Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakramental ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särdeles ö. om Sala stad, blefvo fördränkta genom för
verkets skull anlagda dammar. För åvägabringande af
torrläggning af dessa väcktes vid 1868 års riksdag
motion om upphörande af Sala bergslags arrende. Efter
mycket dryftande och många »utredningar» beslöt
riksdagen 1887, att grufvan och silfververket samt
den donerade jorden från och med år 1888 skulle
vara bergslagets egendom, hvilket beslut stadfästes
af regeringen.
Sala grufva ligger 2,5 km. s. v. om Sala stad
och tillhör stadens jurisdiktion. Malmen utgöres af
silfverhaltig blyglans, insprängd i dolomit. Dolomiten
bildar ett linsformigt parti med sin längdriktning
från n. till s. Den begränsas i v. af granulit,
i ö. af granit. Lagringen inom dolomiten är ej
särdeles tydlig, men dock skönjbar; deremot är
bergarten mycket förklyftad och en mängd skolar
och släppor genomsätta den. Den märkligaste skölen
är den s. k. storskölen, som går i fyndighetens
längdriktning, genom grufvans midt. Denna sköl är
en breccialik bildning af kalkspat, kloritglimmer,
blyglans m. m. Den vexlar i tjocklek från 3 till
mer än 0,3 à 0,6 m. På båda sidor om denna sköl
och i närheten deraf träffas de bästa malmerna. På
ett ställe i grufvan öfvertväras fyndigheten af en
diabasgång. Blyglansen håller i medeltal 700 à 750
gr. silfver per 100 kg. bly. Det i grufvan brutna
berget skrädes till tre grader af rikedom, helstuff,
som håller cirka 45 à 50 proc. bly, halfstuff, med 20
à 25 proc. bly, och vask med 3 à 3,5 proc. bly, alla
slagen med sin mot blyet svarande silfverhalt. Hel-
och halfstuffen smältas såsom sådana, men vaskmalmen
måste anrikas, d. v. s. större delen af det ofyndiga
berget måste afskiljas genom krossning och mekanisk
separation. Den ur vaskmalmen erhållna sligen håller
20 à 25 proc. bly och går upp på hyttan. På hyttan
erhålles verkbly, som sedan »afdrifves», då man
får blicksilfver, hvilket fineras till finsilfver
genom omsmältning i degel. Finsilfret lemnades förr
till Kungl. Myntet, som intill senare hälften af
1879 derför lemnade mynt efter afdrag af myntarelön
och slagskatt, men efter 1879 betalade silfret efter
medelpriset af noteringen på silfver i London. Gediget
silfver träffas sällan i Sala grufva, men deremot
något silfveramalgam. Andra märkliga mineral, som
någon gång träffas, äro geokronit, boulangerit,
gedigen antimon, salit m. fl.
Grufvan ar mycket vidsträckt. Åtta schakt,
utom andra vägar och »anfarten», leda ned i
grufvan. Uppfordringen eger rum i tre schakt; grufvans
djupaste punkt är 319 m. under dagen. Sammanlagda
längden af orter och rum i grufvan är mer än 20 km. De
gamla schakten, särdeles Drottning Kristinas och Karl
XI:s, äro mycket stora och vackert öfverbygda. De till
grufvan hörande vattenledningarna sträcka sig öfver
en mil och gå dels under jord, dels i kanaler. Det
gamla silfververket är värdefullt, särdeles numera,
sedan ingeniören A. Heberle uppfunnit ett sätt att
tillgodogöra det silfver, som finnes qvar i äldre
affall. Under decenniet 1878–1887 har af i grufvan vunnen malm
tillverkats 9,377,8 kg. silfver samt af affall
5,981,2 kg. Vid verket vunnet bly, cirka 65,000
à 85,000 kg. om året, dels säljes som sådant,
dels omsmältes till hagel. Sedan grufvan och
silfververket enligt ofvannämnda fastställda
riksdagsbeslut blifvit Sala bergslags egendom, har
bergslaget sålt grufvan, med ett för driften deraf
lämpligt område, till Sala silfververks Aktiebolag,
som för det närvarande är sysselsatt med att i de
flesta grenar af tillverkningen vid grufvan införa de
nyaste metoder, ombygga äldre verk och inrättningar
samt uppbygga ny hytta invid grufvan, allt under
ledning af ingeniör A. Heberle, bolagets disponent.
Th. N-m.
Salahmi, Jernbruk i Finland, Idensalmi socken, har
för tackjernstillverkning 1 masugn och 4 härdar,
för stångjernstillverkning 1 tysksmides smält- och
räckhärd samt för manufaktursmide 3 härdar, 1 knipp-
och 2 spikhammare. Tillverkningsbeloppet af tackjern
år 1887 var 799,700 kg., utgörande omkr. 39 proc. af
den dertill förbrukade sjömalmen.
Salairbergen, de mellan floderna Ob och Tom
utskjutande nordliga utskotten af Altai-bergen.
Salaire [-lar], Fr. Se Salär.
Sala kontrakt, i Vesterås stift, omfattar de
åtta pastoraten och församlingarna Sala stad,
Sala landsförsamling, Möklinta, Kila, Kumla,
Björksta, Tortuna, Sevalla. Areal 76,002 har. 15,662
innev. (1888).
Sala landsförsamling, i Västmanlands län, Öfver-Tjurbo
härad. Areal 7,843 har. 1,320 innev. (1888). S. utgör
ett regalt pastorat af 2:dra klass, Vesterås stift,
Sala kontrakt.
Salam alek, Arab., »Sundhet (fysisk och moralisk
helsa) vare öfver dig!»
Salamanca. 1. Provins i Spanien, utgörande södra
tredjedelen af konungariket Leon, mellan provinserna
Zamora, Valladolid, Avila, Toledo och Cáceres
samt konungariket Portugal. 12,794 qvkm. 311,428
innev. (1887). Landet, som i det hela är slättland,
har i s. den vackra bergsträckan Sierra de Gata. De
mest betydande floderna äro Duero, som bildar
gräns mot Portugal, samt dennas bifloder Tormes,
Yeltes och Agueda. Liflig handel, företrädesvis med
bomull. – 2. Stad och hufvudort i nämnda provins, på
och mellan trenne höjder vid floden Tormes. 18,007
innev. (1877). Biskopssäte. Universitet. Staden,
som är omgifven af höga murar med gotiska torn,
eger åtskilliga präktiga byggnader: tvänne stora
katedraler (den ena, i senromansk stil, från 12:te
och 13:de årh., den andra, i sengotisk stil, från
1510–60), stadshuset med utmärkta bildhuggeriarbeten
på fasaden, det i florentisk stil uppförda seminariet
(f. d. jesuitkollegiet) med en praktfull kupolkyrka,
universitetsbyggnaden (med en präktig pelaregång
och ett bibliotek på 80,000 band), palatset
Casa de las Conchas, det forna dominikanklostret
m. fl. Bland öppna platser märkes den stora och
vackra konstitutionsplatsen, med parkanläggning och
springbrunnar. Universitetet, som stiftades 1222 af
konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
