Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Pol de Léon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppl. på svenska) samt gifvit upphofvet till en mängd
imitationer (en dramatisk bearbetning bl. a. af
Favières). Till dessa skildringar slöto sig de
fina satiriska berättelserna La chaumière indienne
(1790) och Le café de Surate (s. å.) samt den lilla
prosadikten L’Arcadie (s. å., många uppl.). Nämnas må
dessutom: Voeux d’un solitaire (1789), Nature de la
morale (1198), Voyage en Silésie (1807), Harmonies
de la nature (1815) och Essai sur J. J. Rousseau, de
båda sistnämnda utgifna af Aimé Martin, som likaledes
ombesörjde utgifningen af hans Oeuvres complètes
(12 bd, 1818–20, flere uppl.), hans Correspondance
(4 bd, 1826) och hans Oeuvres posthumes (2 bd,
1833–36). Se skrifter af Patin (1816), Aimé Martin
(1821) och Prévost-Paradol (1852).
Saint-Pol de Léon [säng-påll dö leå’ng], stad i franska
depart. Finistère, vid La Manche och vestbanan. 3,328
innev. (1886). Biskopssäte. Staden har en gammal
katedral från 13:de och 14:de årh. Handel med hampa,
lin, tråd, kläde, vax, honing, hästar och nötkreatur.
Saint-Pol Sur Ternoise [säng-påll syr tärnåäs],
stad i franska depart. Pas-de-Calais, nära floden
Ternoise samt vid jernvägslinierna Lille–Treport och
Arras–Boulogne. 3,797 innev. (1881). Jernhaltiga
mineralkällor. S. blef 918 hufvudort i ett
sjelfständigt grefskap och kom först 1659 till
Frankrike.
Saint-Pons [säng-på’ng], stad i franska
depart. Hérault. 3,562 innev. (1886). Katedral från
12:te årh.
Saint-Pourçain [säng-poursä’ng], stad i
franska depart. Allier, vid floden Sioule. 3,390
innev. (1881). Staden uppstod i 6:te årh. omkr. ett
kloster, hvaraf nu endast kyrkan är qvar. I
denna finnes en berömd »Ecce homo» från 15:de
årh. S. utskeppar utmärkta hvita viner samt kalk.
Saint-Priest [säng-pri l. säng-priä’st],
Alexis Guignard de, grefve, fransk diplomat och
skriftställare, f. 1805 i Petersburg, var 1830–40
fransk minister efter hvartannat vid de brasilianska,
portugisiska och danska hofven samt dog i Moskva 1851,
efter att 1849 hafva invalts i franska akademien. Han
utgaf några historiska arbeten: Histoire de la
royauté (1842), Histoire de la chute des jésuites
au 18:me siécle (1844), Histoire de la conquète de
Naples par Charles d’Anjou (4 bd, 1847–48, hans mest
betydande verk) och Études diplomatiques et
littéraires (1850).
Saint-Privat la Montagne [säng-priva’ la
mångta’nj]. Se Privat, Saint.
Saint-Quentin [säng-kanstä’ng]. 1. Stad i
franska depart. Aisne, vid floden Somme och
S:t-Quentin-kanalen, hvilken leder från Oise till
Schelde. 47,353 innev. (1886). Bland byggnader märkas
stadshuset (från 14:de årh.) och en gotisk kyrka,
en af de vackraste i Frankrike. Staden, som har
fredsdomstol, handels- och åkerbrukskammare samt ett
bibliotek på 15,000 band, utgör medelpunkten för ett
manufakturdistrikt, som sysselsätter omkr. 130,000
arbetare och årligen levererar varor för 80–90
mill. fr. (särskildt bomulls- och yllevaror). Den
fanns redan på romarnas tid (romarnas Augusta
veromanduorum), blef mot slutet af 8:de årh. hufvudort
i grefskapet Vermandois i Picardie och tillföll 1215
den franska kronan. Med sina starka fästningsverk
var den en mycket vigtig gränsort. Historiskt
märklig är staden genom tvänne stora nederlag, som
fransmännen der lidit: i Aug. 1557 under Montmorency
mot spaniorerna under hertigen af Savojen samt
d. 19–Jan. 1871 under Faidherbe mot tyskarna under
Goeben, hvilket sistnämnda nederlag hade till följd
hela den franska nordarméns upplösning. – 2. Liten by
i franska depart. Loir-et-Cher, vid floden Loir. Der
föreföll d. 27 Dec. 1870 en träffning mellan tyskar
och fransmän.
Saint-Réal [säng-real], César Vichard, abbé
de, fransk historiker, f. 1639, d. 1692, utgaf
åtskilliga historiska arbeten, som flere gånger
utgifvits samlade. Märkligast är hans Histoire de
la conjuration, que les espagnols formèrent en 1618
contre la république de Venise (1674), som utmärker
sig genom sin ypperliga komposition och mästerliga
stil, men från historisk synpunkt skarpt kritiserats.
Saint-Remy [säng-remi], by i franska depart. Vosges,
348 m. öfver hafvet. Den 6 Okt. 1870 stod der
en träffning mellan fransmän och tyskar, hvarvid
tyskarna segrade.
Saint-René Taillandier [säng-röné tajangdie]. Se
Taillandier.
Saint-Saëns [säng-sang], Charles Camille, fransk
kompositör, f. 1835 i Paris, undervisades af
Benoist i orgelspel samt af Halévy, Réber och
Gounod i komposition. 1853 blef han organist i S:t
Merry och 1858 vid Madeleinekyrkan, från hvilken
befattning han 1877 tog afsked. Sedan dess har han
gjort konsertresor genom Europa samt derunder, vid
föredragningen af sina tonsättningar, glänst lika
mycket som dirigent och pianovirtuos. S. anses vara
den mest betydande af de yngre franske tonsättarna,
vid sidan af Massenet, hvilken han är öfverlägsen
i teknisk, särskildt kontrapunktisk, skicklighet
(han har t. o. m. blifvit kallad fransmännens
Bach), men deremot underlägsen i poesi, värma
och spontaneitet. Hans konst är mindre känslans
än intelligensens. Han lyckas derför mindre i de
lyriska och dramatiska vokalformerna (oratorierna och
kantaterna Noël, Le déluge, La lyre et la harpe, Les
noces de Prométhée; operorna La princesse jaune,
1872, Le timbre d’argent, 1877, Samson et Dalila,
1877, Étienne Marcel, 1879, Henri VIII, 1881) än i
de antingen rena, abstrakta eller ock beskrifvande,
programmatiska instrumentalformerna (symfonier,
kammarmusik, pianokonserter, violin-konserter,
cellokonsert, orgelsaker; orkestermålningarna Danse
macabre, Phaëton, Le rouet d’Omphale, La jeunesse
d’Hercule, Suite algérienne, Une nuit a Lisbonne). I
synnerhet hafva »Danse macabre» och pianokonserten i
g-moll blifvit omtyckta, genom en sällsynt förening
af romantisk fantasi och klassisk formbeherskning.
A. L.
Saint-Sauveur [säng-såvör], badort i franska
depart. Hautes-Pyrénées, vid Gave de Pau, 770 m. öfver
hafvet. Der finnas tvänne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
