manners of ancient greeks (3 bd, 1842), som röjer stor
lärdom. Bland hans öfriga skrifter märkas: Egypt and
Mohammed Ali (1834), Description of Egypt and Nubia
(1844), Louis Napoleon (1855), History of the four
conquests of England (2 bd, 1861), Life of sir Walter
Raleigh (2 bd, 1868) m. fl. – 3. Percy Bolingbroke
S., den förres son, skriftställare, f. 1821, har
liksom fadern gjort långvariga resor samt författat
historisk-politiska arbeten och en stor mängd romaner:
The trapper’s bride (1845), The three days of February
(1848), Paul Peabody (1854), The book of the war
(1854–55, en skildring af Krimkriget) m. fl. –
4. Spencer S., skriftställare, den förres broder,
f. 1826, ministerresident i Lima, f. d. generalkonsul
på Borneo och Haiti, har bl. a. utgifvit tvänne
intressanta arbeten: Life in the forests of the
east (1862) och The life of sir James Brooke,
rajah of Sarawak (1879). – 5. Horace Roscoe S., den
förres broder, skriftställare, f. 1832, publicist,
har utgifvit några vigtiga historiska arbeten: Life
of Christopher Columbus (1850), History of the british
conquests in India (1852), The indian archipelago,
its history and present state (1853). – Hans
maka, född Roscoe, har gjort sig känd genom några
historisk-biografiska skrifter.
Saint John’s [sent djånns]. 1. Hufvudstad på
britiska ön Newfoundland, på öns östra kust. 28,610
innev. (1884). S. har en utmärkt, af fästningsverk
skyddad hamn, en katolsk katedral, hospital och
flere skolor. För öfrigt ar det bygdt af trä och
liknar en fiskareby. Fiske och handel med stockfisk,
tran och pelsverk äro hufvudnäringar. – 2. Flod i
nord-amerikanska staten Florida, upprinner i denna
stats sydliga del, flyter i nordlig riktning genom ett
tropiskt landskap och faller ut i Atlantiska oceanen
nedanför Jacksonville. Längd 480 km. S. är segelbar
under en sträcka af 160 km.
Saint Joseph [sent djåsef], stad i nord-amerikanska
staten Missouri, på Missouriflodens venstra
strand, 912 km. ofvanför S:t Louis. 32,431
innev. (1880). Staden, som är föreningspunkt för
en mängd jernvägslinier, eger jerngjuterier och
svinslagterier samt fabriker för tillverkning af
yllevaror, vagnar, möbler och skodon. S. har en mängd
offentliga byggnader. Det anlades 1843 af fransmannen
Robidoux och upptogs som stad i unionen 1857.
Saint-Juan [säng-sjuang]. Se Cannes.
Saint-Julien [säng-sjyliä’ng], by i franska
depart. Gironde, vid floden Gironde. Berömd for sitt
röda vin.
Saint-Junien [säng-sjyniä’ng], stad i
franska depart. Haute-Vienne, vid floden
Vienne. 5,325 innev. (1886). Väfverier. Handsk-
och pappersfabrikation. En kyrka från 12:te årh.,
med en märklig grafvård öfver den helige Junianus.
Saint-Just [säng-sjy’st], Antoine, fransk
revolutionsman, född d. 25 Aug. 1767 i närheten af
Nevers, blef genom studium af de gamle klassikerna
entusiasmerad för den republikanska statsformen, kom
1790 i förbindelse med Robespierre och valdes 1792,
på dennes anstiftan, till medlem af nationalkonventet,
ehuru han ej uppnått den föreskrifna åldern. Han
röstade för konungens död utan uppskof och bidrog
i väsentlig mån till girondisternas störtande. Som
medlem af välfärdsutskottet begaf han sig med Lebas
till Elsass för att öfvervaka truppernas operationer
samt beslutade der, i spetsen för en s. k. folklig
kommission, en massa afrättningar. Efter sin återkomst
uppmuntrade han ifrigt sin vän Robespierre att
tillintetgöra det dantonska partiet. När åtskilliga
bland de värsta blodsdomarna blifvit verkställda,
begaf sig S. i April 1794 till nordarmén samt hade
der en vigtig andel i segrarna vid Charleroi och
Fleurus. Sedan var han tillika med Robespierre och
Couthon medlem af det allsmäktiga triumviratet i
konventet. När Robespierres makt och lif hotades,
sökte han försvara sin vän vid sammanträdet d. 27 Juli
(d. 9 Thermidor), men blef afbruten samt häktades och
måste d. 28 s. m. bestiga schavotten tillsammans med
sina anhängare. S. var en bildad och begåfvad, men
lidelsefull och fanatisk personlighet. Som författare
gjorde han sig känd genom de lättfärdiga dikterna Organt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
